Psalms 78

En sång av Asaf.  Lyssna, mitt folk, till min undervisning;  böjen edra öron till min muns ord.
Aszáf tanítása. Figyelj én népem az én tanításomra; hajtsátok füleiteket számnak beszédeire.
 Jag vill öppna min mun till lärorikt tal,  uppenbara förborgade ting ifrån fordom.
Megnyitom az én számat példabeszédre; rejtett dolgokat szólok a régi időből.
 Vad vi hava hört och känna,  och vad våra fäder hava förtäljt för oss,
A miket hallottunk és tudunk; és a miket atyáink beszéltek nékünk,
 det vilja vi icke dölja för deras barn;  för ett kommande släkte vilja vi förtälja HERRENS lov  och hans makt och de under han har gjort.
Nem titkoljuk el azokat az ő fiaiktól; a jövő nemzedéknek is elbeszéljük az Úr dicséretét, hatalmát és csodáit, a melyeket cselekedett.
 Ty han upprättade ett vittnesbörd i Jakob  och stiftade en lag i Israel;  han påbjöd den för våra fäder,  och de skulle kungöra den för sina barn.
Mert bizonyságot állított Jákóbban, és törvényt rendelt Izráelben; a melyek felől megparancsolta atyáinknak, hogy megtanítsák azokra fiaikat;
 Så skulle det bliva kunnigt för ett kommande släkte,  för barn som en gång skulle födas,  och dessa skulle stå upp och förtälja det för sina barn.
Hogy megtudja *azokat* a jövő nemzedék, a fiak, a kik születnek; és felkeljenek és hirdessék *azokat* fiaiknak;
 Då skulle de sätta sitt hopp till Gud  och icke förgäta Guds verk,  utan taga hans bud i akt.
Hogy Istenbe vessék reménységüket és el ne felejtkezzenek Isten dolgairól, hanem az ő parancsolatait megtartsák.
 Och de skulle icke bliva, såsom deras fäder,  ett gensträvigt och upproriskt släkte,  ett släkte som icke höll sitt hjärta ståndaktigt,  och vars ande icke var trofast mot Gud.
Hogy ne legyenek olyanok, mint apáik: szilaj és makacs nemzedék, olyan nemzedék, a melynek szíve nem volt szilárd, és lelke sem volt hű Isten iránt.
 Efraims barn, välbeväpnade bågskyttar,  vände om på stridens dag.
Efraim fiai, a fegyveres íjászok hátat fordítottak az ütközet napján;
 De höllo icke Guds förbund,  och efter hans lag ville de ej vandra.
Nem őrizték meg az Isten szövetségét, és nem akartak járni az ő törvényében;
 De glömde hans gärningar  och de under han hade låtit dem se.
Sőt elfelejtkeztek az ő tetteiről, csodáiról, a melyeket mutatott nékik.
 Ja, inför deras fäder hade han gjort under,  i Egyptens land, på Soans mark.
Apáik előtt csodát mívelt Égyiptom földjén, a Czoán mezején.
 Han klöv havet och lät dem gå därigenom  och lät vattnet stå såsom en hög.
Ketté választotta a tengert s átvitte őket; és felállította a vizeket fal gyanánt.
 Han ledde dem om dagen med molnskyn,  och hela natten med eldens sken.
Vezette őket nappal felhőben, és egész éjen át tűznek világosságában.
 Han klöv sönder klippor i öknen  och gav dem rikligen att dricka, såsom ur väldiga hav.
Sziklákat hasított meg a pusztában, és inniok adott bőségesen, akárcsak a mélységes vizekből.
 Rinnande bäckar lät han framgå ur klippan  och vatten flyta ned såsom strömmar.
Patakokat fakasztott a kősziklából, és folyamok módjára vizeket ömlesztett:
 Likväl syndade de allt framgent mot honom  och voro gensträviga mot den Högste, i öknen.
Mégis folyvást vétkeztek ellene, és haragították a Felségest a pusztában;
 De frestade Gud i sina hjärtan,  i det de begärde mat för sin lystnad.
És megkísérték Istent az ő szívökben, enni valót kérvén az ő kivánságuk szerint.
 Och de talade mot Gud, de sade:      »Kan väl Gud      duka ett bord i öknen?
És szólának Isten ellen, mondván: Avagy tudna-é Isten asztalt teríteni a pusztában?
 Se, visst slog han klippan,      så att vatten flödade      och bäckar strömmade fram,  men kan han ock giva bröd  eller skaffa kött åt sitt folk?»
Ímé, megcsapta a kősziklát és víz ömlött és patakok özönlöttek; de vajjon tud-é kenyeret is adni? avagy készíthet-é húst az ő népének?
 Så förgrymmades då HERREN, när han hörde det;  och eld upptändes i Jakob,  jag, vrede kom över Israel,
Meghallotta az Úr és megharagudott ezért, és tűz gyulladt fel Jákób ellen, és harag gerjedt fel Izráel ellen;
 eftersom de icke trodde på Gud  och ej förtröstade på hans frälsning.
Mert nem hittek Istenben, és nem bíztak az ő segedelmében,
 Och han gav befallning åt skyarna i höjden  och öppnade himmelens dörrar;
És ráparancsolt a felhőkre ott fenn, és az egek ajtait megnyitotta.
 han lät manna regna över dem till föda,  och korn från himmelen gav han dem.
És hullatott reájuk mannát eledelül, és mennyei gabonát adott nékik.
 Änglabröd fingo människor äta;  han sände dem mat till fyllest.
Angyalok kenyerét ette az ember, bőséggel vetett nékik eleséget,
 Han lät östanvinden fara ut på himmelen,  och genom sin makt förde han sunnanvinden fram.
Megindítá a keleti szelet az egekben, és elhozá erejével a déli szelet;
 Och han lät kött regna över dem såsom stoft,  bevingade fåglar såsom havets sand;
És hullata rájuk annyi húst, mint a por, és annyi madarat, mint a tenger fövénye.
 han lät det falla ned i sitt läger,  runt omkring sin boning.
És leszállítá azokat az ő táboruk közepére, az ő sátoraikhoz köröskörül.
 Då åto de och blevo övermätta;  han lät dem få vad de hade lystnad efter.
Evének azért és igen megelégedének, és a mit kivántak, azt hozá nékik.
 Men ännu hade de icke stillat sin lystnad,  ännu var maten i deras mun,
Még fel sem hagytak a kivánságukkal; az étel még a szájukban vala:
 då kom Guds vrede över dem;  han sände död bland deras ypperste  och slog ned Israels unga män.
Mikor az Isten haragja felgerjede ellenök, és főbbjeik közül *sokakat* megöle, és Izráelnek ifjait levágá;
 Likväl syndade de alltjämt  och trodde icke på hans under.
Mindamellett is újra vétkezének, és nem hivének az ő csodadolgaiban.
 Då lät han deras dagar försvinna i förgängelse  och deras år i plötslig undergång.
Azért hiábavalóságban töltette el napjaikat, éveiket pedig rettegésben.
 När han dräpte folket, frågade de efter honom  och vände om och sökte Gud.
Ha ölte őket, hozzá fordultak, megtértek és Istent keresék.
 De tänkte då på att Gud var deras klippa,  och att Gud den Högste var deras förlossare;
És eszökbe vevék, hogy Isten az ő sziklájok, és a felséges Isten az ő megváltójok;
 och de talade inställsamt för honom med sin mun  och skrymtade för honom med sin tunga.
És hízelkedének néki szájokkal, nyelvökkel pedig hazudozának néki.
 Men deras hjärtan höllo sig icke ståndaktigt vid honom,  och de voro icke trogna i hans förbund.
De szívök nem volt tökéletes iránta, és nem voltak hűségesek az ő szövetségéhez;
 Dock, han är barmhärtig, han förlåter missgärning,  och han vill icke fördärva.  Därför avvände han ofta sin vrede  och lät ej hela sin förtörnelse bryta fram.
Ő azonban irgalmas és bűnbocsátó, nem semmisít meg, sőt sokszor elfordítja haragját, és nem önti ki teljes búsulását.
 Ty han tänkte därpå att de voro kött,  en vind som far bort och icke kommer åter.
Azért eszébe vevé, hogy test ők, *és olyanok, mint* az ellebbenő szél, a mely nem tér vissza.
 Huru ofta voro de ej gensträviga mot honom i öknen  och bedrövade honom i ödemarken!
Hányszor keserítették őt a pusztában, *hányszor* illették fájdalommal a kietlenben?!
 Ja, de frestade Gud allt framgent  och förtörnade Israels Helige.
És újra kísértették az Istent, és ingerelték Izráel szentjét.
 De betänkte icke vad hans hand hade uträttat  på den tid då han förlossade dem från ovännen,
Nem emlékeztek meg az ő kezéről, *sem* a napról, a melyen megváltotta őket a nyomorgatótól;
 då han gjorde sina tecken i Egypten  och sina under på Soans mark.
Midőn kitűzte jeleit Égyiptomban, és csodáit a Czoán mezején.
 Där förvandlade han deras strömmar till blod,  så att de ej kunde dricka ur sina rinnande vatten;
És vérré változtatta folyóikat, hogy nem ihatták patakjaikat.
 han sände bland dem flugsvärmar, som åto dem,  och paddor, som voro dem till fördärv.
Legyeket bocsáta reájok, a melyek emészték őket, és békát, a mely pusztítá őket.
 Han gav deras gröda åt gräsmaskar  och deras arbetes frukt åt gräshoppor;
Odaadta termésöket a szöcskének, s munkájuk gyümölcsét a sáskának.
 han slog deras vinträd med hagel  och deras fikonträd med hagelstenar;
Jégesővel pusztítá el szőlőjüket, s figefáikat kőesővel.
 han gav deras husdjur till pris åt hagel  och deras boskap åt ljungeldar.
Odaveté barmaikat a jégesőnek, marháikat pedig a mennyköveknek.
 Han sände över dem sin vredes glöd,  förgrymmelse och ogunst och nöd,  en skara av olycksänglar.
Rájok bocsátá haragjának tüzét, mérgét, búsulását és a szorongatást: a gonosz angyalok seregét.
 Han gav fritt lopp åt sin vrede;  han skonade icke deras själ från döden,  utan gav deras liv till pris åt pesten.
Utat tört haragjának, s nem tartotta meg a haláltól lelköket, és életöket döghalálnak veté.
 Och han slog allt förstfött i Egypten,  kraftens förstling i Hams hyddor.
És megöle minden elsőszülöttet Égyiptomban, az erő zsengéjét Khám sátoraiban.
 Och han lät sitt folk bryta upp såsom en fårhjord  och förde dem såsom en boskapshjord genom öknen.
Elindítá mint juhokat, az ő népét, s vezeté őket, mint nyájat a pusztában.
 Han ledde dem säkert, så att de icke behövde frukta;  men deras fiender övertäcktes av havet.
És vezeté őket biztonságban, és nem félének, ellenségeiket pedig elborítá a tenger.
 Och han lät dem komma till sitt heliga land,  till det berg som hans högra hand hade förvärvat.
És bevivé őket az ő szent határába, arra a hegyre, a melyet szerzett az ő jobbkezével.
 Han förjagade hedningarna för dem  och gav dem deras land till arvslott  och lät Israels stammar bo i deras hyddor.
És kiűzé előlük a pogányokat, és elosztá nékik az örökséget sorsvetéssel; és letelepíté azok sátoraiban az Izráel törzseit.
 Men i sin gensträvighet frestade de Gud den Högste  och höllo icke hans vittnesbörd;
De megkisérték és megharagíták a magasságos Istent, és nem őrizék meg bizonyságait;
 de veko trolöst tillbaka, de såsom deras fäder,  de vände om, lika en båge som sviker.
Elfordulának ugyanis és hűtlenek levének, mint apáik; visszafelé fordulának, mint a csalfa kézív.
 De förtörnade honom med sina offerhöjder  och retade honom genom sina beläten.
Haragra ingerelték őt magaslataikkal, és bosszantották faragott bálványaikkal.
 Gud förnam det och vart förgrymmad  och förkastade Israel med harm.
Meghallá ezt Isten és felgerjede; és az Izráelt felette megútálá.
 Och han försköt sin boning i Silo,  det tält han hade slagit upp bland människorna;
És elveté magától Silói hajlékát, a sátort, a melyben lakott vala az emberek között;
 han gav sin makt i fångenskap  och sin ära i fiendehand.
Sőt fogságba viteté erejét, dicsőségét pedig ellenség kezébe.
 Ja, han gav sitt folk till pris åt svärdet,  och på sin arvedel förgrymmades han.
És fegyver alá rekeszté az ő népét; és az ő öröksége ellen felgerjede.
 Deras unga män förtärdes av eld,  och deras jungfrur blevo utan brudsång.
Ifjait tűz emészté meg, és szüzei nem énekeltettek meg.
 Deras präster föllo för svärd,  och inga änkor kunde hålla klagogråt.
Papjai fegyver miatt hullottak el, és özvegyei nem végezheték a siratást.
 Då vaknade Herren såsom ur en sömn,  han reste sig, lik en hjälte som hade legat dövad av vin.
Akkor felserkene az Úr, mintegy álomból; mint hős, a ki bortól vigadoz;
 Och han slog sina ovänner tillbaka,  evig smälek lät han komma över dem.
És visszaveré ellenségeit; s örök gyalázatot vete reájok.
 Han förkastade ock Josefs hydda  och utvalde icke Efraims stam.
Azután megútálá a József sátorát, és nem választá Efraim törzsét;
 Men han utvalde Juda stam,  Sions berg, som han älskade.
Hanem a Júda törzsét választá; a Sion hegyét, a melyet szeret.
 Och han byggde sin helgedom hög såsom himmelen,  fast såsom jorden, som han har grundat för evigt.
És megépíté szent helyét, mint egy magas *vár*at; mint a földet, a melyet örök időre fundált.
 Och han utvalde sin tjänare David  och tog honom ifrån fårhjordens fållor.
És kiválasztá Dávidot, az ő szolgáját, és elhozá őt a juhok aklaiból.
 Ja, ifrån fåren hämtade han honom  och satte honom till en herde för Jakob, sitt folk,  och för Israel, sin arvedel.
A szoptatós juhok mellől hozá el őt, hogy legeltesse Jákóbot, az ő népét, és Izráelt, az ő örökségét.
 Och han var deras herde med redligt hjärta  och ledde dem med förståndig hand.
És legelteté őket szívének tökéletessége szerint, és vezeté őket bölcs kezeivel.