Psalms 73

En psalm av Asaf.  Sannerligen, Gud är god mot Israel,  mot dem som hava rena hjärtan.

Žalm Azafovi. Jistě žeť jest Bůh dobrý Izraelovi, těm, kteříž jsou čistého srdce.

 Men jag hade så när stapplat med mina fötter,  mina steg voro nära att slinta;

Ale nohy mé téměř se byly ušinuly, o málo, že by byli sklouzli krokové moji,

 ty jag upptändes av avund mot de övermodiga,  när jag såg att det gick dem väl i deras ogudaktighet.

Když jsem horlil proti bláznivým, vida štěstí nešlechetných.

 Ty fria ifrån vedermödor äro de till sin död,  och deras hull är frodigt.

Nebo nebývají vázáni až k smrti, ale zůstává v cele síla jejich.

 De komma icke i olycka såsom andra dödliga  och varda icke plågade såsom andra människor.

V práci lidské nejsou, a s lidmi trestáni nebývají.

 Därför är högmod deras halsprydnad,  våld den klädnad som höljer dem.

Protož otočeni jsou pýchou jako halží, a ukrutností jako rouchem ozdobným přiodíni.

 Ur fetma skåda deras ögon fram,  deras hjärtans inbillningar hava intet mått.

Vysedlo tukem oko jejich; majíce hojnost nad pomyšlení srdce,

 De håna och tala förtryck i sin ondska;  med höga åthävor tala de.

Rozpustilí jsou, a mluví zlostně, o nátisku velmi pyšně mluví.

 Med sin mun stiga de upp i himmelen,  och deras tunga far fram på jorden;

Stavějí proti nebi ústa svá, a jazyk jejich po zemi se vozí.

 därför vänder sig deras folk till dem  och super så in vattnet i fulla drag.

A protož na to přichází lid jeho, když se jim vody až do vrchu nalívá,

 Och de säga: »Huru skulle Gud kunna veta det?  Skulle sådan kunskap finnas hos den Högste?»

Že říkají: Jakť má o tom věděti Bůh silný? Aneb zdaž jest to známé Nejvyššímu?

 Ja, så är det med de ogudaktiga;  det går dem alltid väl, och de växa i makt.

Nebo aj, ti bezbožní jsouce, mají pokoj v světě, a dosahují zboží.

 Sannerligen, förgäves bevarade jag mitt hjärta rent  och tvådde mina händer i oskuld;

Nadarmo tedy v čistotě chovám srdce své, a v nevinnosti ruce své umývám.

 jag vart dock plågad hela dagen,  och var morgon kom tuktan över mig.

Poněvadž každý den trestán bývám, a kázeň přichází na mne každého jitra.

 Om jag hade sagt: »Så vill jag lära»,  då hade jag svikit dina barns släkte.

Řeknu-li: Vypravovati budu věci takové, hle, rodina synů tvých dí, že jsem jim křiv.

 När jag nu tänkte efter för att begripa detta,  syntes det mig alltför svårt,

Chtěl jsem to rozumem vystihnouti, ale vidělo mi se pracno.

 till dess jag trängde in i Guds heliga rådslut  och aktade på dess ände.

Až jsem všel do svatyní Boha silného, tu jsem srozuměl poslední věci jejich.

 Sannerligen, på slipprig mark ställer du dem,  du störtar dem ned i fördärv.

Jistě že jsi je na místech plzkých postavil, a uvržeš je v spustliny.

 Huru varda de ej till intet i ett ögonblick!  De förgås och få en ände med förskräckelse.

Aj, jakť přicházejí na spuštění jako v okamžení! Mizejí a hynou hrůzami,

 Såsom det är med en dröm, när man vaknar, o Herre,  så aktar du dem för intet, såsom skuggbilder, när du vaknar.

Jako snové tomu, kdož procítí; Pane, když je probudíš, obraz ten jejich za nic položíš.

 När mitt hjärta förbittrades  och jag kände styng i mitt inre,

Když zhořklo srdce mé, a ledví má bodena byla,

 då var jag oförnuftig och förstod intet;  såsom ett oskäligt djur var jag inför dig.

Nesmyslný jsem byl, aniž jsem co znal, jako hovádko byl jsem před tebou.

 Dock förbliver jag städse hos dig;  du håller mig vid min högra hand.

A však vždycky jsem byl s tebou, nebo jsi mne ujal za mou pravici.

 Du skall leda mig efter ditt råd  och sedan upptaga mig med ära.

Podlé rady své veď mne, a potom v slávu přijmeš mne.

 Vem har jag i himmelen utom dig!  Och när jag har dig, då frågar jag efter intet på jorden.

Kohož bych měl na nebi? A mimo tebe v žádném líbosti nemám na zemi.

 Om än min kropp och min själ försmäkta,  så är dock Gud mitt hjärtas klippa  och min del evinnerligen.

Ač tělo i srdce mé hyne, skála srdce mého, a díl můj Bůh jest na věky.

 Ty se, de som hava vikit bort ifrån dig skola förgås;  du förgör var och en som trolöst avfaller från dig.

Nebo aj, ti, kteříž se vzdalují tebe, zahynou; vytínáš ty, kteříž cizoloží odcházením od tebe.

 Men jag har min glädje i att hålla mig intill Gud;  jag söker min tillflykt hos Herren, HERREN,  för att kunna förtälja alla dina gärningar.

Ale mně nejlépe jest přídržeti se Boha; pročež skládám v Panovníku Hospodinu doufání své, abych vypravoval všecky skutky jeho.