Psalms 78

En sång av Asaf.  Lyssna, mitt folk, till min undervisning;  böjen edra öron till min muns ord.

Poučna pjesma. Asafova. Poslušaj, narode moj, moju nauku, prikloni uho riječima usta mojih!

 Jag vill öppna min mun till lärorikt tal,  uppenbara förborgade ting ifrån fordom.

Otvorit ću svoja usta na pouku, iznijet ću tajne iz vremena davnih.

 Vad vi hava hört och känna,  och vad våra fäder hava förtäljt för oss,

Ono što čusmo i saznasmo, što nam kazivahu oci,

 det vilja vi icke dölja för deras barn;  för ett kommande släkte vilja vi förtälja HERRENS lov  och hans makt och de under han har gjort.

nećemo kriti djeci njihovoj, predat ćemo budućem koljenu: slavu Jahvinu i silu njegovu i djela čudesna što ih učini.

 Ty han upprättade ett vittnesbörd i Jakob  och stiftade en lag i Israel;  han påbjöd den för våra fäder,  och de skulle kungöra den för sina barn.

Svjedočanstvo podiže on u Jakovu, Zakon postavi u Izraelu, da ono što naredi ocima našim oni djeci svojoj objave,

 Så skulle det bliva kunnigt för ett kommande släkte,  för barn som en gång skulle födas,  och dessa skulle stå upp och förtälja det för sina barn.

da sazna budući naraštaj, i sinovi koji će se roditi da djeci svojoj kazuju

 Då skulle de sätta sitt hopp till Gud  och icke förgäta Guds verk,  utan taga hans bud i akt.

da u Boga ufanje svoje stave i ne zaborave djela Božjih, već da vrše zapovijedi njegove,

 Och de skulle icke bliva, såsom deras fäder,  ett gensträvigt och upproriskt släkte,  ett släkte som icke höll sitt hjärta ståndaktigt,  och vars ande icke var trofast mot Gud.

kako ne bi bili, kao oci njihovi, naraštaj buntovan, prkosan - naraštaj srcem nestalan i duhom Bogu nevjeran.

 Efraims barn, välbeväpnade bågskyttar,  vände om på stridens dag.

Sinovi Efrajimovi, ratnici s lukom, u dan bitke okrenuše leđa.

 De höllo icke Guds förbund,  och efter hans lag ville de ej vandra.

Saveza s Bogom ne održaše i ne htjedoše hoditi po Zakonu njegovu.

 De glömde hans gärningar  och de under han hade låtit dem se.

Zaboraviše na djela njegova, na čudesa koja im pokaza.

 Ja, inför deras fäder hade han gjort under,  i Egyptens land, på Soans mark.

Pred njihovim ocima činio je znakove u Egiptu, u Soanskom polju.

 Han klöv havet och lät dem gå därigenom  och lät vattnet stå såsom en hög.

On more razdijeli i njih prevede, vode kao nasip uzdiže.

 Han ledde dem om dagen med molnskyn,  och hela natten med eldens sken.

Danju ih vodio oblakom, a svu noć ognjem blistavim.

 Han klöv sönder klippor i öknen  och gav dem rikligen att dricka, såsom ur väldiga hav.

U pustinji hrid prolomi i napoji ih obilno kao iz bezdana.

 Rinnande bäckar lät han framgå ur klippan  och vatten flyta ned såsom strömmar.

Iz stijene izbi potoke te izvede vode k'o velike rijeke.

 Likväl syndade de allt framgent mot honom  och voro gensträviga mot den Högste, i öknen.

A oni jednako griješiše, prkosiše Višnjem u pustinji.

 De frestade Gud i sina hjärtan,  i det de begärde mat för sin lystnad.

Boga su kušali u srcima svojim ištuć' jela svojoj pohlepnosti.

 Och de talade mot Gud, de sade:      »Kan väl Gud      duka ett bord i öknen?

Prigovarali su Bogu i pitali: "Može li Gospod stol u pustinji prostrti?

 Se, visst slog han klippan,      så att vatten flödade      och bäckar strömmade fram,  men kan han ock giva bröd  eller skaffa kött åt sitt folk?»

Eno, udari u hrid, i voda poteče i provreše potoci: a može li dati i kruha, i mesa pružiti svome narodu?"

 Så förgrymmades då HERREN, när han hörde det;  och eld upptändes i Jakob,  jag, vrede kom över Israel,

Kad to začu Jahve, gnjevom usplamtje: oganj se raspali protiv Jakova, srdžba se razjari protiv Izraela,

 eftersom de icke trodde på Gud  och ej förtröstade på hans frälsning.

jer ne vjerovaše Bogu niti se u njegovu pomoć uzdaše.

 Och han gav befallning åt skyarna i höjden  och öppnade himmelens dörrar;

Pa ozgo naredi oblaku i otvori brane nebeske,

 han lät manna regna över dem till föda,  och korn från himmelen gav han dem.

k'o kišu prosu na njih mÓanu da jedu i nahrani ih kruhom nebeskim.

 Änglabröd fingo människor äta;  han sände dem mat till fyllest.

Čovjek blagovaše kruh Jakih; on im dade hrane do sitosti.

 Han lät östanvinden fara ut på himmelen,  och genom sin makt förde han sunnanvinden fram.

Probudi na nebu vjetar istočni i svojom silom južnjak dovede.

 Och han lät kött regna över dem såsom stoft,  bevingade fåglar såsom havets sand;

Prosu na njih mesa k'o prašine i ptice krilatice k'o pijeska morskoga.

 han lät det falla ned i sitt läger,  runt omkring sin boning.

Padoše usred njihova tabora i oko šatora njihovih.

 Då åto de och blevo övermätta;  han lät dem få vad de hade lystnad efter.

Jeli su i nasitili se, želju njihovu on im ispuni.

 Men ännu hade de icke stillat sin lystnad,  ännu var maten i deras mun,

Još nisu svoju utažili pohlepu i jelo im još bješe u ustima,

 då kom Guds vrede över dem;  han sände död bland deras ypperste  och slog ned Israels unga män.

kad se srdžba Božja na njih raspali: pokosi smrću prvake njihove i mladiće pobi Izraelove.

 Likväl syndade de alltjämt  och trodde icke på hans under.

Uza sve to griješiše dalje i ne vjerovaše u čudesna djela njegova.

 Då lät han deras dagar försvinna i förgängelse  och deras år i plötslig undergång.

I skonča im dane jednim dahom i njihova ljeta naglim svršetkom.

 När han dräpte folket, frågade de efter honom  och vände om och sökte Gud.

Kad ih ubijaše, tražiše ga i opet pitahu za Boga;

 De tänkte då på att Gud var deras klippa,  och att Gud den Högste var deras förlossare;

spominjahu se da je Bog hridina njihova i Svevišnji njihov otkupitelj.

 och de talade inställsamt för honom med sin mun  och skrymtade för honom med sin tunga.

Ali ga opet ustima svojim varahu i jezikom svojim lagahu njemu.

 Men deras hjärtan höllo sig icke ståndaktigt vid honom,  och de voro icke trogna i hans förbund.

Njihovo srce s njime ne bijaše, nit' bijahu vjerni Savezu njegovu.

 Dock, han är barmhärtig, han förlåter missgärning,  och han vill icke fördärva.  Därför avvände han ofta sin vrede  och lät ej hela sin förtörnelse bryta fram.

A on im milosrdno grijeh praštao i nije ih posmicao; često je gnjev svoj susprezao da ne plane svom jarošću.

 Ty han tänkte därpå att de voro kött,  en vind som far bort och icke kommer åter.

Spominjao se da su pÓut i dah koji odlazi i ne vraća se više.

 Huru ofta voro de ej gensträviga mot honom i öknen  och bedrövade honom i ödemarken!

Koliko mu prkosiše u pustinji i žalostiše ga u samotnom kraju!

 Ja, de frestade Gud allt framgent  och förtörnade Israels Helige.

Sve nanovo iskušavahu Boga i vrijeđahu Sveca Izraelova

 De betänkte icke vad hans hand hade uträttat  på den tid då han förlossade dem från ovännen,

ne spominjuć' se ruke njegove ni dana kad ih od dušmana izbavi,

 då han gjorde sina tecken i Egypten  och sina under på Soans mark.

ni znakova njegovih u Egiptu, ni čudesnih djela u polju Soanskom.

 Där förvandlade han deras strömmar till blod,  så att de ej kunde dricka ur sina rinnande vatten;

U krv im pretvori rijeke i potoke, da ne piju.

 han sände bland dem flugsvärmar, som åto dem,  och paddor, som voro dem till fördärv.

Posla na njih obade da ih žderu i žabe da ih more.

 Han gav deras gröda åt gräsmaskar  och deras arbetes frukt åt gräshoppor;

I predade skakavcu žetvu njihovu, i plod muke njihove žderaču.

 han slog deras vinträd med hagel  och deras fikonträd med hagelstenar;

Vinograde im tučom udari, a mrazom smokvike njihove.

 han gav deras husdjur till pris åt hagel  och deras boskap åt ljungeldar.

I predade grÓadu njihova goveda i munjama stada njihova.

 Han sände över dem sin vredes glöd,  förgrymmelse och ogunst och nöd,  en skara av olycksänglar.

Obori na njih svu žestinu gnjeva svog, jarost, bijes i nevolju: posla na njih anđele nesreće.

 Han gav fritt lopp åt sin vrede;  han skonade icke deras själ från döden,  utan gav deras liv till pris åt pesten.

I put gnjevu svojem otvori: ne poštedje im život od smrti, životinje im izruči pošasti.

 Och han slog allt förstfött i Egypten,  kraftens förstling i Hams hyddor.

Pobi u Egiptu sve prvorođeno, prvence u šatorju Hamovu.

 Och han lät sitt folk bryta upp såsom en fårhjord  och förde dem såsom en boskapshjord genom öknen.

I povede narod svoj kao ovce i vođaše ih kao stado kroz pustinju.

 Han ledde dem säkert, så att de icke behövde frukta;  men deras fiender övertäcktes av havet.

Pouzdano ih je vodio te se nisu bojali, a more je prekrilo dušmane njihove.

 Och han lät dem komma till sitt heliga land,  till det berg som hans högra hand hade förvärvat.

U Svetu zemlju svoju on ih odvede, na bregove što mu ih osvoji desnica.

 Han förjagade hedningarna för dem  och gav dem deras land till arvslott  och lät Israels stammar bo i deras hyddor.

Pred njima istjera pogane, konopom im podijeli baštinu, pod šatorjem njihovim naseli plemena izraelska.

 Men i sin gensträvighet frestade de Gud den Högste  och höllo icke hans vittnesbörd;

A oni iskušavali i gnjevili Boga Višnjega i nisu držali zapovijedi njegovih.

 de veko trolöst tillbaka, de såsom deras fäder,  de vände om, lika en båge som sviker.

Otpadoše, iznevjeriše se k'o oci njihovi, k'o luk nepouzdan oni zatajiše.

 De förtörnade honom med sina offerhöjder  och retade honom genom sina beläten.

Na gnjev ga nagnaše svojim uzvišicama, na ljubomor navedoše kumirima svojim.

 Gud förnam det och vart förgrymmad  och förkastade Israel med harm.

Bog vidje i gnjevom planu, odbaci posve Izraela.

 Och han försköt sin boning i Silo,  det tält han hade slagit upp bland människorna;

I napusti boravište svoje u Šilu, Šator u kojem prebivaše s ljudima.

 han gav sin makt i fångenskap  och sin ära i fiendehand.

Preda u ropstvo snagu svoju i svoju diku u ruke dušmanske.

 Ja, han gav sitt folk till pris åt svärdet,  och på sin arvedel förgrymmades han.

Narod svoj prepusti maču, raspali se na svoju baštinu.

 Deras unga män förtärdes av eld,  och deras jungfrur blevo utan brudsång.

Mladiće njihove oganj proguta, ne udaše se djevice njihove.

 Deras präster föllo för svärd,  och inga änkor kunde hålla klagogråt.

Svećenici njihovi padoše od mača, ne zaplakaše Óudove njihove.

 Då vaknade Herren såsom ur en sömn,  han reste sig, lik en hjälte som hade legat dövad av vin.

Tad se k'o oda sna trgnu Gospodin, k'o ratnik vinom savladan.

 Och han slog sina ovänner tillbaka,  evig smälek lät han komma över dem.

Udari otraga dušmane svoje, sramotu im vječitu zadade.

 Han förkastade ock Josefs hydda  och utvalde icke Efraims stam.

On odbaci šator Josipov i Efrajimovo pleme ne odabra,

 Men han utvalde Juda stam,  Sions berg, som han älskade.

već odabra pleme Judino i goru Sion koja mu omilje.

 Och han byggde sin helgedom hög såsom himmelen,  fast såsom jorden, som han har grundat för evigt.

Sagradi Svetište k'o nebo visoko, k'o zemlju utemelji ga dovijeka.

 Och han utvalde sin tjänare David  och tog honom ifrån fårhjordens fållor.

Izabra Davida, slugu svojega, uze ga od torova ovčjih;

 Ja, ifrån fåren hämtade han honom  och satte honom till en herde för Jakob, sitt folk,  och för Israel, sin arvedel.

odvede ga od ovaca dojilica da pase Jakova, narod njegov, Izraela, baštinu njegovu.

 Och han var deras herde med redligt hjärta  och ledde dem med förståndig hand.

I pasao ih je srcem čestitim i brižljivim rukama vodio.