Luke 1

Teofil chèf mwen, anpil moun te seye ekri istwa tout evènman ki te pase nan mitan nou yo.

Alldenstund många andra hava företagit sig att om de händelser, som bland oss hava timat, avfatta berättelser,

Yo te rakonte yo jan nou te aprann yo nan bouch moun ki te wè yo ak pwòp je yo depi nan konmansman, moun ki te resevwa lòd mache fè konnen pawòl Bondye a.

i enlighet med vad som har blivit oss meddelat av dem som själva voro åsyna vittnen och ordets tjänare,

Se konsa, mwen menm tou, mwen chache konnen tout bagay sa yo byen depi nan konmansman yo. Koulye a, mwen kwè se yon bon bagay pou m' ekri yo tout, yonn apre lòt, jan sa te pase a pou ou menm tou, chèf mwen.

så har ock jag, sedan jag grundligt har efterforskat allt ända ifrån begynnelsen, beslutit mig för att i följd och ordning skriva därom till dig, ädle Teofilus,

Konsa wa kapab rekonèt tou sa yo te moutre ou yo se verite yo ye.

så att du kan inse huru tillförlitliga de stycken äro, i vilka du har blivit undervisad.

Nan tan Ewòd te wa nan peyi Jide a, te gen yon prèt yo te rele Zakari. Li te fè pati gwoup prèt Abiya yo. Madanm li te rele Elizabèt: se te yon moun ras Arawon, ansyen granprèt la.

På den tid då Herodes var konung över Judeen levde en präst vid namn Sakarias, av Abias' »dagsavdelning». Denne hade till hustru en av Arons döttrar som hette Elisabet.

Yo tou de te mache dwat devan Bondye, yo t'ap swiv kòmandman Mèt la ansanm ak tout lalwa a san ankenn repwòch.

De voro båda rättfärdiga inför Gud och vandrade ostraffligt efter alla Herrens bud och stadgar.

Men, yo pa t' gen pitit paske Elizabèt pa t' kapab fè pitit. Yo tou de te fin vye granmoun.

Men de hade inga barn, ty Elisabet var ofruktsam; och båda voro de komna till hög ålder.

Yon jou, Zakari te desèvis kou prèt devan Bondye, paske se te tou gwoup pa l' la.

Medan han nu en gång, när ordningen kom till hans avdelning, gjorde prästerlig tjänst inför Gud,

Dapre koutim sèvis la, yo te tire osò pou chwazi yonn nan prèt yo pou antre nan tanp Mèt la pou ofri lansan an. Twouve fwa sa a, se Zakari ki te soti.

hände det sig, vid den övliga lottningen om de prästerliga sysslorna, att det tillföll honom att gå in i Herrens tempel och tända rökelsen.

Tout mas pèp la t'ap lapriyè deyò, antan Zakari menm te anndan ap ofri lansan an.

Och hela menigheten stod utanför och bad, medan rökoffret förrättades.

Vwala, yon zanj Bondye parèt devan Zakari; li te kanpe sou bò dwat lotèl kote yo boule lansan an.

Då visade sig för honom en Herrens ängel, stående på högra sidan om rökelsealtaret.

Lè Zakari wè l', li sezi; li te pè anpil.

Och när Sakarias såg honom, blev han förskräckt, och fruktan föll över honom.

Men zanj lan di li: Pa pè, Zakari. Bondye te tande lapriyè ou la. Elizabèt, madanm ou, pral ba ou yon pitit gason; ou va rele l' Jan.

Men ängeln sade till honom: »Frukta icke, Sakarias; ty din bön är hörd, och din hustru Elisabet skall föda dig en son, och honom skall du giva namnet Johannes.

Ala kontan wa kontan lè pitit sa a va fèt! Anpil lòt moun va kontan tou lè sa a.

Och han skall bliva dig till glädje och fröjd, och många skola glädja sig över hans födelse.

L'ap yon grannèg devan Bondye, Mèt la; li p'ap bwè ni diven, ni ankenn alkòl. Depi nan vant manman li, l'ap anba pouvwa Sentespri a.

Ty han skall bliva stor inför Herren. Vin och starka drycker skall han icke dricka, och redan i sin moders liv skall han bliva uppfylld av helig ande.

L'ap fè anpil moun nan pèp Izrayèl la tounen vin jwenn Mèt la, Bondye yo a.

Och många av Israels barn skall han omvända till Herren, deras Gud.

L'ap mache devan Bondye nan menm lespri ak menm pouvwa pwofèt Eli te genyen an. L'ap fè papa vin byen ankò ak pitit; l'ap fè moun ki rebèl rive gen konprann tankou moun k'ap obeyi Bondye, l'ap pare yon pèp byen dispoze pou resevwa Mèt la.

Han skall gå framför honom i Elias' ande och kraft, för att 'vända fädernas hjärtan till barnen' och omvända de ohörsamma till de rättfärdigas sinnelag, så att han skaffar åt Herren ett välberett folk.»

Zakari di zanj lan konsa: Ki jan pou m' fè kwè sa w'ap di m' la a se vre? Ala mwen fin vye, madanm mwen fin vye granmoun tou.

Då sade Sakarias till ängeln: »Varav skall jag veta detta? Jag är ju själv gammal, och min hustru är kommen till hög ålder.»

Zanj lan reponn li: Mwen se Gabriyèl ki toujou kanpe nan sèvis devan Bondye. Se Bondye menm ki voye m' pale avè ou, pou m' pote bon nouvèl sa a ba ou.

Ängeln svarade och sade till honom: »Jag är Gabriel, som står inför Gud, och jag är utsänd för att tala till dig och förkunna dig detta glada budskap.

Men, paske ou pa kwè pawòl mwen yo ki gen pou rive nan tan yo, ou pral vin bèbè, ou p'ap ka pale jouk jou bagay sa yo va rive.

Och se, ända till den dag då detta sker skall du vara mållös och icke kunna tala, därför att du icke trodde mina ord, vilka dock i sin tid skola fullbordas.»

Tout tan sa a, pèp la menm t'ap tann Zakari; yo te sezi wè jan l' te mize nan tanp lan.

Och folket stod och väntade på Sakarias och förundrade sig över att han så länge dröjde i templet;

Men, lè Zakari soti, li pa t' kapab pale avèk yo. Lè sa a yo vin konprann li te gen yon vizyon nan tanp lan. Li t'ap fè yo yon bann siy ak men l', men li pa t' kapab pale.

och när han kom ut, kunde han icke tala till dem. Då förstodo de att han hade sett någon syn i templet. Och han tecknade åt dem och förblev stum.

Lè tan sèvis li fini, Zakari tounen lakay li.

Och när tiden för hans tjänstgöring hade gått till ända, begav han sig hem.

Kèk tan apre sa, Elizabèt, madanm li, vin ansent. Li fè senk mwa kache lakay; li t'ap di:

Men efter den tiden blev hans hustru Elisabet havande och höll sig dold i fem månader;

Gade sa Mèt la fè pou mwen non! Se koulye a sa fè l' plezi pou l' wete dezonè m' devan lèzòm.

och hon sade: »Så har Herren gjort med mig nu, då han har sett till min smälek bland människorna, för att borttaga den.»

Sou sizyèm mwa gwosès Elizabèt la, Bondye voye zanj Gabriyèl nan yon vil nan peyi Galile yo rele Nazarèt.

I sjätte månaden blev ängeln Gabriel sänd av Gud till en stad i Galileen som hette Nasaret,

Bondye te voye l' kay yon jennfi ki te fiyanse ak yon nonm yo rele Jozèf. Jozèf sa a, se te moun ras David. Yo te rele jennfi a Mari.

till en jungfru som var trolovad med en man vid namn Josef, av Davids hus; och jungfruns namn var Maria.

Zanj lan antre lakay Mari, li di li: Bonjou, Mari, ou menm ki resevwa anpil favè. Mèt la avèk ou.

Och ängeln kom in till henne och sade: »Hell dig, du högtbenådade! Herren är med dig.»

Lè Mari tande pawòl sa yo, tèt li te boulvèse, li t'ap mande nan kè l' kisa bonjou sa a te vle di.

Men hon blev mycket förskräckt vid hans ord och tänkte på vad denna hälsning månde innebära.

Men, zanj lan di li: Pa pè, Mari. Ou jwenn favè nan men Bondye.

Då sade ängeln till henne: »Frukta icke, Maria; ty du har funnit nåd för Gud.

Ou pral vin ansent, ou va fè yon pitit gason. Wa rele l' Jezi.

Se, du skall bliva havande och föda en son, och honom skall du giva namnet Jesus.

L'ap vin yon grannèg, y'a rele li Pitit Bondye ki anwo nan syèl la. Mèt la, Bondye nou, va fè l' wa tankou David, gran granpapa li.

Han skall bliva stor och kallas den Högstes Son, och Herren Gud skall giva honom hans fader Davids tron.

La gouvènen pèp Izrayèl la pou tout tan, gouvènman l' lan p'ap janm fini.

Och han skall vara konung över Jakobs hus till evig tid, och på hans rike skall ingen ände vara.»

Mari di zanj lan konsa: Ki jan sa pral fè rive? Ala mwen poko janm konn gason!

Då sade Maria till ängeln: »Huru skall detta ske? Jag vet ju icke av någon man.»

Zanj lan reponn li: Sentespri a pral vin sou ou; pouvwa Bondye ki anwo nan syèl la pral kouvri ou tankou yon lonbraj. Se pou sa tou, tipitit ki pral fèt la pral viv apa pou Bondye, y'a rele l' Pitit Bondye.

Ängeln svarade och sade till henne: »Helig ande skall komma över dig, och kraft från den Högste skall överskygga dig; därför skall ock det heliga som varder fött kallas Guds Son.

Ou konnen Elizabèt, fanmi ou lan? Atout li fin vye a, men l' ansent yon pitit gason. Yo te di l' pa t' kapab fè pitit, men li deja sou sis mwa gwosès.

Och se, jämväl din fränka Elisabet har blivit havande och skall föda en son, nu på sin ålderdom; och detta är sjätte månaden för henne, som säges vara ofruktsam.

Tou sa rive paske pa gen anyen Bondye pa ka fè.

Ty för Gud kan intet vara omöjligt.»

Mari di li: Men mwen, se sèvant Mèt la mwen ye. Mwen swate pou sa rive m' jan ou di a. Epi zanj lan kite li.

Då sade Maria: »Se, jag är Herrens tjänarinna; ske mig såsom du har sagt.» Och ängeln lämnade henne.

Nan menm epòk sa a, Mari soti, li pran chemen pou l' rive byen vit nan yon bouk nan mòn peyi Jide a.

En av de närmaste dagarna stod Maria upp och begav sig skyndsamt till en stad i Judeen, uppe i bergsbygden.

Li antre lakay Zakari, li di Elizabèt bonjou.

Och hon trädde in i Sakarias' hus och hälsade Elisabet.

Lè Elizabèt tande Mari di l' bonjou, pitit la pran sote nan vant li. Lamenm Elizabèt vin anba pouvwa Sentespri.

När då Elisabet hörde Marias hälsning, spratt barnet till i hennes liv; och Elisabet blev fylld av helig ande

Li pran pale byen fò, li di konsa: Nan tout fanm ki sou latè, ou menm ou se yon fanm Bondye beni anpil. Pitit ki nan vant ou a tou Bondye beni li.

och brast ut och ropade högt och sade: »Välsignad vare du bland kvinnor, och välsignad din livsfrukt!

Kisa m' ye menm, pou manman Mèt mwen vin rann mwen vizit?

Men varför sker mig detta, att min Herres moder kommer till mig?

Gade! Bonjou ou la poko rive nan zòrèy mwen, pitit la pran sote nan vant mwen tèlman li kontan.

Se, när ljudet av din hälsning nådde mina öron, spratt barnet till av fröjd i mitt liv.

Ou se yon fanm beni! Paske, ou te kwè tout pawòl Mèt la voye di ou yo gen pou rive vre.

Och salig är du, som trodde att det skulle fullbordas, som blev dig sagt från Herren.»

Lè sa a Mari di: Nanm mwen ap chante pou Mèt la ki gen pouvwa.

Då sade Maria:  »Min själ prisar storligen Herren,

Lespri m' pran plezi nan Bondye ki delivrans mwen.

 och min ande fröjdar sig i Gud, min Frälsare.

Paske li voye je l' sou mwen, yon sèvant ki soumèt devan li. Wi, depi koulye a, epi pou tout tan, tout moun pral di: Ou se yon fanm Bondye beni!

 Ty han har sett till sin tjänarinnas ringhet;  och se, härefter skola alla släkten prisa mig salig.

Paske Bondye ki gen tout pouvwa a fè anpil bèl bagay pou mwen. Non li, se yon non pou tout moun respekte.

 Ty den Mäktige har gjort stora ting med mig,  och heligt är hans namn.

L'ap toujou gen pitye pou tout moun ki gen krentif pou li.

 Hans barmhärtighet varar från släkte till släkte  över dem som frukta honom.

Li fè lèzòm santi fòs ponyèt li. Li fè moun ki gen lògèy ak gwo lide nan kè yo pèdi tèt yo.

 Han har utfört väldiga gärningar med sin arm,  han har förskingrat dem som tänkte övermodiga tankar i sina hjärtan.

Li desann chèf ki te byen chita nan fotèy yo. Li leve moun ki pa gen pretansyon yo.

 Härskare har han störtat från deras troner,  och ringa män har han upphöjt;

Li bay moun ki grangou yo anpil byen. Li voye rich yo ale san anyen.

 hungriga har han mättat med sitt goda,  och rika har han skickat bort med tomma händer.

Li vin pote sekou bay pèp Izrayèl k'ap sèvi l' la. Li pa bliye fè wè jan li toujou gen kè sansib,

 Han har tagit sig an sin tjänare Israel  och tänkt på att bevisa barmhärtighet

pou Abraram ansanm ak tout ras li a, dapre pwomès li te fè zansèt nou yo.

 mot Abraham  och mot hans säd till evig tid,  efter sitt löfte till våra fäder.»

Mari pase twa mwa konsa ak Elizabèt. Apre sa, li tounen lakay li.

Och Maria stannade hos henne vid pass tre månader och vände därefter hem igen.

Lè jou pou Elizabèt akouche a rive, li fè yon pitit gason.

Så var nu för Elisabet tiden inne, då hon skulle föda; och hon födde en son.

Vwazinaj ak fanmi l' yo vin konnen jan Mèt la te fè Elizabèt yon gwo favè. Yo te kontan pou li.

Och när hennes grannar och fränder fingo höra att Herren hade bevisat henne så stor barmhärtighet, gladde de sig med henne.

Sou wit jou, yo te vin pou sikonsi pitit la; yo te vle rele l' Zakari, menm non ak papa li.

Och på åttonde dagen kommo de för att omskära barnet; och de ville kalla honom Sakarias, efter hans fader.

Men, manman l' di yo: Non, se Jan pou l' rele.

Men hans moder tog till orda och sade: »Ingalunda; han skall heta Johannes.»

Yo di l' konsa: Men, pa gen pesonn nan fanmi ou ki rele Jan.

Då sade de till henne: »I din släkt finnes ju ingen som har det namnet.»

Yo fè papa a siy pou mande l' ki non li ta vle bay pitit la.

Och de frågade hans fader genom tecken vad han ville att barnet skulle heta.

Zakari mande yo yon ti tablo, epi li ekri: Se Jan ki non li. Yo tout te sezi.

Då begärde han en tavla och skrev dessa ord: »Johannes är hans namn.» Och alla förundrade sig.

Menm lè a bouch li louvri, lang li lage, li t'ap pale, li t'ap chante pou Bondye byen fò.

Men i detsamma öppnades hans mun, och hans tunga löstes, och han talade och lovade Gud.

Tout moun ki te nan vwazinaj la te pè; nouvèl la t'ap mache bouch an bouch nan tout mòn Jidè a.

Och deras grannar betogos alla av häpnad, och ryktet om allt detta gick ut över Judeens hela bergsbygd.

Tout moun ki te tande pawòl sa yo t'ap kalkile nan kè yo; yonn t'ap di lòt: Kisa pitit sa a pral ye menm? Pouvwa Bondye a te avèk ti pitit la tout bon vre.

Och alla som hörde det lade märke därtill och sade: »Vad månde väl varda av detta barn?» Också var ju Herrens hand med honom.

Zakari, papa Jan, vin anba pouvwa Sentespri. Latou, li pran fè konnen pawòl Bondye te mete nan bouch li:

Och hans fader Sakarias blev uppfylld av helig ande och profeterade och sade:

Ann chante pou Mèt la, Bondye pèp Izrayèl la. Paske, li vin sove pèp li a, li delivre yo anba esklavaj.

 »Lovad vare Herren, Israels Gud,  som har sett till sitt folk och berett det förlossning,

Li voye yon moun avek gwo pouvwa pou delivre nou. Se nan laras David, sèvitè Bondye a, li soti.

 och som har upprättat åt oss ett frälsningens horn  i sin tjänare Davids hus,

Se sa menm Bondye te fè konnen nan bouch pwofèt li yo depi nan tan lontan.

 såsom han hade lovat  genom sin forntida heliga profeters mun.

Li te pwomèt li t'ap delivre nou anba lènmi nou yo, ak anba tout moun ki rayi nou yo.

 Ty han ville frälsa oss från våra ovänner  och ur alla våra motståndares hand,

Se konsa la gen pitye pou zansèt nou yo. Li chonje kontra li menm Bondye te pase ak yo a.

 och så göra barmhärtighet med våra fäder  och tänka på sitt heliga förbund,

Dapre sèman li te fè bay Abraram, zansèt nou an.

 vad han med ed hade lovat för vår fader Abraham,

Li te di l' konsa: Lè la fin delivre nou anba lènmi nou yo, la fè nou sèvi l' san nou p'ap bezwen pè.

 Han ville beskära oss  att få tjäna honom utan fruktan,  frälsta ur våra ovänners hand,

Wi, la fè nou viv apa pou Bondye, la fè nou mache dwat devan li chak jou nan lavi nou.

 ja, att göra tjänst inför honom i helighet och rättfärdighet  i alla våra dagar.

Kanta ou menm, pitit mwen, y'a rele ou: Pwofèt Bondye ki anwo nan syèl la. Paske, wa pran devan Mèt la pou pare chemen an pou li.

 Och du, barn, skall bliva kallad  den Högstes profet,  ty du skall gå framför Herren  och bereda vägar för honom,

Ou pral moutre pèp la ki jan l'ap delivre yo, ki jan l'ap padonnen peche yo.

 till att giva hans folk kunskap om frälsning,  i det att deras synder bliva dem förlåtna.

Tou sa, paske Bondye nou an gen kè sansib, li renmen nou anpil. L'ap fè yon limyè soti anwo vin klere nou tankou solèy k'ap leve.

 Så skall ske för vår Guds förbarmande kärleks skull,  som skall låta ett ljus gå upp  och skåda ned till oss från höjden,

Li gen pou l' klere tout moun k'ap viv nan fènwa ak nan lonbraj lanmò. Li gen pou l' fè nou mache nan chemen k'ap ban nou kè poze a.

 för att 'skina över dem som sitta i mörker och dödsskugga'  och så styra våra fötter in på fridens väg.»

Ti pitit la menm t'ap grandi, lespri l' t'ap devlope. Li te rete nan dezè a jouk jou pou l' te parèt an piblik devan pèp Izrayèl la.

Och barnet växte upp och blev allt starkare i anden. Och han vistades i öknen, intill den dag då han skulle träda fram för Israel.