Psalms 89

(En Maskil af Ezraitten Etan.) Om HERRENs, Nåde vil jeg evigt synge, fra Slægt til Slægt med min Mund forkynde din Trofasthed.

En sång av esraiten Etan.

Thi du har sagt: "En evig Bygning er Nåden!" I Himlen har du grundfæstet din Trofasthed.

 Jag vill sjunga om HERRENS      nådegärningar evinnerligen;  jag vill låta min mun förkunna din trofasthet,      från släkte till släkte.

Jeg sluttede en Pagt med min udvalgte, tilsvor David, min Tjener:

 Ja, jag säger: För evig tid      skall nåd byggas upp;  i himmelen, där befäster du      din trofasthet.

"Jeg lader din Sæd bestå for evigt, jeg bygger din Trone fra Slægt til Slægt!" - Sela.

 »Jag har slutit ett förbund med min utvalde,  med ed har jag lovat min tjänare David:

Og Himlen priser dit Under, HERRE, din Trofasthed i de Helliges Forsamling.

 'Jag skall befästa din säd för evig tid  och bygga din tron från släkte till släkte.'»  Sela.

Thi hvem i Sky er HERRENs Lige, hvo er som HERREN iblandt Guds Sønner?

 Av himlarna prisas      dina under, o HERRE,  och i de heligas församling      din trofasthet.

En forfærdelig Gud i de Helliges Kreds, stor og frygtelig over alle omkring ham.

 Ty vilken i skyn      kan liknas vid HERREN,  vilken bland Guds söner      kan aktas lik HERREN?

HERRE, Hærskarers Gud, hvo er som du? HERRE, din Nåde og Trofasthed omgiver dig.

 Ja, Gud är mycket förskräcklig      i de heligas råd  och fruktansvärd utöver alla      som äro omkring honom.

Du mestrer Havets Overmod; når Bølgerne bruser, stiller du dem.

 HERRE, härskarornas Gud,      vem är dig lik?  Stark är HERREN;      och din trofasthet är runt omkring dig.

Du knuste Rahab som en fældet Kriger, splitted dine Fjender med vældig Arm.

 Du är den som råder      över havets uppror;  när dess böljor resa sig,      stillar du dem.

Din er Himlen, og din er Jorden, du grundede Jorderig med dets Fylde.

 Du krossade Rahab,      så att han låg lik en slagen;  med din mäktiga arm      förströdde du dina fiender.

Norden og Sønden skabte du, Tabor og Hermon jubler over dit Navn.

 Din är himmelen,      din är ock jorden;  du har grundat jordens krets      med allt vad därpå är.

Du har en Arm med Vælde, din Hånd er stærk, din højre løftet.

 Norr och söder,      dem har du skapat;  Tabor och Hermon      jubla i ditt namn.

Retfærd og Ret er din Trones Grundvold, Nåde og Sandhed står for dit Åsyn.

 Du har en arm      med hjältekraft,  mäktig är din hand,      hög är din högra hand.

Saligt det Folk, der kender til Frydesang, vandrer, HERRE, i dit Åsyns Lys!

 Rättfärdighet och rätt      äro din trons fäste,  nåd och sanning      stå inför ditt ansikte.

De lovsynger Dagen igennem dit Navn, ophøjes ved din Retfærdighed.

 Saligt är det folk      som vet vad jubel är,  de som vandra, o HERRE,      i ditt ansiktes ljus.

Thi du er vor Styrkes Stolthed, du løfter vort Horn ved din Yndest;

 I ditt namn fröjda de sig alltid,  och genom din rättfärdighet upphöjas de.

thi vort Skjold er hos HERREN, vor Konge er Israels Hellige!

 Ty du är deras starkhet och prydnad,  och genom din nåd upphöjer du vårt horn.

Du taled engang i et Syn til dine fromme : "Krone satte jeg på en Helt, ophøjed en Yngling af Folket;

 Ty han som är vår sköld tillhör HERREN,  vår konung tillhör Israels Helige.

jeg har fundet David, min Tjener, salvet ham med min hellige Olie;

 På den tiden talade du i en syn      till dina fromma och sade:  »Jag har lagt hjälp i en hjältes hans,  jag har upphöjt en yngling ur folket.

thi min Hånd skal holde ham fast, og min Arm skal give ham Styrke.

 Jag har funnit min tjänare David  och smort honom med min helig olja.

Ingen Fjende skal overvælde ham, ingen Nidding trykke ham ned;

 Min hand skall stadigt vara med honom,  och min arm skall styrka honom.

jeg knuser hans Fjender foran ham og nedstøder dem, der bader ham;

 Ingen fiende skall oförtänkt komma över honom,  och ingen orättfärdig skall förtrycka honom;

med ham skal min Trofasthed og Miskundhed være, hans Horn skal løfte sig ved mit Navn;

 nej, jag skall krossa hans ovänner framför honom,  och jag skall hemsöka dem som hata honom.

jeg lægger Havet under hans Hånd og Strømmene under hans højre;

 Min trofasthet och min nåd skola vara med honom,  och i mitt namn skall hans horn varda upphöjt.

mig skal han kalde: min Fader, min Gud og min Frelses Klippe.

 Jag skall lägga havet under hans hand  och strömmarna under hans högra hand.

Jeg gør ham til førstefødt, den største blandt Jordens Konger;

 Han skall kalla mig så: 'Du min fader,  min Gud och min frälsnings klippa.'

jeg bevarer for evigt min Miskundhed mod ham, min Pagt skal holdes ham troligt;

 Ja, jag skall göra honom till den förstfödde,  till den högste bland konungarna på jorden.

jeg lader hans Æt bestå for evigt, hans Trone, så længe Himlen er til.

 Jag skall bevara min nåd åt honom evinnerligen,  och mitt förbund med honom skall förbliva fast.

Hvis hans Sønner svigter min Lov og ikke følger mine Lovbud,

 Jag skall låta hans säd bestå till evig tid,  och hans tron, så länge himmelen varar.

hvis de bryder min Vedtægt og ikke holder mit Bud,

 Om hans barn övergiva min lag  och icke vandra efter mina rätter,

da hjemsøger jeg deres Synd med Ris, deres Brøde med hårde Slag;

 om de bryta mot mina stadgar  och icke hålla mina bud,

men min Nåde tager jeg ikke fra ham, min Trofasthed svigter jeg ikke;

 då skall jag väl hemsöka deras överträdelse med ris  och deras missgärning med plågor,

jeg bryder ikke min Pagt og ændrer ej mine Læbers Udsagn.

 men min nåd skall jag ej taga ifrån honom,  och jag skall icke svika i trofasthet.

Ved min Hellighed svor jeg een Gang for alle - David sviger jeg ikke:

 Jag skall icke bryta mitt förbund,  och vad mina läppar hava talat skall jag ej förändra.

Hans Æt skal blive for evigt, hans Trone for mig som Solen,

 En gång har jag svurit det vid min helighet,  och mitt löfte till David skall jag icke bryta.

stå fast som Månen for evigt, og Vidnet på Himlen er sanddru, - Sela.

 Hans säd skall förbliva evinnerligen  och hans tron inför mig så länge som solen;

Men du har forstødt og forkastet din Salvede og handlet i Vrede imod ham;

 såsom månen skall den bestå evinnerligen.  Och trofast är vittnet i skyn.»  Sela.

Pagten med din Tjener har du brudt, vanæret hans Krone og trådt den i Støvet;

 Men nu har du förkastat och förskjutit din smorde  och handlat i vrede mot honom.

du har nedbrudt alle hans Mure, i Grus har du lagt hans Fæstninger;

 Du har upplöst förbundet med din tjänare,  du har oskärat hans krona      och kastat den ned till jorden.

alle vejfarende plyndrer ham, sine Naboer blev han til Spot.

 Du har brutit ned alla hans murar,  du har gjort hans fästen till spillror.

Du har løftet hans Uvenners højre og glædet alle hans Fjender;

 Alla som gå vägen fram plundra honom,  han har blivit till smälek för sina grannar.

hans Sværd lod du vige for Fjenden, du holdt ham ej oppe i Kampen;

 Du har upphöjt hans ovänners högra hand  och berett alla hans fiender glädje.

du vristed ham Staven af Hænde og styrted hans Trone til Jorden,

 Ja, du har låtit hans svärdsegg vika tillbaka  och icke hållit honom uppe i striden.

afkorted hans Ungdoms Dage og hylled ham ind i Skam. - Sela.

 Du har gjort slut på hans glans  och slagit hans tron till jorden.

Hvor længe vil du skjule dig, HERRE, for evigt, hvor længe skal din Vrede lue som Ild?

 Du har förkortat hans ungdoms dagar,  du har höljt honom med skam.  Sela.

Herre, kom i Hu, hvad Livet er, til hvilken Tomhed du skabte hvert Menneskebarn!

 Huru länge, o HERRE,      skall du så alldeles fördölja dig?  Huru länge skall din vrede      brinna såsom eld?

Hvo bliver i Live og skuer ej Død, hvo frelser sin sjæl fra Dødsrigets Hånd? - Sela.

 Tänk på huru kort      mitt liv varar,  och huru förgängliga du har skapat      alla människors barn.

Hvor er din fordums Nåde, Herre, som du i Trofasthed tilsvor David?

 Ty vilken är den man som får leva      och undgår att se döden?  Vem räddar din själ      från dödsrikets våld?  Sela.

Kom, Herre, din Tjeners Skændsel i Hu, at jeg bærer Folkenes Spot i min Favn,

 Herre, var äro      din forna nådegärningar,  vad du lovade David med ed      i din trofasthet.

hvorledes dine Fjender håner, HERRE, hvorledes de håner din Salvedes Fodspor.

 Tänk, Herre,      på dina tjänares smälek,  på vad jag måste fördraga      av alla de många folken;

Lovet være HERREN i Evighed, Amen, Amen!

 tänk på huru dina fiender      smäda, o HERRE,  huru de smäda      din smordes fotspår.               ---- [ (Psalms 89:53) Lovad vare HERREN evinnerligen! Amen, Amen.               Guds evighet och människans                      förgänglighet. ]