Psalms 105

Whakawhetai ki a Ihowa, karanga atu ki tona ingoa: whakapuakina ana mahi ki waenganui o nga iwi.
 Tacken HERREN,      åkallen hans namn,  gören hans gärningar kunniga bland folken.
Waiata ki a ia, himene ki a ia: korerotia ana mahi whakamiharo katoa.
 Sjungen till hans ära,      lovsägen honom,  talen om alla hans under.
Whakamanamana ki tona ingoa tapu: kia hari te ngakau o te hunga e rapu ana i a Ihowa.
 Berömmen eder av hans heliga namn;  glädje sig av hjärtat      de som söka HERREN.
Rapua a Ihowa me tona kaha: rapua tonutia tona mata, ake ake.
 Frågen efter HERREN och hans makt,  söken hans ansikte beständigt.
Maharatia ana mahi whakamiharo i mahia e ia; ana merekara me nga whakaritenga a tona mangai,
 Tänken på de underbara verk som han har gjort,  på hans under och hans muns domar,
E nga uri o Aperahama, o tana pononga, e nga tama a Hakopa, e ana i whiriwhiri ai.
 I Abrahams, hans tjänares, säd,  I Jakobs barn, hans utvalda.
Ko Ihowa ia, ko to tatou Atua; kei te whenua katoa ana whakaritenga.
 Han är HERREN, vår Gud;  över hela jorden gå hans domar.
Mahara tonu ia ki tana kawenata ake ake, ki te kupu i kiia iho e ia ki te mano o nga whakatupuranga.
 Han tänker evinnerligen på sitt förbund,  intill tusen släkten på vad han har stadgat,
Ki tana i whakarite ai ki a Aperahama, ki tana oati hoki ki a Ihaka;
 på det förbund han slöt med Abraham  och på sin ed till Isak.
A whakapumautia iho e ia hei tikanga ki a Hakopa, hei kawenata mau tonu ki a Iharaira.
 Han fastställde det för Jakob till en stadga,  för Israel till ett evigt förbund;
I a ia ra i mea, Ka hoatu e ahau ki a koe te whenua o Kanaana hei wahi pumau mo koutou.
 han sade: »Åt dig vill jag giva Kanaans land,  det skall bliva eder arvedels lott.»
I te mea he hunga torutoru ratou: ae ra, he iti rawa, he manene ano ki reira.
 Då voro de ännu en liten hop,  de voro ringa och främlingar därinne.
I a ratou e haereere ana i tenei iwi ki tera atu iwi, i tetahi rangatiratanga ki tetahi iwi ke;
 Och de vandrade åstad ifrån folk till folk,  ifrån ett rike bort till ett annat.
Kihai ratou i tukua e ia kia tukinotia e te tangata: he whakaaro ano ki a ratou i riria ai e ia nga kingi.
 Han tillstadde ingen att göra dem skada,  han straffade konungar för deras skull:
I mea ia, Kei pa ki aku i whakawahi ai: kei kino ki aku poropiti.
 »Kommen icke vid mina smorda,  och gören ej mina profeter något ont.»
I karangatia e ia te matekai ki te whenua: whati katoa i a ia te tokotoko, ara te taro.
 Och när han bjöd hungersnöd komma över landet  och fördärvade allt deras livsuppehälle,
I tonoa e ia he tangata i mua i a ratou; i hokona a Hohepa hei pononga:
 då sände han åstad en man framför dem:  Josef blev såld till träl.
I whakamamaetia ona waewae ki te mekameka: takoto ana ia i te rino;
 Man slog hans fötter i bojor,  i järn fick han ligga fjättrad,
A puta noa tana kupu: whakamatautauria ana ia e te kupu a Ihowa.
 till den tid då hans ord uppfylldes,  då HERRENS tal bevisade hans oskuld.
I tono te kingi, a wetekina ana ia; ara te kingi o nga iwi, a tukua ana ia.
 Då sände konungen och lät släppa honom lös,  folkens behärskare gav honom fri.
A meinga ana ia e ia hei ariki mo tona whare, hei rangatira mo ona taonga katoa;
 Han satte honom till herre över sitt hus,  till att råda över all hans egendom;
Hei herehere i ana rangatira ua pai ia, hei ako i ana kaumatua ki te whakaaro.
 han skulle binda hans furstar efter sin vilja  och lära hans äldste vishet.
I haere mai ano a Iharaira ki Ihipa: a noho ana a Hakopa ki te whenua o Hama.
 Och Israel kom till Egypten,  Jakob blev en gäst i Hams land.
Na ka tino whakanuia e ia tana iwi: a ka meinga ratou kia kaha ake i o ratou hoariri.
 Och HERREN gjorde sitt folk mycket fruktsamt  och mäktigare än dess ovänner voro,
I whakakoarotia e ia to ratou ngakau kia kino ki tana iwi, kia mahi lhianga ki ana pononga.
 de vilkas hjärtan han vände till att hata hans folk,  till att lägga onda råd mot hans tjänare.
I tonoa e ia a Mohi, tana pononga, raua ko Arona, ko tana i whiriwhiri ai.
 Han sände Mose, sin tjänare,  och Aron, som han hade utvalt.
Whakaputaina ana e raua ana tohu i waenganui i a ratou, he merekara i te whenua o Hama.
 De gjorde hans tecken ibland dem  och under i Hams land.
I tukua e ia te pouri, a kua pouri: kihai ano ratou i whakakeke ki ana kupu.
 Han sände mörker och lät allt bliva mörkt;  och de stodo icke emot hans ord.
I whakaputaia ketia e ia o ratou wai hei toto; a mate ake i a ia a ratou ngohi.
 Han förvandlade deras vatten till blod  och lät så deras fiskar dö.
I whakangahue ake to ratou whenua i te poroka, i roto i nga whare moenga o o ratou kingi.
 Deras land kom att vimla av paddor,  ända in i deras konungars kamrar.
I whai kupu ia, a puta ana mai nga pokai namu: me te kutu i o ratou kainga.
 Han bjöd, och flugsvärmar kommo,  mygg i hela deras land.
I tukua iho e ia ki a ratou te whatu hei ua, me te ahi mura ki to ratou whenua.
 Han gav dem hagel för regn,  eldslågor sände han i deras land.
I pakia ano e ia a ratou waina me a ratou piki; a whatiwhatiia ana e ia nga rakau o o ratou kainga.
 Och han slog deras vinträd och fikonträd  och bröt sönder träden i deras land.
I korero ia, a puta ana mai te mawhitiwhiti me te moka, te taea te tatau.
 Han bjöd, och gräshoppor kommo,  och gräsmaskar i tallös mängd.
A kainga katoatia ana nga otaota o to ratou whenua; pau ake nga hua o to ratou oneone.
 De åto upp alla örter i deras land,  de åto upp frukten på deras mark.
I whakamatea katoatia ano hoki e ia nga matamua o to ratou whenua, te muanga o to ratou kaha.
 Och han slog allt förstfött i deras land,  förstlingen av all deras kraft.
A whakaputaina mai ana ratou e ia, me te hiriwa, me te koura, kahore hoki he mea tuoi i roto i ana iwi.
 Så förde han dem ut, med silver och guld,  och i hans stammar var ingen som stapplade.
Na hari ana a Ihipa i to ratou haerenga; i mau hoki to ratou wehi ki a ratou.
 Egyptierna gladde sig, när de drogo ut;  ty förskräckelse för Israel hade fallit över dem.
I horahia e ia te kapua hei hipoki, me te ahi hei whakamarama i te po.
 Han bredde ut ett moln till skygd,  och en eld för att lysa om natten.
I inoi ratou, a homai ana e ia te koitareke; a ka makona ratou i te taro o te rangi.
 De begärde, då lät han vaktlar komma,  och med bröd från himmelen mättade han dem.
I wahia e ia te kohatu, a ka pakaru mai nga wai: rere ana i nga wahi maroke, koia ano kei te awa.
 Han öppnade klippan, och vatten flödade;  det gick genom öknen såsom en ström.
I mahara hoki ia ki tana kuputapu, ki a Aperahama ano, ki tana pononga.
 Ty han tänkte på sitt heliga ord,  på sin tjänare Abraham.
A whakaputaina mai ana e ia tana iwi i runga i te hari, ana i whiriwhiri ai i runga i te koa.
 Så förde han ut sitt folk med fröjd,  med jubel dem som han hade utvalt.
A homai ana e ia ki a ratou nga whenua o nga tauiwi: a riro ana i a ratou nga mauiuitanga o te iwi;
 Han gav åt dem hedningarnas länder,  och folkens förvärv fingo de till besittning,
Kia puritia ai e ratou ana tikanga, kia mau ai ki ana ture. Whakamoemititia a Ihowa.
 för att de skulle hålla hans stadgar  och taga hans lagar i akt.  Halleluja!