Psalms 89

En sång av esraiten Etan.
RAB’bin sevgisini sonsuza dek ezgilerle öveceğim, Sadakatini bütün kuşaklara bildireceğim.
 Jag vill sjunga om HERRENS      nådegärningar evinnerligen;  jag vill låta min mun förkunna din trofasthet,      från släkte till släkte.
Sevgin sonsuza dek ayakta kalır diyeceğim, Sadakatini gökler kadar kalıcı kıldın.
 Ja, jag säger: För evig tid      skall nåd byggas upp;  i himmelen, där befäster du      din trofasthet.
Dedin ki, “Seçtiğim adamla antlaşma yaptım, Kulum Davut’a şöyle ant içtim:
 »Jag har slutit ett förbund med min utvalde,  med ed har jag lovat min tjänare David:
[] ‘Soyunu sonsuza dek sürdüreceğim, Tahtını kuşaklar boyunca sürekli kılacağım.’ ” Sela
 'Jag skall befästa din säd för evig tid  och bygga din tron från släkte till släkte.'»  Sela.
Ya RAB, gökler över harikalarını, Kutsallar topluluğunda övülür sadakatin.
 Av himlarna prisas      dina under, o HERRE,  och i de heligas församling      din trofasthet.
Çünkü göklerde RAB’be kim eş koşulur? Kim benzer RAB’be ilahi varlıklar arasında?
 Ty vilken i skyn      kan liknas vid HERREN,  vilken bland Guds söner      kan aktas lik HERREN?
Kutsallar topluluğunda Tanrı korku uyandırır, Çevresindekilerin hepsinden ulu ve müthiştir.
 Ja, Gud är mycket förskräcklig      i de heligas råd  och fruktansvärd utöver alla      som äro omkring honom.
Ya RAB, Her Şeye Egemen Tanrı, Senin gibi güçlü RAB var mı? Sadakatin çevreni sarar.
 HERRE, härskarornas Gud,      vem är dig lik?  Stark är HERREN;      och din trofasthet är runt omkring dig.
Sen kudurmuş denizler üzerinde egemenlik sürer, Dalgalar kabardıkça onları dindirirsin.
 Du är den som råder      över havets uppror;  när dess böljor resa sig,      stillar du dem.
Sen Rahav’ı leş ezer gibi ezdin, Güçlü kolunla düşmanlarını dağıttın.
 Du krossade Rahab,      så att han låg lik en slagen;  med din mäktiga arm      förströdde du dina fiender.
Gökler senindir, yeryüzü de senin; Dünyanın ve içindeki her şeyin temelini sen attın.
 Din är himmelen,      din är ock jorden;  du har grundat jordens krets      med allt vad därpå är.
Kuzeyi, güneyi sen yarattın, Tavor ve Hermon dağları Sana sevincini dile getiriyor.
 Norr och söder,      dem har du skapat;  Tabor och Hermon      jubla i ditt namn.
Kolun güçlüdür, Elin kudretli, sağ elin yüce.
 Du har en arm      med hjältekraft,  mäktig är din hand,      hög är din högra hand.
Tahtın adalet ve doğruluk üzerine kurulu, Sevgi ve sadakat önünsıra gider.
 Rättfärdighet och rätt      äro din trons fäste,  nåd och sanning      stå inför ditt ansikte.
Ne mutlu sevinç çığlıkları atmasını bilen halka, ya RAB! Yüzünün ışığında yürürler.
 Saligt är det folk      som vet vad jubel är,  de som vandra, o HERRE,      i ditt ansiktes ljus.
Gün boyu senin adınla sevinir, Doğruluğunla yücelirler.
 I ditt namn fröjda de sig alltid,  och genom din rättfärdighet upphöjas de.
Çünkü sen onların gücü ve yüceliğisin, Lütfun sayesinde gücümüz artar.
 Ty du är deras starkhet och prydnad,  och genom din nåd upphöjer du vårt horn.
Kalkanımız RAB’be, Kralımız İsrail’in Kutsalı’na aittir.
 Ty han som är vår sköld tillhör HERREN,  vår konung tillhör Israels Helige.
Geçmişte bir görüm aracılığıyla, Sadık kullarına şöyle dedin: “Bir yiğide yardım ettim, Halkın içinden bir genci yükselttim.
 På den tiden talade du i en syn      till dina fromma och sade:  »Jag har lagt hjälp i en hjältes hans,  jag har upphöjt en yngling ur folket.
[] [] Kulum Davut’u buldum, Kutsal yağımla onu meshettim.
 Jag har funnit min tjänare David  och smort honom med min helig olja.
Elim ona destek olacak, Kolum güç verecek.
 Min hand skall stadigt vara med honom,  och min arm skall styrka honom.
Düşman onu haraca bağlayamayacak, Kötüler onu ezmeyecek.
 Ingen fiende skall oförtänkt komma över honom,  och ingen orättfärdig skall förtrycka honom;
Düşmanlarını onun önünde kıracağım, Ondan nefret edenleri vuracağım.
 nej, jag skall krossa hans ovänner framför honom,  och jag skall hemsöka dem som hata honom.
Sadakatim, sevgim ona destek olacak, Benim adımla gücü yükselecek.
 Min trofasthet och min nåd skola vara med honom,  och i mitt namn skall hans horn varda upphöjt.
Sağ elini denizin, Irmakların üzerine egemen kılacağım.
 Jag skall lägga havet under hans hand  och strömmarna under hans högra hand.
‘Babam sensin’ diye seslenecek bana, ‘Tanrım, kurtuluşumun kayası.’
 Han skall kalla mig så: 'Du min fader,  min Gud och min frälsnings klippa.'
[] Ben de onu ilk oğlum, Dünyadaki kralların en yücesi kılacağım.
 Ja, jag skall göra honom till den förstfödde,  till den högste bland konungarna på jorden.
Sonsuza dek ona sevgi göstereceğim, Onunla yaptığım antlaşma hiç bozulmayacak.
 Jag skall bevara min nåd åt honom evinnerligen,  och mitt förbund med honom skall förbliva fast.
Soyunu sonsuza dek, Tahtını gökler durduğu sürece sürdüreceğim.
 Jag skall låta hans säd bestå till evig tid,  och hans tron, så länge himmelen varar.
“Çocukları yasamdan ayrılır, İlkelerime göre yaşamazsa;
 Om hans barn övergiva min lag  och icke vandra efter mina rätter,
Kurallarımı bozar, Buyruklarıma uymazsa,
 om de bryta mot mina stadgar  och icke hålla mina bud,
İsyanlarını sopayla, Suçlarını dayakla cezalandıracağım.
 då skall jag väl hemsöka deras överträdelse med ris  och deras missgärning med plågor,
Ama onu sevmekten vazgeçmeyecek, Sadakatime sırt çevirmeyeceğim.
 men min nåd skall jag ej taga ifrån honom,  och jag skall icke svika i trofasthet.
Antlaşmamı bozmayacak, Ağzımdan çıkan sözü değiştirmeyeceğim.
 Jag skall icke bryta mitt förbund,  och vad mina läppar hava talat skall jag ej förändra.
Bir kez kutsallığım üstüne ant içtim, Davut’a yalan söylemeyeceğim.
 En gång har jag svurit det vid min helighet,  och mitt löfte till David skall jag icke bryta.
Onun soyu sonsuza dek sürecek, Tahtı karşımda güneş gibi duracak,
 Hans säd skall förbliva evinnerligen  och hans tron inför mig så länge som solen;
Göklerde güvenilir bir tanık olan ay gibi Sonsuza dek kalacak.” Sela
 såsom månen skall den bestå evinnerligen.  Och trofast är vittnet i skyn.»  Sela.
Ama sen reddettin, sırt çevirdin, Çok öfkelendin meshettiğin krala.
 Men nu har du förkastat och förskjutit din smorde  och handlat i vrede mot honom.
Kulunla yaptığın antlaşmadan vazgeçtin, Onun tacını yere atıp kirlettin.
 Du har upplöst förbundet med din tjänare,  du har oskärat hans krona      och kastat den ned till jorden.
Yıktın bütün surlarını, Viran ettin kalelerini.
 Du har brutit ned alla hans murar,  du har gjort hans fästen till spillror.
Yoldan geçen herkes onu yağmaladı, Yüzkarası oldu komşularına.
 Alla som gå vägen fram plundra honom,  han har blivit till smälek för sina grannar.
Hasımlarının sağ elini onun üstüne kaldırdın, Bütün düşmanlarını sevindirdin.
 Du har upphöjt hans ovänners högra hand  och berett alla hans fiender glädje.
Kılıcının ağzını başka yöne çevirdin, Savaşta ona yan çıkmadın.
 Ja, du har låtit hans svärdsegg vika tillbaka  och icke hållit honom uppe i striden.
Görkemine son verdin, Tahtını yere çaldın.
 Du har gjort slut på hans glans  och slagit hans tron till jorden.
Gençlik günlerini kısalttın, Onu utanca boğdun. Sela
 Du har förkortat hans ungdoms dagar,  du har höljt honom med skam.  Sela.
Ne zamana dek, ya RAB? Sonsuza dek mi gizleneceksin? Ne zamana dek öfken alev alev yanacak?
 Huru länge, o HERRE,      skall du så alldeles fördölja dig?  Huru länge skall din vrede      brinna såsom eld?
Anımsa ömrümün ne çabuk geçtiğini, Ne boş yaratmışsın insanoğlunu!
 Tänk på huru kort      mitt liv varar,  och huru förgängliga du har skapat      alla människors barn.
Var mı yaşayıp da ölümü görmeyen, Ölüler diyarının pençesinden canını kurtaran? Sela
 Ty vilken är den man som får leva      och undgår att se döden?  Vem räddar din själ      från dödsrikets våld?  Sela.
Ya Rab, nerede o eski sevgin? Davut’a göstereceğine ant içtiğin o sadık sevgin!
 Herre, var äro      din forna nådegärningar,  vad du lovade David med ed      i din trofasthet.
Anımsa, ya Rab, kullarının nasıl rezil olduğunu, Bütün halkların hakaretini bağrımda nasıl taşıdığımı, Düşmanlarının hakaretini, ya RAB, Meshettiğin kralın attığı adıma edilen hakaretleri.
 Tänk, Herre,      på dina tjänares smälek,  på vad jag måste fördraga      av alla de många folken;
Anımsa, ya Rab, kullarının nasıl rezil olduğunu, Bütün halkların hakaretini bağrımda nasıl taşıdığımı, Düşmanlarının hakaretini, ya RAB, Meshettiğin kralın attığı adıma edilen hakaretleri.
 tänk på huru dina fiender      smäda, o HERRE,  huru de smäda      din smordes fotspår.               ---- [ (Psalms 89:53) Lovad vare HERREN evinnerligen! Amen, Amen.               Guds evighet och människans                      förgänglighet. ]
Sonsuza dek övgüler olsun RAB’be! Amin! Amin!