Psalms 105

 Tacken HERREN,      åkallen hans namn,  gören hans gärningar kunniga bland folken.

Pris Herren, påkall hans navn, kunngjør blandt folkene hans store gjerninger!

 Sjungen till hans ära,      lovsägen honom,  talen om alla hans under.

Syng for ham, lovsyng ham, grund på alle hans undergjerninger!

 Berömmen eder av hans heliga namn;  glädje sig av hjärtat      de som söka HERREN.

Ros eder av hans hellige navn! Deres hjerte glede sig som søker Herren!

 Frågen efter HERREN och hans makt,  söken hans ansikte beständigt.

Spør efter Herren og hans makt, søk hans åsyn all tid!

 Tänken på de underbara verk som han har gjort,  på hans under och hans muns domar,

Kom i hu hans undergjerninger som han har gjort, hans undere og hans munns dommer,

 I Abrahams, hans tjänares, säd,  I Jakobs barn, hans utvalda.

I, hans tjener Abrahams avkom, Jakobs barn, hans utvalgte!

 Han är HERREN, vår Gud;  över hela jorden gå hans domar.

Han er Herren vår Gud, hans dommer er over all jorden.

 Han tänker evinnerligen på sitt förbund,  intill tusen släkten på vad han har stadgat,

Han kommer evindelig sin pakt i hu, det ord han fastsatte for tusen slekter,

 på det förbund han slöt med Abraham  och på sin ed till Isak.

den pakt han gjorde med Abraham, og sin ed til Isak;

 Han fastställde det för Jakob till en stadga,  för Israel till ett evigt förbund;

og han stadfestet den som en rett for Jakob, som en evig pakt for Israel,

 han sade: »Åt dig vill jag giva Kanaans land,  det skall bliva eder arvedels lott.»

idet han sa: Dig vil jeg gi Kana'ans land til arvelodd.

 Då voro de ännu en liten hop,  de voro ringa och främlingar därinne.

Da de var en liten flokk, få og fremmede der,

 Och de vandrade åstad ifrån folk till folk,  ifrån ett rike bort till ett annat.

og vandret fra folk til folk, fra et rike til et annet folk,

 Han tillstadde ingen att göra dem skada,  han straffade konungar för deras skull:

tillot han ikke noget menneske å gjøre vold imot dem, og han straffet konger for deres skyld:

 »Kommen icke vid mina smorda,  och gören ej mina profeter något ont.»

Rør ikke ved mine salvede, og gjør ikke mine profeter noget ondt!

 Och när han bjöd hungersnöd komma över landet  och fördärvade allt deras livsuppehälle,

Og han kalte hunger inn over landet, han brøt sønder hver støtte av brød.

 då sände han åstad en man framför dem:  Josef blev såld till träl.

Han sendte en mann foran dem, til træl blev Josef solgt.

 Man slog hans fötter i bojor,  i järn fick han ligga fjättrad,

De plaget hans føtter med lenker, hans sjel kom i jern,

 till den tid då hans ord uppfylldes,  då HERRENS tal bevisade hans oskuld.

inntil den tid da hans ord slo til, da Herrens ord viste hans uskyld.

 Då sände konungen och lät släppa honom lös,  folkens behärskare gav honom fri.

Da sendte kongen bud og lot ham løs, herskeren over folkeslag gav ham fri.

 Han satte honom till herre över sitt hus,  till att råda över all hans egendom;

Han satte ham til herre over sitt hus og til hersker over alt sitt gods,

 han skulle binda hans furstar efter sin vilja  och lära hans äldste vishet.

forat han skulde binde hans fyrster efter sin vilje og lære hans eldste visdom.

 Och Israel kom till Egypten,  Jakob blev en gäst i Hams land.

Så kom Israel til Egypten, og Jakob bodde som fremmed i Kams land.

 Och HERREN gjorde sitt folk mycket fruktsamt  och mäktigare än dess ovänner voro,

Og han gjorde sitt folk såre fruktbart og gjorde det sterkere enn dets motstandere.

 de vilkas hjärtan han vände till att hata hans folk,  till att lägga onda råd mot hans tjänare.

Han vendte deres hjerte til å hate hans folk, til å gå frem med svik mot hans tjenere.

 Han sände Mose, sin tjänare,  och Aron, som han hade utvalt.

Han sendte Moses, sin tjener, Aron som han hadde utvalgt.

 De gjorde hans tecken ibland dem  och under i Hams land.

De gjorde hans tegn iblandt dem og undere i Kams land.

 Han sände mörker och lät allt bliva mörkt;  och de stodo icke emot hans ord.

Han sendte mørke og gjorde det mørkt, og de var ikke gjenstridige mot hans ord.

 Han förvandlade deras vatten till blod  och lät så deras fiskar dö.

Han gjorde deres vann til blod, og han drepte deres fisker.

 Deras land kom att vimla av paddor,  ända in i deras konungars kamrar.

Deres land vrimlet av frosk, endog i deres kongers saler.

 Han bjöd, och flugsvärmar kommo,  mygg i hela deras land.

Han talte, og det kom fluesvermer, mygg innen hele deres landemerke.

 Han gav dem hagel för regn,  eldslågor sände han i deras land.

Han gav dem hagl for regn, luende ild i deres land,

 Och han slog deras vinträd och fikonträd  och bröt sönder träden i deras land.

og han slo ned deres vintrær og deres fikentrær, og brøt sønder trærne innen deres landemerke.

 Han bjöd, och gräshoppor kommo,  och gräsmaskar i tallös mängd.

Han talte, og det kom gresshopper og gnagere uten tall,

 De åto upp alla örter i deras land,  de åto upp frukten på deras mark.

og de åt op hver urt i deres land, og de åt op frukten på deres mark.

 Och han slog allt förstfött i deras land,  förstlingen av all deras kraft.

Og han slo alt førstefødt i deres land, førstegrøden av all deres kraft.

 Så förde han dem ut, med silver och guld,  och i hans stammar var ingen som stapplade.

Og han førte dem ut med sølv og gull, og det fantes ingen i hans stammer som snublet.

 Egyptierna gladde sig, när de drogo ut;  ty förskräckelse för Israel hade fallit över dem.

Egypten gledet sig da de drog ut; for frykt for dem var falt på dem.

 Han bredde ut ett moln till skygd,  och en eld för att lysa om natten.

Han bredte ut en sky til dekke og ild til å lyse om natten.

 De begärde, då lät han vaktlar komma,  och med bröd från himmelen mättade han dem.

De krevde, og han lot vaktler komme og mettet dem med himmelbrød.

 Han öppnade klippan, och vatten flödade;  det gick genom öknen såsom en ström.

Han åpnet klippen, og det fløt vann; det løp gjennem det tørre land som en strøm.

 Ty han tänkte på sitt heliga ord,  på sin tjänare Abraham.

For han kom i hu sitt hellige ord, Abraham, sin tjener,

 Så förde han ut sitt folk med fröjd,  med jubel dem som han hade utvalt.

og han førte sitt folk ut med glede, sine utvalgte med fryderop,

 Han gav åt dem hedningarnas länder,  och folkens förvärv fingo de till besittning,

og han gav dem hedningefolks land, og hvad folkeslag med møie hadde vunnet, tok de til eie,

 för att de skulle hålla hans stadgar  och taga hans lagar i akt.  Halleluja!

forat de skulde holde hans forskrifter og ta vare på hans lover. Halleluja!