Job 39

 Är det du som jagar upp rov åt lejoninnan  och stillar de unga lejonens hunger,

Eske ou konnen lè kabrit mawon yo ap fè pitit? Eske ou janm wè kote fenmèl yo ap miba?

 när de trycka sig ned i sina kulor  eller ligga på lur i snåret?

Eske ou konnen konbe mwa yo pote yon pitit nan vant yo? Kilè pitit yo rive dat pou yo fèt?

 Vem är det som skaffar mat åt korpen,  när hans ungar ropar till Gud,  där de sväva omkring utan föda?

Eske ou konnen lè yo pral kwoupi pou miba, lè y'ap fè pitit yo nan mitan dezè a?

 Vet du tiden för stengetterna att föda,  vakar du över när hindarna bör kalva?

Pitit yo grandi, yo pran fòs, yo kite manman yo, y' ale, yo pa tounen.

 Räknar du månaderna som de skola gå dräktiga,  ja, vet du tiden för dem att föda?

Ki moun ki bay bourik mawon libète yo? Ki moun ki lage yo nan savann?

 De böja sig ned, de avbörda sig sina foster,  hastigt göra de sig fria ifrån födslovåndan.

Mwen ba yo dezè pou kay yo. Mwen kite yo viv nan savann tè sale a.

 Deras ungar frodas och växa till på marken,  så springa de sin väg och vända ej tillbaka.

Tout bri k'ap fèt nan lavil yo pa di yo anyen. Pesonn pa ka donte yo pou fè yo travay.

 Vem har skänkt vildåsnan hennes frihet,  vem har lossat den skyggas band?

Yo mache nan tout mòn yo dèyè manje. Y'ap chache fèy vèt pou yo mete anba dan yo.

 Se, hedmarken gav jag henne till hem,  och saltöknen blev hennes boning.

Eske ou ka fè bèf mawon travay pou ou? Eske l'ap rete pase nwit mare nan lakou kay ou?

 Hon ler åt larmet i staden,  hon hör ingen pådrivares rop.

Eske ou ka pase kòd nan kou yonn pou fè l' raboure tè a pou ou? Eske ou ka fè l' rale chari pou woule tè jaden ou yo?

 Vad hon spanar upp på berget har hon till bete,  hon letar efter allt som är grönt.

Eske ou ka konte sou gwo fòs kouraj li pou fè li travay di pou ou?

 Skall vildoxen finnas hågad att tjäna dig  och att stanna över natten invid din krubba?

Eske ou kwè l'ap asepte pote rekòt ou soti nan jaden? Eske l'ap asepte ranmase grenn ou yo sou glasi?

 Kan du tvinga vildoxen att gå i fåran efter töm  och förmå honom att i ditt spår harva markerna jämna?

Otrich alèz lè l'ap bat zèl li, men, li pa ka vole tankou sigòy.

 Kan du lita på honom, då ju hans kraft är så stor,  kan du betro åt honom ditt arbetes frukt?

Otrich la ponn ze l' yo atè konsa. Se chalè tè a ki fè yo kale.

 Överlåter du åt honom att föra hem din säd  och att hämta den tillhopa till din loge?

Li pa konnen nenpòt moun k'ap pase ka pile yo, nenpòt bèt nan raje ka kraze yo anba pye.

 Strutshonans vingar flaxa med fröjd,  men vad modersömhet visa väl hennes pennor, hennes fjädrar?

Li fè tankou ze yo pa pou li. Sa pa di l' anyen si li bay tèt li tout lapenn ponn ze yo pou gremesi,

 Åt jorden överlåter hon ju sina ägg  och ruvar dem ovanpå sanden.

Se mwen menm, Bondye, ki fè l' sòt konsa, ki pa ba li lespri menm.

 Hon bryr sig ej om att en fot kan krossa dem,  att ett vilddjur kan trampa dem sönder.

Men, lè l' pran kouri, nanpwen kavalye sou chwal ki ka pran devan l'.

 Hård är hon mot sin avkomma, såsom vore den ej hennes;  att hennes avel kan gå under, det bekymrar henne ej.

Eske se ou menm ki bay chwal yo fòs, ki mete bèl krenyen sou kou yo?

 Ty Gud har gjort henne glömsk för vishet,  han har ej tilldelat henne förstånd.

Eske se ou ki fè yo sote ponpe tankou kabrit, ki fè yo ranni pou fè moun pè?

 Men när det gäller, piskar hon sig själv upp till språng;  då ler hon åt både häst och man.

Y'ap pyafe konsa nan ti fon yo, y'ap bat tè a ak zago yo. Yo kouri ak tout fòs yo lè yo nan lagè.

 Är det du som giver åt hästen hans styrka  och kläder hans hals med brusande man?

Se brave danje yo ye. Yo pa janm pè anyen. Pa gen zam ki pou fè yo fè bak.

 Är det du som lär honom gräshoppans språng?  Hans stolta frustning, en förskräckelse är den!

Lè konsa, ti sak flèch ki nan do kavalye yo ap fè bri. Lans ak frenn ki nan men yo ap fè zèklè.

 Han skrapar marken och fröjdar sig i sin kraft  och rusar så fram mot väpnade skaror.

Yo eksite, yo pa ka tann. Y'ap kouri sou lènmi an. Lè yo tande twonpèt la soufle, yo pa ka rete an plas.

 Han ler åt fruktan och känner ej förfäran,  han ryggar icke tillbaka för svärd.

Chak fwa twonpèt la soufle, yo fè han! Yo gen tan pran sant batay la byen lwen. Yo tande chèf yo k'ap pase lòd byen fò.

 Omkring honom ljuder ett rassel av koger,  av ljungande spjut och lans.

Eske se ou ki moutre grigri jan pou l' vole lè li louvri zèl li yo vole ale nan sid?

 Han skakas och rasar och uppslukar marken,  han kan icke styra sig, när basunen har ljudit.

Eske se ou ki bay malfini lòd pou li fè nich li byen wo sou tèt mòn yo?

 För var basunstöt frustar han: Huj!  Ännu i fjärran vädrar han striden,  anförarnas rop och larmet av härskrin.

Li rete sou tèt gwo wòch yo. Se la li pase nwit. Kote l' ye a, moun pa ka vin pran l'.

 Är det ett verk av ditt förstånd, att falken svingar sig upp  och breder ut sina vingar till flykt mot söder?

Se la li rete, l'ap veye bèt pou l' trape manje. Li te mèt byen lwen, l'ap wè yo ak je li.

 Eller är det på ditt bud som örnen stiger så högt  och bygger sitt näste i höjden? [ (Job 39:31)  På klippan bor han, där har han sitt tillhåll,  på klippans spets och på branta berget. ] [ (Job 39:32)  Därifrån spanar han efter sitt byte,  långt bort i fjärran skådar hans ögon. ] [ (Job 39:33)  Hans ungar frossa på blod,  och där slagna ligga, där finner man honom.                     Job, 40 Kapitlet            Herren manar Job ytterligare till          ödmjukhet, med hänvisning på sina båda         underskapelser Behemot (flodhästen) och                  Leviatan (krokodilen). ] [ (Job 39:34) Så svarade nu HERREN Job och sade: ] [ (Job 39:35)  Vill du tvista med den Allsmäktige, du mästare?  Svara då, du som så klagar på Gud! ] [ (Job 39:36) Job svarade HERREN och sade: ] [ (Job 39:37)  Nej, därtill är jag för ringa; vad skulle jag svara dig?  Jag måste lägga handen på munnen. ] [ (Job 39:38)  En gång har jag talat, och nu säger jag intet mer;  ja, två gånger, men jag gör det icke åter. ]

Se san bèt ti malfini yo bwè. Kote ki gen kadav, se la yo ye.