Psalms 109

(Către mai marele cîntăreţilor. Un psalm al lui David.) Dumnezeul laudei mele, nu tăcea!
För sångmästaren; av David; en psalm.  Min lovsångs Gud, tig icke.
Căci protivnicii au deschis împotriva mea o gură rea şi înşelătoare, îmi vorbesc cu o limbă mincinoasă,
 Ty sin ogudaktiga mun,      sin falska mun      hava de upplåtit mot mig,  de hava talat mot mig      med lögnaktig tunga.
mă înconjoară cu cuvîntări pline de ură, şi se războiesc cu mine fără temei.
 Med hätska ord      hava de omgivit mig,  de hava begynt strid      mot mig utan sak.
Pe cînd eu îi iubesc, ei îmi sînt protivnici; dar eu alerg la rugăciune.
 Till lön för min kärlek      stå de mig emot,  men jag beder allenast.
Ei îmi întorc rău pentru bine, şi ură pentru dragostea mea.
 De hava bevisat mig      ont för gott  och hat för min kärlek.
Pe vrăjmaşul meu pune -l supt stăpînirea unui om rău, şi un pîrîş să stea la dreapta lui!
 Låt en ogudaktig man träda upp emot honom,  och låt en åklagare stå på hans högra sida.
Cînd va fi judecat, să fie găsit vinovat, şi rugăciunea lui să treacă drept un păcat!
 När han kommer inför rätta, må han dömas skyldig,  och hans bön vare synd.
Puţine să -i fie zilele la număr, şi slujba să i -o ia altul!
 Blive hans dagar få,  hans ämbete tage en annan.
Să -i rămînă copiii orfani, şi nevastă-sa văduvă!
 Varde hans barn faderlösa  och hans hustru änka.
Copiii lui să umble fără niciun căpătîi şi să cerşească, să-şi caute pînea departe de locuinţa lor dărîmată!
 Må hans barn alltid      gå husvilla och tigga  och söka sitt bröd fjärran ifrån ödelagda hem.
Cel ce l -a împrumutat, să -i pună mîna pe tot ce are, şi străinii să -i jăfuiască rodul muncii lui!
 Må ockraren få i sin snara      allt vad han äger,  och må främmande plundra hans gods.
Nimeni să nu mai ţină la el, şi nimeni să n'aibă milă de orfanii lui!
 Må ingen finnas,      som hyser misskund med honom,  och ingen, som förbarmar sig      över hans faderlösa.
Urmaşii lui să fie nimiciţi, şi să li se stîngă numele în neamul următor!
 Hans framtid varde avskuren,  i nästa led vare sådanas      namn utplånat.
Nelegiuirea părinţilor săi să rămînă ca aducere aminte înaintea Domnului, şi să nu se şteargă păcatul mamei lui!
 Hans fäders missgärning      varde ihågkommen inför HERREN,  och hans moders synd      varde icke utplånad.
Domnul să -i aibă totdeauna înaintea ochilor, ca să le şteargă pomenirea de pe pămînt,
 Må den alltid stå      inför HERRENS ögon;  ja, sådana mäns åminnelse      må utrotas från jorden.
pentrucă nu şi -a adus aminte să facă îndurare, pentrucă a prigonit pe cel nenorocit şi pe cel lipsit, pînă acolo încît să omoare pe omul cu inima zdrobită!
 Ty han tänkte ju icke      på att öva misskund,  utan förföljde den      som var betryckt och fattig  och den vilkens hjärta var bedrövat,      för att döda dem.
Îi plăcea blestemul: să cadă asupra lui! Nu -i plăcea binecuvîntarea: să se depărteze de el!
 Han älskade förbannelse,      och den kom över honom;  han hade icke behag till välsignelse,      och den blev fjärran ifrån honom.
Se îmbracă cu blestemul cum se îmbracă cu haina lui, îi pătrunde ca apa înlăuntrul lui, ca untdelemnul în oase!
 Han klädde sig i förbannelse såsom i en klädnad,  och såsom vatten trängde den in i hans liv  och såsom olja in i hans ben.
Deaceea, să -i slujească de veşmînt ca să se acopere, de încingătoare cu care să fie totdeauna încins!
 Den varde honom såsom en mantel att hölja sig i,  och såsom en gördel att alltid omgjorda sig med.
Aceasta să fie, din partea Domnului, plata vrăjmaşilor mei, şi a celor ce vorbesc cu răutate de mine!
 Detta vare mina motståndares      lön från HERREN,  och deras som tala ont mot min själ.
Iar Tu, Doamne, Dumnezeule, lucrează pentru mine din pricina Numelui Tău, căci mare este bunătatea ta; izbăveşte-mă!
 Men du, HERRE, Herre,  stå mig bi för ditt namn skull;  god är ju din nåd, så må du då rädda mig.
Sînt nenorocit şi lipsit, şi îmi e rănită inima înlăuntrul meu.
 Ty jag är betryckt och fattig,  och mitt hjärta är genomborrat i mitt bröst.
Pier ca umbra gata să treacă, sînt izgonit ca o lăcustă.
 Såsom skuggan, när den förlänges, går jag bort;  jag ryckes bort såsom en gräshoppssvärm.
Mi-au slăbit genunchii de post, şi mi s'a sleit trupul de slăbiciune.
 Mina knän äro vacklande av fasta,  och min kropp förlorar sitt hull.
Am ajuns de ocară lor; cînd mă privesc ei, dau din cap.
 Till smälek har jag blivit inför dem;  när de se mig, skaka de huvudet.
Ajută-mi, Doamne, Dumnezeul meu! Scapă-mă prin bunătatea Ta!
 Hjälp mig, HERRE, min Gud;  fräls mig efter din nåd;
Şi să ştie că mîna Ta, că Tu, Doamne, ai făcut lucrul acesta!
 och må de förnimma att det är din hand,  att du, HERRE, har gjort det.
Măcar că ei blastămă, Tu binecuvintează; măcar că se ridică ei împotriva mea, vor fi înfruntaţi, iar robul Tău se va bucura.
 Om de förbanna,      så välsigna du;  om de resa sig upp,      så komme de på skam,  men må din tjänare få glädja sig.
Protivnicii mei să se îmbrace cu ocara, să se acopere cu ruşinea lor cum se acopăr cu o manta!
 Mina motståndare varde klädda i blygd  och höljda i skam såsom i en mantel.
Voi lăuda foarte mult cu gura mea pe Domnul, Îl voi mări în mijlocul mulţimii;
 Min mun skall storligen  tacka HERREN;  mitt ibland många vill jag lova honom.
căci El stă la dreapta săracului, ca să -l izbăvească de cei ce -l osîndesc.
 Ty han står på den fattiges högra sida  för att frälsa honom från dem som fördöma hans själ.