Job 38

Och HERREN svarade Job ur stormvinden och sade:
Depois disso o Senhor respondeu a Jó dum redemoinho, dizendo:
 Vem är du som stämplar vishet såsom mörker,  i det att du talar så utan insikt?
Quem é este que escurece o conselho com palavras sem conhecimento?
 Omgjorda nu såsom ej man dina länder;  jag vill fråga dig, och du må giva mig besked.
Agora cinge os teus lombos, como homem; porque te perguntarei, e tu me responderás.
 Var var du, när jag lade jordens grund?  Säg det, om du har ett så stort förstånd.
Onde estavas tu, quando eu lançava os fundamentos da terra? Faze-mo saber, se tens entendimento.
 Vem har fastställt hennes mått -- du vet ju det?  Och vem spände sitt mätsnöre ut över henne?
Quem lhe fixou as medidas, se é que o sabes? Ou quem a mediu com o cordel?
 Var fingo hennes pelare sina fästen,  och vem var det som lade hennes hörnsten,
Sobre que foram firmadas as suas bases, ou quem lhe assentou a pedra de esquina,
 medan morgonstjärnorna tillsammans jublade  och alla Guds söner höjde glädjerop?
quando juntas cantavam as estrelas da manhã, e todos os filhos de Deus bradavam de júbilo?
 Och vem satte dörrar för havet,  när det föddes och kom ut ur moderlivet,
Ou quem encerrou com portas o mar, quando este rompeu e saiu da madre;
 när jag gav det moln till beklädnad  och lät töcken bliva dess linda,
quando eu lhe pus nuvens por vestidura, e escuridão por faixas,
 när jag åt det utstakade min gräns  och satte bom och dörrar därför,
e lhe tracei limites, pondo-lhe portas e ferrolhos,
 och sade: »Härintill skall du komma, men ej vidare,  här skola dina stolta böljor lägga sig»?
e lhe disse: Até aqui virás, porém não mais adiante; e aqui se quebrarão as tuas ondas orgulhosas?
 Har du i din tid bjudit dagen att gry  eller anvisat åt morgonrodnaden dess plats,
Desde que começaram os teus dias, deste tu ordem à madrugada, ou mostraste à alva o seu lugar,
 där den skulle fatta jorden i dess flikar,  så att de ogudaktiga skakades bort därifrån?
para que agarrasse nas extremidades da terra, e os ímpios fossem sacudidos dela?
 Då ändrar den form såsom leran under signetet,  och tingen stå fram såsom klädda i skrud;
A terra se transforma como o barro sob o selo; e todas as coisas se assinalam como as cores dum vestido.
 då berövas de ogudaktiga sitt ljus,  och den arm som lyftes för högt brytes sönder.
E dos ímpios é retirada a sua luz, e o braço altivo se quebranta.
 Har du stigit ned till havets källor  och vandrat omkring på djupets botten?
Acaso tu entraste até os mananciais do mar, ou passeaste pelos recessos do abismo?
 Hava dödens portar avslöjat sig för dig,  ja, såg du dödsskuggans portar?
Ou foram-te descobertas as portas da morte, ou viste as portas da sombra da morte?
 Har du överskådat jordens vidder?  Om du känner allt detta, så låt höra.
Compreendeste a largura da terra? Faze-mo saber, se sabes tudo isso.
 Vet du vägen dit varest ljuset bor,  eller platsen där mörkret har sin boning,
Onde está o caminho para a morada da luz? E, quanto às trevas, onde está o seu lugar,
 så att du kan hämta dem ut till deras gräns  och finna stigarna som leda till deras hus?
para que às tragas aos seus limites, e para que saibas as veredas para a sua casa?
 Visst kan du det, ty så tidigt blev du ju född,  så stort är ju dina dagars antal!
De certo tu o sabes, porque já então eras nascido, e porque é grande o número dos teus dias!
 Har du varit framme vid snöns förrådshus?  Och haglets förrådshus, du såg väl dem
Acaso entraste nos tesouros da neve, e viste os tesouros da saraiva,
 -- de förråd som jag har sparat till hemsökelsens tid,  till stridens och drabbningens dag?
que eu tenho reservado para o tempo da angústia, para o dia da peleja e da guerra?
 Vet du vägen dit varest ljuset delar sig,  dit där stormen sprider sig ut över jorden?
Onde está o caminho para o lugar em que se reparte a luz, e se espalha o vento oriental sobre a terra?
 Vem har åt regnflödet öppnat en ränna  och banat en väg för tordönets stråle,
Quem abriu canais para o aguaceiro, e um caminho para o relâmpago do trovão;
 till att sända regn över länder där ingen bor,  över öknar, där ingen människa finnes,
para fazer cair chuva numa terra, onde não há ninguém, e no deserto, em que não há gente;
 till att mätta ödsliga ödemarker  och giva växt åt gräsets brodd?
para fartar a terra deserta e assolada, e para fazer crescer a tenra relva?
 Säg om regnet har någon fader,  och vem han är, som födde daggens droppar?
A chuva porventura tem pai? Ou quem gerou as gotas do orvalho?
 Ur vilken moders liv är det isen gick fram,  och vem är hon som födde himmelens rimfrost?
Do ventre de quem saiu o gelo? E quem gerou a geada do céu?
 Se, vattnet tätnar och bliver likt sten,  så ytan sluter sig samman över djupet.
Como pedra as águas se endurecem, e a superfície do abismo se congela.
 Knyter du tillhopa Sjustjärnornas knippe?  Och förmår du att lossa Orions band?
Podes atar as cadeias das Plêiades, ou soltar os atilhos do Oriom?
 Är det du som, när tid är, för himmelstecknen fram,  och som leder Björninnan med hennes ungar?
Ou fazer sair as constelações a seu tempo, e guiar a ursa com seus filhos?
 Ja, förstår du himmelens lagar,  och ordnar du dess välde över jorden?
Sabes tu as ordenanças dos céus, ou podes estabelecer o seu domínio sobre a terra?
 Kan du upphöja din röst till molnen  och förmå vattenflöden att övertäcka dig?
Ou podes levantar a tua voz até as nuvens, para que a abundância das águas te cubra?
 Kan du sända ljungeldar åstad, så att de gå,  så att de svara dig: »Ja vi äro redo»?
Ou ordenarás aos raios de modo que saiam? Eles te dirão: Eis-nos aqui?
 Vem har lagt vishet i de mörka molnen,  och vem gav förstånd åt järtecknen i luften?
Quem pôs sabedoria nas densas nuvens, ou quem deu entendimento ao meteoro?
 Vem håller med sin vishet räkning på skyarna?  Och himmelens läglar, vem häller ut dem,
Quem numerará as nuvens pela sabedoria? Ou os odres do céu, quem os esvaziará,
 medan mullen smälter såsom malm  och jordkokorna klibbas tillhopa?
quando se funde o pó em massa, e se pegam os torrões uns aos outros?
Podes caçar presa para a leoa, ou satisfazer a fome dos filhos dos leões,
quando se agacham nos covis, e estão à espreita nas covas?
Quem prepara ao corvo o seu alimento, quando os seus pintainhos clamam a Deus e andam vagueando, por não terem o que comer?