Psalms 107

 Tacken HERREN, ty han är god,  ty hans nåd varar evinnerligen.

Celebrate l’Eterno, perch’egli è buono, perché la sua benignità dura in eterno!

 Så säge HERRENS förlossade,  de som han har förlossat ur nöden,

Così dicano i riscattati dall’Eterno, ch’egli ha riscattati dalla mano dell’avversario

 de som han har församlat ifrån länderna,  från öster och från väster,  från norr och från havssidan.

e raccolti da tutti i paesi, dal levante e dal ponente, dal settentrione e dal mezzogiorno.

 De irrade omkring i öknen på öde stigar,  de funno ingen stad där de kunde bo;

Essi andavano errando nel deserto per vie desolate; non trovavano città da abitare.

 de hungrade och törstade,  deras själ försmäktade i dem.

Affamati e assetati, l’anima veniva meno in loro.

 Men de ropade till HERREN i sin nöd,  och han räddade dem ur deras trångmål.

Allora gridarono all’Eterno nella loro distretta, ed ei li trasse fuori dalle loro angosce.

 Och han ledde dem på en rätt väg,  så att de kommo till en stad där de kunde bo.

Li condusse per la diritta via perché giungessero a una città da abitare.

 De må tacka HERREN för hans nåd  och för hans under med människors barn,

Celebrino l’Eterno per la sua benignità, e per le sue maraviglie a pro dei figliuoli degli uomini!

 att han mättade den försmäktande själen  och uppfyllde den hungrande själen med sitt goda.

Poich’egli ha saziato l’anima assetata, ed ha ricolmato di beni l’anima affamata.

 De sutto i mörker och dödsskugga,  fångna i elände och järnbojor,

Altri dimoravano in tenebre e in ombra di morte, prigionieri nell’afflizione e nei ferri,

 därför att de hade varit gensträviga mot Guds ord  och hade föraktat den Högstes råd.

perché s’erano ribellati alle parole di Dio e aveano sprezzato il consiglio dell’Altissimo;

 Han kuvade deras hjärtan med olycka;  de kommo på fall och hade ingen hjälpare.

ond’egli abbatté il cuor loro con affanno; essi caddero, e non ci fu alcuno che li soccorresse.

 Men de ropade till HERREN i sin nöd,  och han frälste dem ur deras trångmål;

Allora gridarono all’Eterno nella loro distretta, e li salvò dalle loro angosce;

 han förde dem ut ur mörkret och dödsskuggan,  och deras bojor slet han sönder.

li trasse fuori dalle tenebre e dall’ombra di morte, e ruppe i loro legami.

 De må tacka HERREN för hans nåd  och för hans under med människors barn,

Celebrino l’Eterno per la sua benignità, e per le sue maraviglie a pro dei figliuoli degli uomini!

 att han krossade kopparportarna  och bröt sönder järnbommarna.

Poich’egli ha rotte le porte di rame, e ha spezzato le sbarre di ferro.

 De voro oförnuftiga, ty de vandrade i överträdelse,  och blevo nu plågade för sina missgärningars skull;

Degli stolti erano afflitti per la loro condotta ribelle e per le loro iniquità.

 deras själ vämjdes vid all mat,  och de voro nära dödens portar.

L’anima loro abborriva ogni cibo, ed eran giunti fino alle porte della morte.

 Men de ropade till HERREN i sin nöd,  och han frälste dem ur deras trångmål.

Allora gridarono all’Eterno nella loro distretta, e li salvò dalle loro angosce.

 Han sände sitt ord och botade dem  och räddade dem från graven.

Mandò la sua parola e li guarì, e li scampò dalla fossa.

 De må tacka HERREN för hans nåd  och för hans under med människors barn;

Celebrino l’Eterno per la sua benignità, e per le sue maraviglie a pro dei figliuoli degli uomini!

 de må offra lovets offer  och förtälja hans verk med jubel.

Offrano sacrifizi di lode, e raccontino le sue opere con giubilo!

 De foro på havet med skepp  och drevo sin handel på stora vatten;

Ecco quelli che scendon nel mare su navi, che trafficano sulle grandi acque;

 där fingo de se HERRENS gärningar  och hans under på havsdjupet.

essi veggono le opere dell’Eterno e le sue maraviglie nell’abisso.

 Med sitt ord uppväckte han stormvinden,  så att den hävde upp dess böljor.

Poich’egli comanda e fa levare il vento di tempesta, che solleva le onde del mare.

 De foro upp mot himmelen, ned i djupen;  deras själ upplöstes av ångest.

Salgono al cielo, scendono negli abissi; l’anima loro si strugge per l’angoscia.

 De raglade och stapplade såsom druckna,  och all deras vishet blev till intet.

Traballano e barcollano come un ubriaco, e tutta la loro saviezza vien meno.

 Men de ropade till HERREN i sin nöd,  och han förde dem ut ur deras trångmål.

Ma, gridando essi all’Eterno nella loro distretta, egli li trae fuori dalle loro angosce.

 Han förbytte stormen i lugn,  så att böljorna omkring dem tystnade.

Egli muta la tempesta in quiete, e le onde si calmano.

 Och de blevo glada att det vart stilla,  och han förde dem till den hamn dit de ville.

Essi si rallegrano perché si sono calmate, ed ei li conduce al porto da loro desiderato.

 De må tacka HERREN för hans nåd  och för hans under med människors barn;

Celebrino l’Eterno per la sua benignità, e per le sue maraviglie a pro dei figliuoli degli uomini!

 de må upphöja honom i folkets församling  och lova honom där de äldste sitta.

Lo esaltino nell’assemblea del popolo, e lo lodino nel consiglio degli anziani!

 Han gjorde strömmar till öken,  källsprång till torr mark,

Egli cambia i fiumi in deserto, e le fonti dell’acqua in luogo arido;

 bördigt land till salthed,  för dess inbyggares ondskas skull.

la terra fertile in pianura di sale, per la malvagità de’ suoi abitanti.

 Han gjorde öknen till en vattenrik sjö  och torrt land till källsprång.

Egli cambia il deserto in uno stagno, e la terra arida in fonti d’acqua.

 Och han lät de hungrande bo där,  och de byggde en stad där de kunde bo.

Egli fa quivi abitar gli affamati ed essi fondano una città da abitare.

 De besådde åkrar och planterade vingårdar,  som gåvo dem sin frukt i avkastning.

Vi seminano campi e vi piantano vigne, e ne raccolgono frutti abbondanti.

 Han välsignade dem, och de förökades storligen,  och deras boskapshjordar lät han icke förminskas.

Egli li benedice talché moltiplicano grandemente, ed egli non lascia scemare il loro bestiame.

 Väl blevo de sedan ringa och nedböjda,  i det olycka och bedrövelse tryckte dem,

Ma poi sono ridotti a pochi, umiliati per l’oppressione, per l’avversità e gli affanni.

 men han som utgjuter förakt över furstar  och låter dem irra omkring i väglösa ödemarker,

Egli spande lo sprezzo sui principi, e li fa errare per deserti senza via;

 han upphöjde då den fattige ur eländet  och lät släkterna växa till såsom fårhjordar.

ma innalza il povero traendolo dall’afflizione, e fa moltiplicar le famiglie a guisa di gregge.

 De redliga se det och glädja sig,  och all orättfärdighet måste tillsluta sin mun.

Gli uomini retti lo vedono e si rallegrano, ed ogni iniquità ha la bocca chiusa.

 Den som är vis, han akte härpå  och besinne HERRENS nådegärningar.

Chi è savio osservi queste cose, e consideri la benignità dell’Eterno.