Luke 22

Det osyrade brödets högtid, som ock kallas påsk, var nu nära.

Men de usyrede brøds høitid, som kalles påske, var nær;

Och översteprästerna och de skriftlärde sökte efter tillfälle att röja honom ur vägen. De fruktade nämligen för folket.

og yppersteprestene og de skriftlærde søkte råd til å få ryddet ham av veien; for de fryktet for folket.

Men Satan for in i Judas, som kallades Iskariot, och som var en av de tolv.

Men Satan fór inn i Judas med tilnavnet Iskariot, som var en av de tolv,

Denne gick bort och talade med översteprästerna och befälhavarna för tempelvakten om huru han skulle överlämna honom åt dem.

og han gikk bort og talte med yppersteprestene og høvedsmennene om hvorledes han skulde forråde ham til dem.

Då blevo de glada och förklarade sig villiga att giva honom en summa penningar.

Og de blev glade, og lovte å gi ham penger,

Och han gick in på deras anbud och sökte sedan efter lägligt tillfälle att förråda honom åt dem, utan att någon folkskockning uppstod.

og han gav sitt tilsagn og søkte leilighet til å forråde ham til dem uten opstyr.

Så kom nu den dag i det osyrad brödets högtid, då man skulle slakta påskalammet.

Så kom de usyrede brøds dag, da påskelammet skulde slaktes.

Då sände han åstad Petrus och Johannes och sade: »Gån åstad och reden till åt oss, så att vi kunna äta påskalammet.»

Og han sendte Peter og Johannes avsted og sa: Gå bort og gjør i stand påskelammet for oss, så vi kan ete det!

De frågade honom: Var vill du att vi skola reda till det?»

De sa til ham: Hvor vil du vi skal gjøre det i stand?

Han svarade dem: När I kommen in i staden, skolen I möta en man som bär en kruka vatten. Följen honom till det hus där han går in.

Han sa til dem: Se, når I kommer inn i byen, skal det møte eder en mann som bærer en krukke vann; følg ham til det hus hvor han går inn,

Och sägen till husbonden i det huset: 'Mästaren frågar dig: Var finnes härbärget där jag skall äta påskalammet med mina lärjungar?'

og si til husbonden: Mesteren sier til dig: Hvor er det herberge der jeg kan ete påskelammet med mine disipler?

Då skall han visa eder en stor sal i övre våningen, ordnad för måltid; reden till där.»

Så skal han vise eder en stor sal med benker og hynder; der skal I gjøre det i stand.

Och de gingo åstad och funno det så som han hade sagt dem; och de redde till påskalammet.

De gikk da avsted, og fant det så som han hadde sagt dem; og de gjorde i stand påskelammet.

Och när stunden var inne, lade han sig till bords, och apostlarna med honom.

Og da timen kom, satte han sig til bords, og apostlene med ham.

Och han sade till dem: »Jag har högeligen åstundat att äta detta påskalamm med eder, förrän mitt lidande begynner;

Og han sa til dem: Jeg har hjertelig lengtet efter å ete dette påskelam med eder før jeg lider;

ty jag säger eder att jag icke mer skall fira denna högtid, förrän den kommer till fullbordan i Guds rike.»

for jeg sier eder: Jeg skal aldri mere ete det før det er blitt fullkommet i Guds rike.

Och han lät giva sig en kalk och tackade Gud och sade: »Tagen detta och delen eder emellan;

Og han tok en kalk, takket og sa: Ta dette og del det mellem eder!

ty jag säger eder att jag härefter icke, förrän Guds rike kommer, skall dricka av det som kommer från vinträd.»

For jeg sier eder: Fra nu av skal jeg aldri mere drikke av vintreets frukt før Guds rike er kommet.

Sedan tog han ett bröd och tackade Gud och bröt det och gav åt dem och sade: »Detta är min lekamen, som varder utgiven för eder. Gören detta till min åminnelse.»

Og han tok et brød, takket og brøt det, gav dem og sa: Dette er mitt legeme, som gis for eder; gjør dette til minne om mig!

Sammalunda tog han ock kalken, efter måltiden, och sade: »Denna kalk är det nya förbundet, i mitt blod, som varder utgjutet för eder.

Likeså kalken, efterat de hadde ett, og sa: Denne kalk er den nye pakt i mitt blod, som utgydes for eder.

Men se, den som förråder mig, hans hand är med mig på bordet.

Men se, hans hånd som forråder mig, er med mig over bordet.

Ty Människosonen skall gå bort, såsom förut är bestämt; men ve den människa genom vilken han bliver förrådd!»

For Menneskesønnen går vel bort, som bestemt er; men ve det menneske ved hvem han blir forrådt!

Och de begynte tala med varandra om vilken av dem det väl kunde vara som skulle göra detta.

De begynte da å spørre hverandre om hvem av dem det vel kunde være som skulde gjøre denne gjerning.

En tvist uppstod ock mellan dem om vilken av dem som skulle räknas för den störste.

Det blev også en trette mellem dem om hvem av dem skulde gjelde for å være størst.

Då sade han till dem: »Konungarna uppträda mot sina folk såsom härskare, och de som hava myndighet över folken låta kalla sig 'nådige herrar'.

Da sa han til dem: Kongene hersker over sine folk, og de som bruker makt over dem, kalles deres velgjørere.

Men så är det icke med eder; utan den som är störst bland eder, han vare såsom den yngste, och den som är den förnämste, han vare såsom en tjänare.

Så er det ikke med eder; men den største blandt eder skal være som den yngste, og den øverste som den som tjener.

Ty vilken är större: den som ligger till bords eller den som tjänar? Är det icke den som ligger till bords? Och likväl är jag här ibland eder såsom en tjänare. --

For hvem er størst, den som sitter til bords, eller den som tjener? Er det ikke den som sitter til bords? Men jeg er som en tjener iblandt eder.

Men I ären de som hava förblivit hos mig i mina prövningar;

Men I er de som har holdt ut hos mig i mine prøvelser,

och såsom min Fader har överlåtit konungslig makt åt mig, så överlåter jag likadan makt åt eder,

og jeg tilsier eder riket, likesom min Fader har tilsagt mig det,

så att I skolen få äta och dricka vid mitt bord i mitt rike och sitta på troner såsom domare över Israels tolv släkter.

så I skal ete og drikke ved mitt bord i mitt rike, og sitte på troner og dømme Israels tolv stammer.

Simon, Simon! Se, Satan har begärt att få eder i sitt våld, för att kunna sålla eder såsom vete;

Simon! Simon! se, Satan krevde å få eder i sin vold for å sikte eder som hvete;

men jag har bett för dig, att din tro icke må bliva om intet. Och när du en gång har omvänt dig, så styrk dina bröder.»

men jeg bad for dig at din tro ikke måtte svikte, og når du engang omvender dig, da styrk dine brødre!

Då sade han till honom: »Herre, jag är redo att med dig både gå i fängelse och gå i döden.»

Men han sa til ham: Herre! med dig er jeg rede til å gå både i fengsel og i død.

Men han svarade: »Jag säger dig, Petrus: I dag skall icke hanen gala, förrän du tre gånger har förnekat mig och sagt att du icke känner mig.»

Da sa han: Jeg sier dig, Peter: Hanen skal ikke gale idag før du tre ganger har nektet at du kjenner mig.

Ytterligare sade han till dem: »När jag sände eder åstad utan penningpung, utan ränsel, utan skor, icke fattades eder då något?» De svarade: »Intet.»

Og han sa til dem: Da jeg sendte eder ut uten pung og skreppe og sko, fattedes eder da noget? De sa: Nei, intet.

Då sade han till dem: »Nu åter må den som har en penningpung taga den med sig, och den som har en ränsel, han göre sammalunda; och den som icke har något svärd, han sälje sin mantel och köpe sig ett sådant.

Han sa da til dem: Men nu skal den som har pung, ta den med, likeså skreppe, og den som ikke har sverd, han selge sin kappe og kjøpe sig et!

Ty jag säger eder att på mig måste fullbordas detta skriftens ord: 'Han blev räknad bland ogärningsmän'. Ja, det som är förutsagt om mig, det går nu i fullbordan»

For jeg sier eder at dette som er skrevet, må opfylles på mig, dette ord: Og han blev regnet blandt ugjerningsmenn; for det som er sagt om mig, er til ende.

Då sade de: »Herre, se här äro två svärd.» Han svarade dem: »Det är nog.»

Da sa de: Herre! se, her er to sverd. Men han sa til dem: Det er nok.

Och han gick ut och begav sig till Oljeberget, såsom hans sed var; och hans lärjungar följde honom.

Og han gikk ut og vandret efter sedvane til Oljeberget; men hans disipler fulgte og med ham.

Men när han hade kommit till platsen, sade han till dem: »Bedjen att I icke mån komma i frestelse.»

Og da han kom til stedet, sa han til dem: Bed at I ikke må komme i fristelse!

Sedan gick han bort ifrån dem, vid pass ett stenkast, och föll ned på sina knän och bad

Og han slet sig fra dem så lang som et stenkast, og falt på kne, bad og sa:

och sade: »Fader, om det är din vilja, så tag denna kalk ifrån mig. Dock, ske icke min vilja, utan din.»

Fader! om du vil, da la denne kalk gå mig forbi! Dog, skje ikke min vilje, men din!

Då visade sig för honom en ängel från himmelen, som styrkte honom.

Og en engel fra himmelen åpenbarte sig for ham og styrket ham.

Men han hade kommit i svår ångest och bad allt ivrigare, och hans svett blev såsom blodsdroppar, som föllo ned på jorden.

Og han kom i dødsangst og bad enda heftigere, og hans sved blev som blodsdråper, som falt ned på jorden.

När han sedan stod upp från bönen och kom tillbaka till lärjungarna, fann han dem insomnade av bedrövelse.

Så stod han op fra bønnen og kom til sine disipler og fant dem sovende av bedrøvelse,

Då sade han till dem: »Varför soven I? Stån upp, och bedjen att I icke mån komma i frestelse.»

og han sa til dem: Hvorfor sover I? Stå op og bed at I ikke må komme i fristelse!

Och se, medan han ännu talade, kom en folkskara; och en av de tolv, den som hette Judas, gick framför dem. Och han trädde fram till Jesus för att kyssa honom.

Mens han ennu talte, se, da kom en flokk, og han som hette Judas, en av de tolv, gikk foran dem og trådte nær til Jesus for å kysse ham.

Men Jesus sade till honom: »Judas, förråder du Människosonen med en kyss?»

Men Jesus sa til ham: Judas! forråder du Menneskesønnen med et kyss?

Då nu de som voro med Jesus sågo vad som var på färde, frågade de: »Herre, skola vi hugga till med svärd?»

Da nu de som var om ham, så hvad som vilde skje, sa de: Herre! skal vi slå til med sverd?

Och en av dem högg till översteprästens tjänare och högg så av honom högra örat.

Og en av dem slo til yppersteprestens tjener og hugg det høire øre av ham.

Då svarade Jesus och sade: »Låten det gå så långt.» Och han rörde vid hans öra och helade honom.

Men Jesus svarte og sa: La dem bare gå så vidt! Og han rørte ved hans øre og lægte ham.

Sedan sade Jesus till dem som hade kommit emot honom, till översteprästerna och befälhavarna för tempelvakten och de äldste: »Såsom mot en rövare haven I gått ut med svärd och stavar.

Og Jesus sa til yppersteprestene og høvedsmennene over tempel-vakten og de eldste som var kommet imot ham: I er gått ut som mot en røver med sverd og stokker;

Fastän jag var dag har varit med eder i helgedomen, haven I icke sträckt ut edra händer emot mig men detta är eder stund, och nu råder mörkrets makt.»

da jeg daglig var hos eder i templet, rakte I ikke eders hender ut mot mig. Men dette er eders time og mørkets makt.

Så grepo de honom och förde honom åstad in i översteprästens hus. Och Petrus följde efter på avstånd.

Da de nu hadde grepet ham, drog de avsted med ham og førte ham inn i yppersteprestens hus; og Peter fulgte langt bakefter.

Och de tände upp en eld mitt på gården och satte sig där tillsammans, och Petrus satte sig ibland dem.

De hadde tendt en ild midt i gårdsrummet og satt der sammen, og Peter satt midt iblandt dem.

Men en tjänstekvinna, som fick se honom, där han satt vid elden fäste ögonen på honom och sade: »Också denne var med honom.

Men en tjenestepike fikk se ham sitte mot lyset, og stirret på ham og sa: Også denne var med ham.

Men han nekade och sade: »Kvinna, jag känner honom icke.»

Men han fornektet ham og sa: Jeg kjenner ham ikke, kvinne!

Kort därefter fick en annan, en av mannen, se honom och sade: »Också du är en av dem.» Men Petrus svarade: »Nej, det är jag icke.»

Litt efter fikk en annen se ham og sa: Du er også en av dem. Men Peter sa: Menneske! jeg er ikke det.

Vid pass en timme därefter kom en annan som bedyrade och sade: »Förvisso var också denne med honom; han är ju ock en galilé.»

Og omkring én time efter stadfestet en annen det og sa: Sannelig, også denne var med ham; han er jo en galileer.

Då svarade Petrus: »Jag förstår icke vad du menar.» Och i detsamma, medan han ännu talade, gol hanen.

Men Peter sa: Menneske! jeg forstår ikke hvad det er du mener! Og straks, mens han ennu talte, gol hanen.

Då vände Herren sig om och såg på Petrus; och Petrus kom då ihåg Herrens ord, huru han hade sagt till honom: »Förrän hanen i dag har galit, skall du tre gånger förneka mig.»

Og Herren vendte sig og så på Peter; og Peter kom Herrens ord i hu, hvorledes han hadde sagt til ham: Før hanen galer idag, skal du fornekte mig tre ganger.

Och han gick ut och grät bitterligen.

Og han gikk ut og gråt bitterlig.

Och de män som höllo Jesus fången begabbade honom och misshandlade honom.

Og mennene som holdt Jesus, spottet ham og slo ham,

De höljde över honom och frågade honom och sade: »Profetera: vem var det som slog dig?»

og de kastet et klæde over ham og spurte ham og sa: Spå nu: Hvem var det som slo dig?

Många andra smädliga ord talade de ock mot honom.

Og mange andre spottord talte de til ham.

Men när det blev dag, församlade sig folkets äldste, överstepräster och skriftlärde, och läto föra honom inför sitt Stora råd

Da det nu blev dag, samledes folkets eldste og yppersteprestene og de skriftlærde, og de førte ham frem i sitt rådsmøte

och sade: »Är du Messias, så säg oss det.» Men han svarade dem: »Om jag säger eder det, så tron I det icke.

og sa: Er du Messias, da si oss det! Men han sa til dem: Om jeg sier eder det, tror I det ikke;

Och om jag frågar, så svaren I icke.

og om jeg spør, svarer I ikke.

Men härefter skall Människosonen sitta på den gudomliga Maktens högra sida.»

Men fra nu av skal Menneskesønnen sitte ved Guds krafts høire hånd.

Då sade de alla: »Så är du då Guds Son?» Han svarade dem: »I sägen det själva, att jag är det.»

Da sa de alle: Er du da Guds Sønn? Han sa til dem: I sier det; jeg er det.

Då sade de: »Vad behöva vi mer något vittnesbörd? Vi hava ju själva nu hört det av hans egen mun.»

Da sa de: Hvad skal vi mere med vidnesbyrd? Vi har jo selv hørt det av hans munn.