II Samuel 22

Och David talade till HERREN denna sångs ord, när HERREN hade räddat honom från alla hans fienders hand och från Sauls hand.Ps. 18,1 f.

David sang HERREN denne Sang, dengang HERREN havde frelst ham af alle hans Fjenders og af Sauls Hånd.

Han sade:  HERRE, du mitt bergfäste, min borg och min räddare,5 Mos. 32,4

Han sang: "HERRE, min Klippe, min Borg, min Befrier,

 Gud, du min klippa, till vilken jag tager min tillflykt,  min sköld och min frälsnings horn,    mitt värn och min tillflykt,  min frälsare, du som frälsar mig från våldet!Ps. 3,4. 144,2. Luk. 1,69. Hebr. 2,13.

min Gud, mit Bjerg, hvortil jeg tyr, mit Skjold, mit Frelseshorn, mit Værn, min Tilflugt, min Frelser, som frelser mig fra Vold!

 HERREN, den högtlovade, åkallar jag,  och från mina fiender bliver jag frälst.Ps. 146,2.

Jeg påkalder HERREN, den Højlovede, og frelses fra mine Fjender.

 Ty dödens bränningar omvärvde mig,  fördärvets strömmar förskräckte mig,Ps. 55,5.

Dødens Brændinger omsluttede mig, Ødelæggelsens Strømme forfærdede mig,

 dödsrikets band omslöto mig,  dödens snaror föllo över mig.Ps. 116,3.

Dødsrigets Reb omspændte mig, Dødens Snarer faldt over mig;

 Men jag åkallade HERREN i min nöd,  ja, jag gick med min åkallan till min Gud.  Och han hörde från sin himmelska boning min röst,  och mitt rop kom till hans öron.Ps. 3,5. Jon. 2,3 f.

i min Vånde påkaldte jeg HERREN og råbte til min Gud. Han hørte min Røst fra sin Helligdom, mit Råb fandt ind til hans Ører!

 Då skalv jorden och bävade,  himmelens grundvalar darrade;  de skakades, ty hans vrede var upptänd.Ps. 68,9.

Da rystede Jorden og skjalv, Himlens Grundvolde bæved og rysted, thi hans Vrede blussede op.

 Rök steg upp från hans näsa  och förtärande eld från hans mun,  eldsglöd ljungade från honom.2 Mos. 19,18. 24.17. 5 Mos. 4,24. 32,22.

Røg for ud af hans Næse, fortærende Ild af hans Mund, Gløder gnistrede fra ham.

 Och han sänkte himmelen och for ned  och töcken var under hans fötter.

Han sænkede Himlen, steg ned med Skymulm under sine Fødder;

 Han for på keruben och flög,  han sågs komma på vindens vingarPS. 99,1. 104,3. Hes. 9,3.

båret af Keruber fløj han, svæved på Vindens Vinger;

 Och han gjorde mörker till en hydda som omslöt honom:  vattenhopar, tjocka moln.Ps. 97,2. Jes. 45,15. 50,3

han omgav sig med Mulm som en Bolig, mørke Vandmasser, vandfyldte Skyer.

 Ur glansen framför honom ljungade eldsglöd.

Fra Glansen foran ham for der Hagl og Ildgløder ud.

 HERREN dundrade från himmelen  den Högste lät höra sin röst.Ps. 29,3.

HERREN tordned fra Himlen, den Højeste lod høre sin Røst;

 Han sköt pilar och förskingrade dem,  ljungeld och förvirrade dem.1 Sam. 7,10. Ps. 148,8.

han udslynged Pile, adsplittede dem, lod Lynene funkle og skræmmede dem.

 Havets bäddar kommo i dagen,  jordens grundvalar blottades,  för HERRENS näpst,  för hans vredes stormvind.

Havets Bund kom til Syne, Jordens Grundvolde blottedes ved HERRENs Trusel, for hans Vredes Pust.

 Han räckte ut sin hand från höjden och fattade mig,  han drog mig upp ur de stora vattnen.Ps. 32,6. 69,2 f. 144,7.

Han udrakte Hånden fra det høje og greb mig, drog mig op af de vældige Vande,

 Han räddade mig från min starke fiende,  från mina ovänner, ty de voro mig övermäktiga.1 Sam. 23,1 f.

frelste mig fra mine mægtige Fjender, fra mine Avindsmænd; de var mig for stærke.

 De överföllo mig på min olyckas dag,  men HERREN blev mitt stöd.

På min Ulykkes Dag faldt de over mig, men HERREN blev mig et Værn.

 Han förde mig ut på rymlig plats  han räddade mig, ty han hade behag till mig.

Han førte mig ud i åbent Land, han frelste mig, thi han havde Behag i mig.

 HERREN lönar mig efter min rättfärdighet;  efter mina händers renhet vedergäller han mig.Job 22,30. Ps. 17,1.

HERREN gengældte mig efter min Retfærd, lønned mig efter mine Hænders Uskyld;

 Ty jag höll mig på HERRENS vägar  och avföll icke från min Gud i ogudaktighet;

thi jeg holdt mig til HERRENs Veje, svigted i Gudløshed ikke min Gud;

 nej, alla hans rätter hade jag för ögonen,  och från hans stadgar vek jag icke av.

hans Bud stod mig alle for Øje, jeg veg ikke fra hans Love.

 Så var jag ostrafflig för honom  och tog mig till vara för missgärning.1 Kon. 14,8. 15,5.

Ustraffelig var jeg for ham og vogtede mig for Brøde.

 Därför vedergällde mig HERREN efter min rättfärdighet,  efter min renhet inför hans ögon.1 Sam. 26,23 f.

HERREN lønned mig efter min Retfærd, mine Hænders Uskyld, som var ham for Øje!

 Mot den fromme bevisar du dig from,  mot en ostrafflig hjälte bevisar du dig ostrafflig.

Du viser dig from mod den fromme, retsindig mod den retsindige,

 Mot den rene bevisar du dig ren,  men mot den vrånge bevisar du dig avog.3 Mos. 26,23 f. Ords. 3,34. Hes. 7,27.

du viser dig ren mod den rene og vrang mod den svigefulde.

 och du frälsar ett betryckt folk,  men dina ögon äro emot de stolta, till att ödmjuka dem.Dan. 4,34. Luk. 1,51 f.

De arme giver du Frelse, hovmodiges Øjne Skam!

 Ja, du, HERRE, är min lampa;  ty HERREN gör mitt mörker ljust.Ps. 112,4.

Ja, du er min Lampe, HERRE! HERREN opklarer mit Mørke.

 Ja, med dig kan jag nedslå härskaror,  med min Gud stormar jag murar.Ps. 60,14. Fil. 4,13.

Thi ved din Hjælp søndrer jeg Mure, ved min Guds Hjælp springer jeg over Volde.

 Guds väg är ostrafflig,  HERRENS tal är luttrat.  En sköld är han för alla    som taga sin tillflykt till honom.Ps. 12,7. Ords. 30,5.

Fuldkommen er Guds Vej, lutret er HERRENs Ord. Han er et Skjold for alle, der sætter deres Lid til ham.

 Ty vem är Gud förutom HERREN,  och vem är en klippa förutom vår Gud?5 Mos. 4,35. 32,39. 1 Sam. 2,2. Jes. 43,11. 44,6, 8.

Ja, hvem er Gud uden HERREN, hvem er en Klippe uden vor Gud,

 Gud, du som var mitt starka värn  och ledde den ostrafflige på hans väg,

den Gud, der omgjorded mig med Kraft, jævnede Vejen for mig,

 du som gjorde hans fötter såsom hindens  och ställde mig på mina höjder,Hab. 3,19.

gjorde mine Fødder som Hindens og gav mig Fodfæste på Højne,

 du som lärde mina händer att strida  och mina armar att spänna kopparbågen!Ps. 144,1.

oplærte min Hånd til Krig, så mine Arme spændte Kobberbuen?

 Du gav mig din frälsnings sköld  och din bönhörelse gjorde mig stor,

Du gav mig din Frelses Skjold, din Nedladelse gjorde mig stor;

 du skaffade rum för mina steg, där jag gick,  och mina fötter vacklade icke.Ps. 17,5. 31,9.

du skaffede Plads for mine Skridt, mine Ankler vaklede ikke.

 Jag förföljde mina fiender och förgjorde dem;  jag vände icke tillbaka, förrän jag hade gjort ände på dem.

Jeg jog mine Fjender, indhentede dem, vendte først om, da de var gjort til intet,

 Ja, jag gjorde ände på dem och slog dem,    så att de icke mer reste sig;  de föllo under mina fötter.

slog dem ned, så de ej kunde rejse sig, men lå faldne under min Fod.

 Du omgjordade mig med kraft till striden,  du böjde mina motståndare under mig.

Du omgjorded mig med Kraft til Kampen, mine Modstandere tvang du i Knæ for mig;

 Mina fiender drev du på flykten för mig,  dem som hatade mig förgjorde jag.

du slog mine Fjender på Flugt mine Avindsmænd ryddede jeg af Vejen.

 De sågo sig omkring, men det fanns ingen som frälste;  efter HERREN, men han svarade dem icke.Joh. 9,31.

De råbte, men ingen hjalp, til HERREN, han svared dem ikke.

 Och jag stötte dem sönder till stoft på jorden,  jag krossade och förtrampade dem    såsom orenlighet på gatan.

Jeg knuste dem som Jordens Støv, som Gadeskarn tramped jeg på dem.

 Du räddade mig ur mitt folks strider,  du bevarade mig till ett huvud över hedningar;  folkslag som jag ej kände blevo mina tjänare.

Du friede mig af Folkekampe, du satte mig til Folkeslags Høvding; nu tjener mig ukendte Folk;

 Främlingar visade mig underdånighet;  vid blotta ryktet hörsammade de mig.5 Mos 33,29.

Udlandets Sønner kryber for mig; blot de hører om mig, lyder de mig:

 Ja, främlingarnas mod vissnade bort;  de omgjordade sig och övergåvo sina borgar.

Udlandets Sønner vansmægter, kommer skælvende frem af deres Skjul.

 HERREN lever!  Lovad vare min klippa,  upphöjd vare Gud, min frälsnings klippa!

HERREN lever, højlovet min Klippe, ophøjet være min Frelses Gud,

 Gud, som har givit mig hämnd  och lagt folken under mig;

den Gud, som giver mig Hævn, lægger Folkeslag under min Fod

 du som har fört mig ut från mina fiender  och upphöjt mig över mina motståndare,  räddat mig från våldets man!

og frier mig fra mine Fjender! Du ophøjer mig over mine Modstandere, fra Voldsmænd frelser du mig.

 Fördenskull vill jag tacka dig,  HERRE, bland hedningarna,  och lovsjunga ditt namn.Rom. 15,9.

HERRE, derfor priser jeg dig blandt Folkene og lovsynger dit Navn,

 Ty du giver din konung stor seger  och gör nåd mot din smorde,  mot David och hans säd till evig tid.2 Sam. 7,8 f.

du, som kraftig hjælper din Konge og viser din Salvede Miskundhed. David og hans Æt evindelig.