Lamentations 3

RAB’bin gazap değneği altında acı çeken adam benim.

 Jag är en man som har prövat elände      under hans vredes ris.

Beni güttü, Işıkta değil karanlıkta yürüttü.

 Mig har han fört och låtit vandra      genom mörker och genom ljus.

Evet, dönüp dönüp bütün gün bana elini kaldırıyor.

 Ja, mot mig vänder han sin hand beständigt,      åter och åter.

Etimi, derimi yıprattı, kemiklerimi kırdı.

 Han har uppfrätt mitt kött och min hud,      han har krossat benen i mig.Ps. 51,10.

Beni kuşattı, Acı ve zahmetle sardı çevremi.

 Han har kringskansat och omvärvt mig      med gift och vedermöda.

Çoktan ölmüş ölüler gibi Beni karanlıkta yaşattı.

 I mörker har han lagt mig      såsom de längesedan döda.Ps. 143,3.

Çevreme duvar çekti, dışarı çıkamıyorum, Zincirimi ağırlaştırdı.

 Han har kringmurat mig, så att jag ej kommer ut,      han har lagt på mig tunga fjättrar.

Feryat edip yardım isteyince de Duama set çekiyor.

 Huru jag än klagar och ropar,      tillstoppar han öronen för min bön.Job 19,7. Ps. 22,3.

Yontma taşlarla yollarımı kesti, Dolaştırdı yollarımı.

 Med huggen sten har han murat för mina vägar,      mina stigar har han gjort svåra.Job 19.8.

Benim için O pusuya yatmış bir ayı, Gizlenmiş bir aslandır.

 En lurande björn är han mot mig,      ett lejon som ligger i försåt.Hos. 5,14. 13,7 f.

Yollarımı saptırdı, paraladı, Mahvetti beni.

 Han förde mig på villoväg och rev mig i stycken,      förödelse lät han gå över mig.

Yayını gerdi, okunu savurmak için Beni nişangah olarak dikti.

 Han spände sin båge och satte mig upp      till ett mål för sin pil.Job 16,12. Ps. 7,13. Klag. 2,4.

Oklarını böbreklerime sapladı.

 Ja, pilar från sitt koger sände han      in i mina njurar.

Halkımın önünde gülünç düştüm, Gün boyu alay konusu oldum türkülerine.

 Jag blev ett åtlöje för hela mitt folk      en visa för dem hela dagen.Job 30,9. Ps. 69,12 f. Jer. 20,7.

Beni acıya doyurdu, Bana doyasıya pelinsuyu içirdi.

 Han mättade mig med bittra örter,      han gav mig malört att dricka.

Dişlerimi çakıl taşlarıyla kırdı, Kül içinde diz çöktürdü bana.

 Han lät mina tänder bita sönder sig på stenar,      han höljde mig med aska.

Esenlik yüzü görmedi canım, Mutluluğu unuttum.

 Ja, du förkastade min själ och tog bort min frid;      jag visste ej mer vad lycka var.

Bu yüzden diyorum ki, “Dermanım tükendi, RAB’den umudum kesildi.”

 Jag sade: »Det är ute med min livskraft      och med mitt hopp till HERREN.»

Acımı, başıboşluğumu, Pelinotuyla ödü anımsa!

 Tänk på mitt elände och min husvillhet,      på malörten och giftet!

Hâlâ onları düşünmekte Ve sıkılmaktayım.

 Stadigt tänker min själ därpå      och är bedrövad i mig.

Ama şunu anımsadıkça umutlanıyorum:

 Men detta vill jag besinna,      och därför skall jag hoppas:

RAB’bin sevgisi hiç tükenmez, Merhameti asla son bulmaz;

 HERRENS nåd är det att det icke är ute med oss,      ty det är icke slut med hans barmhärtighet.

Her sabah tazelenir onlar, Sadakatin büyüktür.

 Den är var morgon ny,      ja, stor är din trofasthet.

“Benim payıma düşen RAB’dir” diyor canım, “Bu yüzden O’na umut bağlıyorum.”

 HERREN är min del, det säger min själ mig;      därför vill jag hoppas på honom.Ps. 16,5. 73,26. 119,57.

RAB kendisini bekleyenler, O’nu arayan canlar için iyidir.

 HERREN är god mot dem som förbida honom,      mot den själ som söker honom.

RAB’bin kurtarışını sessizce beklemek iyidir.

 Det är gott att hoppas i stillhet      på hjälp från HERREN.

İnsan için boyunduruğu gençken taşımak iyidir.

 Det är gott för en man att han får bära      ett ok i sin ungdom.Ps. 119,71. Matt. 11,29.

RAB insana boyunduruk takınca, İnsan tek başına oturup susmalı;

 Må han sitta ensam och tyst,      när ett sådant pålägges honom.

Umudunu kesmeden yere kapanmalı,

 Må han sänka sin mun i stoftet;      kanhända finnes ännu hopp.

Kendisine vurana yanağını dönüp Utanca doymalı;

 Må han vända kinden till åt den som slår honom      och låta mätta sig med smälek.Matt. 5,39.

Çünkü Rab kimseyi sonsuza dek geri çevirmez.

 Ty Herren förkastar icke      för evig tid;Ps. 103,9.

Dert verse de, Büyük sevgisinden ötürü yine merhamet eder;

 utan om han har bedrövat, så förbarmar han sig igen,      efter sin stora nåd.

Çünkü isteyerek acı çektirmez, İnsanları üzmez.

 Ty icke av villigt hjärta plågar han människors barn      och vållar dem bedrövelse.

Ülkedeki bütün tutsakları ayak altında ezmeyi,

 Att man krossar under sina fötter      alla fångar i landet,

Yüceler Yücesi’nin huzurunda insan hakkını saptırmayı,

 att man vränger en mans rätt      inför den Högstes ansikte,

Davasında insana haksızlık etmeyi Rab doğru bulmaz.

 att man gör orätt mot en människa i någon hennes sak,      skulle Herren icke se det?

Rab buyurmadıkça kim bir şey söyler de yerine gelir?

 Vem sade, och det vart,      om det ej var Herren som bjöd?Ps. 33,9.

İyilikler gibi felaketler de Yüceler Yücesi’nin ağzından çıkmıyor mu?

 Kommer icke från den Högstes mun      både ont och gott?Jes. 45,7. Am. 3,6.

İnsan, yaşayan insan Niçin günahlarının cezasından yakınır?

 Varför knorrar då en människa här i livet,      varför en man, om han drabbas av sin synd?Luk. 23,41.

Davranışlarımızı sınayıp gözden geçirelim, Yine RAB’be dönelim.

 Låtom oss rannsaka våra vägar och pröva dem      och omvända oss till HERREN.

Ellerimizin yanısıra yüreklerimizi de göklerdeki Tanrı’ya açalım:

 Låtom oss upplyfta våra hjärtan, såväl som våra händer,      till Gud i himmelen.

“Biz karşı çıkıp başkaldırdık, Sen bağışlamadın.

 Vi hava varit avfälliga och gensträviga,      och du har icke förlåtit det.Ps. 106,6.

Öfkeyle örtünüp bizi kovaladın, Acımadan öldürdün.

 Du har höljt dig i vrede och förföljt oss,      du har dräpt utan förskoning.

Dualar sana erişmesin diye Bulutları örtündün.

 Du har höljt dig i moln,      så att ingen bön har nått fram.

Uluslar arasında bizi pisliğe, süprüntüye çevirdin.

 Ja, orena och föraktade låter du oss stå      mitt ibland folken.

Düşmanlarımızın hepsi bizimle alay etti.

 Alla våra fiender ia upp      munnen emot oss.Klag. 2,16.

Dehşet ve çukur, kırgın ve yıkım çıktı önümüze.”

 Faror och fallgropar möta oss      fördärv och skada.Jes. 24,17. Jer. 48,43.

Kırılan halkım yüzünden Gözlerimden sel gibi yaşlar akıyor.

 Vattenbäckar rinna ned från mitt öga      för dottern mitt folks skada.Jer. 9,1. 14,17. Klag. 1,16.

Durup dinmeden yaş boşanıyor gözümden,

 Mitt öga flödar utan uppehåll      och förtröttas icke,

RAB göklerden bakıp görünceye dek.

 till dess att HERREN blickar ned från himmelen      och ser härtill.

Kentimdeki kızların halini gördükçe Yüreğim sızlıyor.

 Mitt öga vållar mig plåga      för alla min stads döttrars skull.

Boş yere bana düşman olanlar bir kuş gibi avladılar beni.

 Jag bliver ivrigt jagad såsom en fågel      av dem som utan sak äro mina fiender.

Beni sarnıca atıp öldürmek istediler, Üzerime taş attılar.

 De vilja förgöra mitt liv här i djupet,      de kasta stenar på mig.Jer. 38,6.

Sular başımdan aştı, “Tükendim” dedim.

 Vatten strömma över mitt huvud,      jag säger: »Det är ute med mig.»

Sarnıcın dibinden seni adınla çağırdım, ya RAB;

 Jag åkallar ditt namn, o HERRE,      har underst i djupet.Ps. 88,7.

Sesimi, “Ahıma, çağrıma kulağını kapama!” dediğimi duydun.

 Du hör min röst; tillslut icke ditt öra,      bered mig lindring, då jag nu ropar.

Seni çağırınca yaklaşıp, “Korkma!” dedin.

 Ja, du nalkas mig, när jag åkallar dig;      du säger: »Frukta icke.»Ps. 145,18.

Davamı sen savundun, ya Rab, Canımı kurtardın.

 Du utför, Herre, min själs sak,      du förlossar mitt liv.

Bana yapılan haksızlığı gördün, ya RAB, Davamı sen gör.

 Du ser, HERRE, den orätt mig vederfares;      skaffa mig rätt.

Benden nasıl öç aldıklarını, Bana nasıl dolap çevirdiklerini gördün.

 Du ser all deras hämndgirighet,      alla deras anslag mot mig.

Aşağılamalarını, ya RAB, Çevirdikleri bütün dolapları, Bana saldıranların dediklerini, Gün boyu söylendiklerini duydun.

 Du hör deras smädelser, HERRE,      alla deras anslag mot mig.

Aşağılamalarını, ya RAB, Çevirdikleri bütün dolapları, Bana saldıranların dediklerini, Gün boyu söylendiklerini duydun.

 Vad mina motståndare tala och tänka ut      är beständigt riktat mot mig.

Oturup kalkışlarına bak, Alay konusu oldum türkülerine.

 Akta på huru de hava mig till sin visa,      evad de sitta eller stå upp.

Yaptıklarının karşılığını ver, ya RAB.

 Du skall giva dem vedergällning, HERRE,      efter deras händers verk.Ps. 28,4.

İnat etmelerini sağla, Lanetin üzerlerinden eksilmesin.

 Du skall lägga ett täckelse över deras hjärtan;      din förbannelse skall komma över dem.Ps. 69,24. 2 Kor. 3,14 f.

Göklerinin altından öfkeyle kovala, yok et onları, ya RAB.

 Du skall förfölja dem i vrede och förgöra dem,      så att de ej bestå under HERRENS himmel.