Job 31

pepigi foedus cum oculis meis ut ne cogitarem quidem de virgine

 Ett förbund slöt jag med mina ögon:  aldrig skulle jag skåda efter någon jungfru.

quam enim partem haberet Deus in me desuper et hereditatem Omnipotens de excelsis

 Vilken lott finge jag eljest av Gud i höjden,  vilken arvedel av den Allsmäktige därovan?

numquid non perditio est iniquo et alienatio operantibus iniustitiam

 Ofärd kommer ju över de orättfärdiga,  och olycka drabbar ogärningsmän.

nonne ipse considerat vias meas et cunctos gressus meos dinumerat

 Ser icke han mina vägar,  räknar han ej alla mina steg?

si ambulavi in vanitate et festinavit in dolo pes meus

 Har jag väl umgåtts med lögn,  och har min fot varit snar till svek?

adpendat me in statera iusta et sciat Deus simplicitatem meam

 Nej, må jag vägas på en riktig våg,  så skall Gud förnimma min ostrafflighet.

si declinavit gressus meus de via et si secutum est oculos meos cor meum et in manibus meis adhesit macula

 Hava mina steg vikit av ifrån vägen,  har mitt hjärta följt efter mina ögon,  eller låder vid min händer en fläck?

seram et alius comedat et progenies mea eradicetur

 Då må en annan äta var jag har sått,  och vad jag har planterat må ryckas upp med roten.

si deceptum est cor meum super mulierem et si ad ostium amici mei insidiatus sum

 Har mitt hjärta låtit dåra sig av någon kvinna,  så att jag har stått på lur vid min nästas dörr?

scortum sit alteri uxor mea et super illam incurventur alii

 Då må min hustru mala mjöl åt en annan,  och främmande män må då famntaga henne.

hoc enim nefas est et iniquitas maxima

 Ja, sådant hade varit en skändlighet,  en straffbar missgärning hade det varit,

ignis est usque ad perditionem devorans et omnia eradicans genimina

 en eld som skulle förtära intill avgrunden  och förhärja till roten all min gröda.

si contempsi subire iudicium cum servo meo et ancillae meae cum disceptarent adversum me

 Har jag kränkt min tjänares eller tjänarinnas rätt,  när de hade någon tvist med mig?

quid enim faciam cum surrexerit ad iudicandum Deus et cum quaesierit quid respondebo illi

 Vad skulle jag då göra, när Gud stode upp,  och när han hölle räfst, vad kunde jag då svara honom?

numquid non in utero fecit me qui et illum operatus est et formavit in vulva unus

 Han som skapade mig skapade ju och dem i moderlivet,  han, densamme, har berett dem i modersskötet.

si negavi quod volebant pauperibus et oculos viduae expectare feci

 Har jag vägrat de arma vad de begärde  eller låtit änkans ögon försmäkta?

si comedi buccellam meam solus et non comedit pupillus ex ea

 Har jag ätit mitt brödstycke allena,  utan att den faderlöse och har fått äta därav?

quia ab infantia mea crevit mecum miseratio et de utero matris meae egressa est mecum

 Nej, från min ungdom fostrades han hos mig såsom hos en fader,  och från min moders liv var jag änkors ledare.

si despexi pereuntem eo quod non habuerit indumentum et absque operimento pauperem

 Har jag kunnat se en olycklig gå utan kläder,  se en fattig ej äga något att skyla sig med?

si non benedixerunt mihi latera eius et de velleribus ovium mearum calefactus est

 Måste ej fastmer hans länd välsigna mig,  och fick han ej värma sig i ull av mina lamm?

si levavi super pupillum manum meam etiam cum viderem me in porta superiorem

 Har jag lyft min hand mot den faderlöse,  därför att jag såg mig hava medhåll i porten?

umerus meus a iunctura sua cadat et brachium meum cum suis ossibus confringatur

 Då må min axel lossna från sitt fäste  och min arm brytas av ifrån sin led.

semper enim quasi tumentes super me fluctus timui Deum et pondus eius ferre non potui

 Jag måste då frukta ofärd ifrån Gud  och skulle stå maktlös inför hans majestät.

si putavi aurum robur meum et obrizae dixi fiducia mea

 Har jag satt mitt hopp till guldet  och kallat guldklimpen min förtröstan?

si laetatus sum super multis divitiis meis et quia plurima repperit manus mea

 Var det min glädje att min rikedom blev så stor,  och att min hand förvärvade så mycket?

si vidi solem cum fulgeret et lunam incedentem clare

 Hände det, när jag såg solljuset, huru det sken,  och månen, huru härligt den gick fram,

et lactatum est in abscondito cor meum et osculatus sum manum meam ore meo

 att mitt hjärta hemligen lät dåra sig,  så att jag med handkyss gav dem min hyllning?

quae est iniquitas maxima et negatio contra Deum altissimum

 Nej, också det hade varit en straffbar missgärning;  därmed hade jag ju förnekat Gud i höjden.

si gavisus sum ad ruinam eius qui me oderat et exultavi quod invenisset eum malum

 Har jag glatt mig åt min fiendes ofärd  och fröjdats, när olycka träffade honom?

non enim dedi ad peccandum guttur meum ut expeterem maledicens animam eius

 Nej, jag tillstadde ej min mun att synda så,  ej att med förbannelse begära hans liv.

si non dixerunt viri tabernaculi mei quis det de carnibus eius ut saturemur

 Och kan mitt husfolk icke bevittna  att envar fick mätta sig av kött vid mitt bord?

foris non mansit peregrinus ostium meum viatori patuit

 Främlingen behövde ej stanna över natten på gatan,  mina dörrar lät jag stå öppna utåt vägen.

si abscondi quasi homo peccatum meum et celavi in sinu meo iniquitatem meam

 Har jag på människovis skylt mina överträdelser  och gömt min missgärning i min barm,

si expavi ad multitudinem nimiam et despectio propinquorum terruit me et non magis tacui nec egressus sum ostium

 av fruktan för den stora hopen  och av rädsla för stamfränders förakt,  så att jag teg och ej gick utom min dörr?

quis mihi tribuat auditorem ut desiderium meum Omnipotens audiat et librum scribat ipse qui iudicat

 Ack att någon funnes, som ville höra mig!  Jag har sagt mitt ord.  Den Allsmäktige må nu svara mig;  ack att jag finge min vederparts motskrift!

ut in umero meo portem illum et circumdem illum quasi coronam mihi

 Sannerligen, jag skulle då bära den högt på min skuldra,  såsom en krona skulle jag fästa den på mig.

per singulos gradus meos pronuntiabo illum et quasi principi offeram eum

 Jag ville då göra honom räkenskap för alla mina steg,  lik en furste skulle jag då träda inför honom.

si adversum me terra mea clamat et cum ipsa sulci eius deflent

 Har min mark höjt rop över mig,  och hava dess fåror gråtit med varandra?

si fructus eius comedi absque pecunia et animam agricolarum eius adflixi

 Har jag förtärt dess gröda obetald  eller utpinat dess brukares liv?

pro frumento oriatur mihi tribulus et pro hordeo spina finita sunt verba Iob

 Då må törne växa upp för vete,  och ogräs i stället för korn. Slut på Jobs tal.