Psalms 105

Looft den HEERE, roept Zijn Naam aan, maakt Zijn daden bekend onder de volken.
 Tacken HERREN,      åkallen hans namn,  gören hans gärningar kunniga bland folken.
Zingt Hem, psalmzingt Hem, spreekt aandachtelijk van al Zijn wonderen.
 Sjungen till hans ära,      lovsägen honom,  talen om alla hans under.
Roemt u in den Naam Zijner heiligheid; het hart dergenen, die den HEERE zoeken, verblijde zich.
 Berömmen eder av hans heliga namn;  glädje sig av hjärtat      de som söka HERREN.
Vraagt naar den HEERE en Zijn sterkte; zoekt Zijn aangezicht geduriglijk.
 Frågen efter HERREN och hans makt,  söken hans ansikte beständigt.
Gedenkt Zijner wonderen, die Hij gedaan heeft, Zijner wondertekenen, en der oordelen Zijns monds.
 Tänken på de underbara verk som han har gjort,  på hans under och hans muns domar,
Gij zaad van Abraham, Zijn knecht, gij kinderen van Jakob, Zijn uitverkorene!
 I Abrahams, hans tjänares, säd,  I Jakobs barn, hans utvalda.
Hij is de HEERE, onze God; Zijn oordelen zijn over de gehele aarde.
 Han är HERREN, vår Gud;  över hela jorden gå hans domar.
Hij gedenkt Zijns verbonds tot in der eeuwigheid, des woords, dat Hij ingesteld heeft, tot in duizend geslachten;
 Han tänker evinnerligen på sitt förbund,  intill tusen släkten på vad han har stadgat,
Des verbonds, dat Hij met Abraham heeft gemaakt, en Zijns eeds aan Izak;
 på det förbund han slöt med Abraham  och på sin ed till Isak.
Welken Hij ook gesteld heeft aan Jakob tot een inzetting, aan Israël tot een eeuwig verbond,
 Han fastställde det för Jakob till en stadga,  för Israel till ett evigt förbund;
Zeggende: Ik zal u geven het land Kanaän, het snoer van ulieder erfdeel.
 han sade: »Åt dig vill jag giva Kanaans land,  det skall bliva eder arvedels lott.»
Als zij weinig mensen in getal waren, ja, weinig en vreemdelingen daarin;
 Då voro de ännu en liten hop,  de voro ringa och främlingar därinne.
En wandelden van volk tot volk, van het ene koninkrijk tot het andere volk;
 Och de vandrade åstad ifrån folk till folk,  ifrån ett rike bort till ett annat.
Hij liet geen mens toe hen te onderdrukken; ook bestrafte Hij koningen om hunnentwil, zeggende:
 Han tillstadde ingen att göra dem skada,  han straffade konungar för deras skull:
Tast Mijn gezalfden niet aan, en doet Mijn profeten geen kwaad.
 »Kommen icke vid mina smorda,  och gören ej mina profeter något ont.»
Hij riep ook een honger in het land; Hij brak allen staf des broods.
 Och när han bjöd hungersnöd komma över landet  och fördärvade allt deras livsuppehälle,
Hij zond een man voor hun aangezicht henen; Jozef werd verkocht tot een slaaf.
 då sände han åstad en man framför dem:  Josef blev såld till träl.
Men drukte zijn voeten in den stok; zijn persoon kwam in de ijzers.
 Man slog hans fötter i bojor,  i järn fick han ligga fjättrad,
Tot den tijd toe, dat Zijn woord kwam, heeft hem de rede des HEEREN doorlouterd.
 till den tid då hans ord uppfylldes,  då HERRENS tal bevisade hans oskuld.
De koning zond, en deed hem ontslaan; de heerser der volken liet hem los.
 Då sände konungen och lät släppa honom lös,  folkens behärskare gav honom fri.
Hij zette hem tot een heer over zijn huis, en tot een heerser over al zijn goed;
 Han satte honom till herre över sitt hus,  till att råda över all hans egendom;
Om zijn vorsten te binden naar zijn lust, en zijn oudsten te onderwijzen.
 han skulle binda hans furstar efter sin vilja  och lära hans äldste vishet.
Daarna kwam Israël in Egypte, en Jakob verkeerde als vreemdeling in het land van Cham.
 Och Israel kom till Egypten,  Jakob blev en gäst i Hams land.
En Hij deed Zijn volk zeer wassen, en maakte het machtiger dan Zijn tegenpartijders.
 Och HERREN gjorde sitt folk mycket fruktsamt  och mäktigare än dess ovänner voro,
Hij keerde hun hart om, dat zij Zijn volk haatten, dat zij met Zijn knechten listiglijk handelden.
 de vilkas hjärtan han vände till att hata hans folk,  till att lägga onda råd mot hans tjänare.
Hij zond Mozes, Zijn knecht, en Aäron, dien Hij verkoren had.
 Han sände Mose, sin tjänare,  och Aron, som han hade utvalt.
Zij deden onder hen de bevelen Zijner tekenen, en de wonderwerken in het land van Cham.
 De gjorde hans tecken ibland dem  och under i Hams land.
Hij zond duisternis, en maakte het duister; en zij waren Zijn woord niet wederspannig.
 Han sände mörker och lät allt bliva mörkt;  och de stodo icke emot hans ord.
Hij keerde hun wateren in bloed, en Hij doodde hun vissen.
 Han förvandlade deras vatten till blod  och lät så deras fiskar dö.
Hun land bracht vorsen voort in overvloed, tot in de binnenste kameren hunner koningen.
 Deras land kom att vimla av paddor,  ända in i deras konungars kamrar.
Hij sprak, en er kwam een vermenging van ongedierte, luizen, in hun ganse landpale.
 Han bjöd, och flugsvärmar kommo,  mygg i hela deras land.
Hij maakte hun regen tot hagel, vlammig vuur in hun land.
 Han gav dem hagel för regn,  eldslågor sände han i deras land.
En Hij sloeg hun wijnstok en hun vijgeboom, en Hij brak het geboomte hunner landpalen.
 Och han slog deras vinträd och fikonträd  och bröt sönder träden i deras land.
Hij sprak, en er kwamen sprinkhanen en kevers, en dat zonder getal;
 Han bjöd, och gräshoppor kommo,  och gräsmaskar i tallös mängd.
Die al het kruid in hun land opaten, ja, aten de vrucht hunner landouwe op.
 De åto upp alla örter i deras land,  de åto upp frukten på deras mark.
Hij versloeg ook alle eerstgeborenen in hun land, de eerstelingen al hunner krachten.
 Och han slog allt förstfött i deras land,  förstlingen av all deras kraft.
En Hij voerde hen uit met zilver en goud; en onder hun stammen was niemand, die struikelde.
 Så förde han dem ut, med silver och guld,  och i hans stammar var ingen som stapplade.
Egypte was blijde, als zij uittrokken, want hun verschrikking was op hen gevallen.
 Egyptierna gladde sig, när de drogo ut;  ty förskräckelse för Israel hade fallit över dem.
Hij breidde een wolk uit tot een deksel, en vuur om den nacht te verlichten.
 Han bredde ut ett moln till skygd,  och en eld för att lysa om natten.
Zij baden, en Hij deed kwakkelen komen, en Hij verzadigde hen met hemels brood.
 De begärde, då lät han vaktlar komma,  och med bröd från himmelen mättade han dem.
Hij opende een steenrots, en er vloeiden wateren uit, die gingen door de dorre plaatsen als een rivier.
 Han öppnade klippan, och vatten flödade;  det gick genom öknen såsom en ström.
Want Hij dacht aan Zijn heilig woord, aan Abraham, Zijn knecht.
 Ty han tänkte på sitt heliga ord,  på sin tjänare Abraham.
Alzo voerde Hij Zijn volk uit met vrolijkheid, Zijn uitverkorenen met gejuich.
 Så förde han ut sitt folk med fröjd,  med jubel dem som han hade utvalt.
En Hij gaf hun de landen der heidenen, zodat zij in erfenis bezaten den arbeid der volken;
 Han gav åt dem hedningarnas länder,  och folkens förvärv fingo de till besittning,
Opdat zij Zijn inzettingen onderhielden, en Zijn wetten bewaarden. Hallelujah!
 för att de skulle hålla hans stadgar  och taga hans lagar i akt.  Halleluja!