Psalms 73

En psalm av Asaf.  Sannerligen, Gud är god mot Israel,  mot dem som hava rena hjärtan.

מזמור לאסף אך טוב לישראל אלהים לברי לבב׃

 Men jag hade så när stapplat med mina fötter,  mina steg voro nära att slinta;

ואני כמעט נטוי רגלי כאין שפכה אשרי׃

 ty jag upptändes av avund mot de övermodiga,  när jag såg att det gick dem väl i deras ogudaktighet.

כי קנאתי בהוללים שלום רשעים אראה׃

 Ty fria ifrån vedermödor äro de till sin död,  och deras hull är frodigt.

כי אין חרצבות למותם ובריא אולם׃

 De komma icke i olycka såsom andra dödliga  och varda icke plågade såsom andra människor.

בעמל אנוש אינמו ועם אדם לא ינגעו׃

 Därför är högmod deras halsprydnad,  våld den klädnad som höljer dem.

לכן ענקתמו גאוה יעטף שית חמס למו׃

 Ur fetma skåda deras ögon fram,  deras hjärtans inbillningar hava intet mått.

יצא מחלב עינמו עברו משכיות לבב׃

 De håna och tala förtryck i sin ondska;  med höga åthävor tala de.

ימיקו וידברו ברע עשק ממרום ידברו׃

 Med sin mun stiga de upp i himmelen,  och deras tunga far fram på jorden;

שתו בשמים פיהם ולשונם תהלך בארץ׃

 därför vänder sig deras folk till dem  och super så in vattnet i fulla drag.

לכן ישיב עמו הלם ומי מלא ימצו למו׃

 Och de säga: »Huru skulle Gud kunna veta det?  Skulle sådan kunskap finnas hos den Högste?»

ואמרו איכה ידע אל ויש דעה בעליון׃

 Ja, så är det med de ogudaktiga;  det går dem alltid väl, och de växa i makt.

הנה אלה רשעים ושלוי עולם השגו חיל׃

 Sannerligen, förgäves bevarade jag mitt hjärta rent  och tvådde mina händer i oskuld;

אך ריק זכיתי לבבי וארחץ בנקיון כפי׃

 jag vart dock plågad hela dagen,  och var morgon kom tuktan över mig.

ואהי נגוע כל היום ותוכחתי לבקרים׃

 Om jag hade sagt: »Så vill jag lära»,  då hade jag svikit dina barns släkte.

אם אמרתי אספרה כמו הנה דור בניך בגדתי׃

 När jag nu tänkte efter för att begripa detta,  syntes det mig alltför svårt,

ואחשבה לדעת זאת עמל היא בעיני׃

 till dess jag trängde in i Guds heliga rådslut  och aktade på dess ände.

עד אבוא אל מקדשי אל אבינה לאחריתם׃

 Sannerligen, på slipprig mark ställer du dem,  du störtar dem ned i fördärv.

אך בחלקות תשית למו הפלתם למשואות׃

 Huru varda de ej till intet i ett ögonblick!  De förgås och få en ände med förskräckelse.

איך היו לשמה כרגע ספו תמו מן בלהות׃

 Såsom det är med en dröm, när man vaknar, o Herre,  så aktar du dem för intet, såsom skuggbilder, när du vaknar.

כחלום מהקיץ אדני בעיר צלמם תבזה׃

 När mitt hjärta förbittrades  och jag kände styng i mitt inre,

כי יתחמץ לבבי וכליותי אשתונן׃

 då var jag oförnuftig och förstod intet;  såsom ett oskäligt djur var jag inför dig.

ואני בער ולא אדע בהמות הייתי עמך׃

 Dock förbliver jag städse hos dig;  du håller mig vid min högra hand.

ואני תמיד עמך אחזת ביד ימיני׃

 Du skall leda mig efter ditt råd  och sedan upptaga mig med ära.

בעצתך תנחני ואחר כבוד תקחני׃

 Vem har jag i himmelen utom dig!  Och när jag har dig, då frågar jag efter intet på jorden.

מי לי בשמים ועמך לא חפצתי בארץ׃

 Om än min kropp och min själ försmäkta,  så är dock Gud mitt hjärtas klippa  och min del evinnerligen.

כלה שארי ולבבי צור לבבי וחלקי אלהים לעולם׃

 Ty se, de som hava vikit bort ifrån dig skola förgås;  du förgör var och en som trolöst avfaller från dig.

כי הנה רחקיך יאבדו הצמתה כל זונה ממך׃

 Men jag har min glädje i att hålla mig intill Gud;  jag söker min tillflykt hos Herren, HERREN,  för att kunna förtälja alla dina gärningar.

ואני קרבת אלהים לי טוב שתי באדני יהוה מחסי לספר כל מלאכותיך׃