Lamentations 3

 Jag är en man som har prövat elände      under hans vredes ris.

Jeg er den mann som har sett elendighet under hans vredes ris.

 Mig har han fört och låtit vandra      genom mörker och genom ljus.

Mig har han ledet og ført i mørke og ikke i lys.

 Ja, mot mig vänder han sin hand beständigt,      åter och åter.

Bare mot mig vender han atter og atter sin hånd den hele dag.

 Han har uppfrätt mitt kött och min hud,      han har krossat benen i mig.Ps. 51,10.

Han lot mitt kjøtt og min hud fortæres; han knuste mine ben.

 Han har kringskansat och omvärvt mig      med gift och vedermöda.

Han bygget en mur mot mig og omringet mig med bitterhet og møie.

 I mörker har han lagt mig      såsom de längesedan döda.Ps. 143,3.

På mørke steder lot han mig bo som de for lenge siden døde.

 Han har kringmurat mig, så att jag ej kommer ut,      han har lagt på mig tunga fjättrar.

Han murte igjen for mig, så jeg ikke kan komme ut; han gjorde mine lenker tunge.

 Huru jag än klagar och ropar,      tillstoppar han öronen för min bön.Job 19,7. Ps. 22,3.

Om jeg enn ropte og skrek, lukket han sitt øre for min bønn.

 Med huggen sten har han murat för mina vägar,      mina stigar har han gjort svåra.Job 19.8.

Han tilmurte mine veier med hugne stener, mine stier gjorde han krokete.

 En lurande björn är han mot mig,      ett lejon som ligger i försåt.Hos. 5,14. 13,7 f.

En lurende bjørn var han mot mig, en løve i skjul.

 Han förde mig på villoväg och rev mig i stycken,      förödelse lät han gå över mig.

Mine veier gjorde han til avveier, han sønderrev mig og ødela mig.

 Han spände sin båge och satte mig upp      till ett mål för sin pil.Job 16,12. Ps. 7,13. Klag. 2,4.

Han spente sin bue og stilte mig op til mål for sin pil.

 Ja, pilar från sitt koger sände han      in i mina njurar.

Han lot sitt koggers sønner fare inn i mine nyrer.

 Jag blev ett åtlöje för hela mitt folk      en visa för dem hela dagen.Job 30,9. Ps. 69,12 f. Jer. 20,7.

Jeg er blitt til latter for alt mitt folk, til en spottesang for dem hele dagen.

 Han mättade mig med bittra örter,      han gav mig malört att dricka.

Han mettet mig med bitre urter, han gav mig rikelig malurt å drikke.

 Han lät mina tänder bita sönder sig på stenar,      han höljde mig med aska.

Han knuste mine tenner, han gav mig småsten å ete, han trykte mig ned i asken.

 Ja, du förkastade min själ och tog bort min frid;      jag visste ej mer vad lycka var.

Du forkastet mig og tok bort min fred; jeg glemte det som godt er,

 Jag sade: »Det är ute med min livskraft      och med mitt hopp till HERREN.»

og jeg sa: Det er forbi med min kraft og mitt håp til Herren.

 Tänk på mitt elände och min husvillhet,      på malörten och giftet!

Kom i hu min elendighet og min landflyktighet - malurt og galle!

 Stadigt tänker min själ därpå      och är bedrövad i mig.

Min sjel kommer det i hu og er nedbøiet i mig.

 Men detta vill jag besinna,      och därför skall jag hoppas:

Dette vil jeg ta mig til hjerte, derfor vil jeg håpe:

 HERRENS nåd är det att det icke är ute med oss,      ty det är icke slut med hans barmhärtighet.

Herrens miskunnhet er det at det ikke er forbi med oss; for hans barmhjertighet har ennu ikke ende.

 Den är var morgon ny,      ja, stor är din trofasthet.

Den er ny hver morgen, din trofasthet er stor.

 HERREN är min del, det säger min själ mig;      därför vill jag hoppas på honom.Ps. 16,5. 73,26. 119,57.

Herren er min del, sier min sjel; derfor håper jeg på ham.

 HERREN är god mot dem som förbida honom,      mot den själ som söker honom.

Herren er god mot dem som bier efter ham, mot den sjel som søker ham.

 Det är gott att hoppas i stillhet      på hjälp från HERREN.

Det er godt at en bier i stillhet efter Herrens frelse.

 Det är gott för en man att han får bära      ett ok i sin ungdom.Ps. 119,71. Matt. 11,29.

Det er godt for en mann at han bærer åk i sin ungdom,

 Må han sitta ensam och tyst,      när ett sådant pålägges honom.

at han sitter ene og tier, når han legger byrder på ham,

 Må han sänka sin mun i stoftet;      kanhända finnes ännu hopp.

at han trykker sin munn i støvet og sier: Kanskje det ennu er håp -

 Må han vända kinden till åt den som slår honom      och låta mätta sig med smälek.Matt. 5,39.

at han vender sitt kinn til den som slår ham, lar sig mette med hån.

 Ty Herren förkastar icke      för evig tid;Ps. 103,9.

For Herren forkaster ikke til evig tid,

 utan om han har bedrövat, så förbarmar han sig igen,      efter sin stora nåd.

men om han bedrøver, så forbarmer han sig igjen efter sin rike miskunnhet;

 Ty icke av villigt hjärta plågar han människors barn      och vållar dem bedrövelse.

for det er ikke av hjertet han plager eller bedrøver menneskenes barn.

 Att man krossar under sina fötter      alla fångar i landet,

Når nogen knuser alle jordens fanger under sine føtter,

 att man vränger en mans rätt      inför den Högstes ansikte,

bøier mannens rett for den Høiestes åsyn

 att man gör orätt mot en människa i någon hennes sak,      skulle Herren icke se det?

eller gjør en mann urett i hans sak - mon Herren ikke ser det?

 Vem sade, och det vart,      om det ej var Herren som bjöd?Ps. 33,9.

Hvem talte så det skjedde, uten at Herren bød det?

 Kommer icke från den Högstes mun      både ont och gott?Jes. 45,7. Am. 3,6.

Er det ikke fra den Høiestes munn både de onde og de gode ting utgår?

 Varför knorrar då en människa här i livet,      varför en man, om han drabbas av sin synd?Luk. 23,41.

Hvorfor klager et menneske som lever? Enhver klage over sin egen synd!

 Låtom oss rannsaka våra vägar och pröva dem      och omvända oss till HERREN.

La oss ransake våre veier og granske dem, og la oss vende om til Herren!

 Låtom oss upplyfta våra hjärtan, såväl som våra händer,      till Gud i himmelen.

La oss løfte vårt hjerte og våre hender til Gud i himmelen!

 Vi hava varit avfälliga och gensträviga,      och du har icke förlåtit det.Ps. 106,6.

Vi har syndet og vært gjenstridige; du har ikke tilgitt.

 Du har höljt dig i vrede och förföljt oss,      du har dräpt utan förskoning.

Du innhyllet dig i vrede og forfulgte oss; du slo ihjel, du sparte ikke.

 Du har höljt dig i moln,      så att ingen bön har nått fram.

Du innhyllet dig i skyer, så ingen bønn trengte igjennem.

 Ja, orena och föraktade låter du oss stå      mitt ibland folken.

Til skarn og utskudd gjorde du oss midt iblandt folkene.

 Alla våra fiender ia upp      munnen emot oss.Klag. 2,16.

De spilte op sin munn mot oss alle våre fiender.

 Faror och fallgropar möta oss      fördärv och skada.Jes. 24,17. Jer. 48,43.

Gru og grav er blitt oss til del, ødeleggelse og undergang.

 Vattenbäckar rinna ned från mitt öga      för dottern mitt folks skada.Jer. 9,1. 14,17. Klag. 1,16.

Bekker av tårer rinner fra mitt øie fordi mitt folks datter er gått under.

 Mitt öga flödar utan uppehåll      och förtröttas icke,

Mitt øie rinner og har ikke ro, det får ingen hvile,

 till dess att HERREN blickar ned från himmelen      och ser härtill.

før Herrens øie ser ned fra himmelen.

 Mitt öga vållar mig plåga      för alla min stads döttrars skull.

Mitt øie volder min sjel smerte for alle min stads døtres skyld.

 Jag bliver ivrigt jagad såsom en fågel      av dem som utan sak äro mina fiender.

Hårdt jaget de mig som en fugl de som var mine fiender uten årsak.

 De vilja förgöra mitt liv här i djupet,      de kasta stenar på mig.Jer. 38,6.

De vilde gjøre ende på mitt liv, de vilde kaste mig i brønnen, og de kastet sten på mig.

 Vatten strömma över mitt huvud,      jag säger: »Det är ute med mig.»

Vannene strømmet over mitt hode; jeg sa: Jeg er fortapt.

 Jag åkallar ditt namn, o HERRE,      har underst i djupet.Ps. 88,7.

Jeg påkalte ditt navn, Herre, fra den dypeste brønn.

 Du hör min röst; tillslut icke ditt öra,      bered mig lindring, då jag nu ropar.

Du hørte min røst; lukk ikke ditt øre for mitt rop, men la mig få lindring!

 Ja, du nalkas mig, när jag åkallar dig;      du säger: »Frukta icke.»Ps. 145,18.

Du var nær den dag jeg kalte på dig; du sa: Frykt ikke!

 Du utför, Herre, min själs sak,      du förlossar mitt liv.

Herre, du har ført min sjels sak, du har frelst mitt liv.

 Du ser, HERRE, den orätt mig vederfares;      skaffa mig rätt.

Herre, du har sett den urett jeg har lidt; døm i min sak!

 Du ser all deras hämndgirighet,      alla deras anslag mot mig.

Du har sett all deres hevn, alle deres onde råd mot mig.

 Du hör deras smädelser, HERRE,      alla deras anslag mot mig.

Du har hørt deres hån, Herre, alle deres onde råd mot mig,

 Vad mina motståndare tala och tänka ut      är beständigt riktat mot mig.

mine motstanderes tale og deres tanker mot mig den hele dag.

 Akta på huru de hava mig till sin visa,      evad de sitta eller stå upp.

Akt på dem når de sitter, og når de står op! De synger spottesanger om mig.

 Du skall giva dem vedergällning, HERRE,      efter deras händers verk.Ps. 28,4.

Du vil gjøre gjengjeld mot dem, Herre, efter deres henders gjerning.

 Du skall lägga ett täckelse över deras hjärtan;      din förbannelse skall komma över dem.Ps. 69,24. 2 Kor. 3,14 f.

Du vil legge et dekke over deres hjerte, din forbannelse vil bli dem til del.

 Du skall förfölja dem i vrede och förgöra dem,      så att de ej bestå under HERRENS himmel.

Du vil forfølge dem i vrede og ødelegge dem, så de ikke mere finnes under Herrens himmel.