Psalms 107

Gloru la Eternulon, ĉar Li estas bona; Ĉar eterna estas Lia boneco:
 Tacken HERREN, ty han är god,  ty hans nåd varar evinnerligen.
Diru la liberigitoj de la Eternulo, Kiujn Li liberigis el la mano de malamiko,
 Så säge HERRENS förlossade,  de som han har förlossat ur nöden,
Kiujn Li kolektis el la landoj, De oriento kaj okcidento, De nordo kaj de la maro.
 de som han har församlat ifrån länderna,  från öster och från väster,  från norr och från havssidan.
Ili vagis en la dezerto, laŭ vojo senviva, Urbon loĝatan ili ne trovis;
 De irrade omkring i öknen på öde stigar,  de funno ingen stad där de kunde bo;
Ili malsatis kaj soifis, Ilia animo en ili senfortiĝis.
 de hungrade och törstade,  deras själ försmäktade i dem.
Sed ili ekkriis al la Eternulo en sia sufero, Kaj Li liberigis ilin el ilia mizero.
 Men de ropade till HERREN i sin nöd,  och han räddade dem ur deras trångmål.
Kaj Li kondukis ilin laŭ ĝusta vojo, Ke ili venu al urbo loĝata.
 Och han ledde dem på en rätt väg,  så att de kommo till en stad där de kunde bo.
Ili gloru la Eternulon por Lia boneco, Kaj por Liaj mirakloj antaŭ la homidoj.
 De må tacka HERREN för hans nåd  och för hans under med människors barn,
Ĉar Li satigis animon soifantan, Kaj animon malsatan Li plenigis per bonaĵo.
 att han mättade den försmäktande själen  och uppfyllde den hungrande själen med sitt goda.
Ili sidis en mallumo kaj en ombro de morto, Katenitaj de mizero kaj fero;
 De sutto i mörker och dödsskugga,  fångna i elände och järnbojor,
Ĉar ili malobeis la vortojn de Dio Kaj malŝatis la decidon de la Plejaltulo.
 därför att de hade varit gensträviga mot Guds ord  och hade föraktat den Högstes råd.
Kaj Li frapis ilian koron per sufero; Ili falis, kaj neniu helpis.
 Han kuvade deras hjärtan med olycka;  de kommo på fall och hade ingen hjälpare.
Sed ili ekkriis al la Eternulo en sia sufero, Kaj Li liberigis ilin el ilia mizero.
 Men de ropade till HERREN i sin nöd,  och han frälste dem ur deras trångmål;
Li eligis ilin el mallumo kaj ombro de morto, Kaj iliajn ligilojn Li disŝiris.
 han förde dem ut ur mörkret och dödsskuggan,  och deras bojor slet han sönder.
Ili gloru la Eternulon por Lia boneco, Kaj por Liaj mirakloj antaŭ la homidoj.
 De må tacka HERREN för hans nåd  och för hans under med människors barn,
Ĉar Li rompis kuprajn pordojn, Kaj disbatis ferajn riglilojn.
 att han krossade kopparportarna  och bröt sönder järnbommarna.
La malsaĝuloj suferis pro siaj pekaj vojoj Kaj pro siaj krimoj;
 De voro oförnuftiga, ty de vandrade i överträdelse,  och blevo nu plågade för sina missgärningars skull;
Ĉiujn manĝojn abomenis ilia animo, Kaj ili atingis la pordegon de la morto.
 deras själ vämjdes vid all mat,  och de voro nära dödens portar.
Sed ili ekkriis al la Eternulo en sia sufero, Kaj Li liberigis ilin el ilia mizero.
 Men de ropade till HERREN i sin nöd,  och han frälste dem ur deras trångmål.
Li sendis Sian vorton, Kaj Li sanigis ilin kaj savis ilin de la tombo.
 Han sände sitt ord och botade dem  och räddade dem från graven.
Ili gloru la Eternulon por Lia boneco, Kaj por Liaj mirakloj antaŭ la homidoj.
 De må tacka HERREN för hans nåd  och för hans under med människors barn;
Kaj ili oferdonu dankajn oferojn, Kaj rakontu Liajn farojn kun kantado.
 de må offra lovets offer  och förtälja hans verk med jubel.
Kiuj veturas per ŝipoj sur la maro, Kiuj komercas sur grandaj akvoj,
 De foro på havet med skepp  och drevo sin handel på stora vatten;
Tiuj vidis la farojn de la Eternulo Kaj Liajn miraklojn en la profundo.
 där fingo de se HERRENS gärningar  och hans under på havsdjupet.
Li diris, kaj aperis granda ventego Kaj alte levis ĝiajn ondojn:
 Med sitt ord uppväckte han stormvinden,  så att den hävde upp dess böljor.
Ili leviĝas ĝis la ĉielo, malleviĝas en la abismojn; Ilia animo konsumiĝas de sufero;
 De foro upp mot himmelen, ned i djupen;  deras själ upplöstes av ångest.
Ili iras ĉirkaŭe kaj ŝanceliĝas kiel ebriulo, Kaj ilia tuta saĝeco malaperas.
 De raglade och stapplade såsom druckna,  och all deras vishet blev till intet.
Sed ili ekkriis al la Eternulo en sia sufero, Kaj Li eligis ilin el ilia mizero.
 Men de ropade till HERREN i sin nöd,  och han förde dem ut ur deras trångmål.
Li kvietigis la ventegon, Kaj ĝiaj ondoj silentiĝis.
 Han förbytte stormen i lugn,  så att böljorna omkring dem tystnade.
Kaj ili ekĝojis, kiam fariĝis silente; Kaj Li alkondukis ilin al la dezirata haveno.
 Och de blevo glada att det vart stilla,  och han förde dem till den hamn dit de ville.
Ili gloru la Eternulon por Lia boneco, Kaj por Liaj mirakloj antaŭ la homidoj.
 De må tacka HERREN för hans nåd  och för hans under med människors barn;
Kaj ili altigu Lin en popola kunveno, Kaj en kunsido de plejaĝuloj ili Lin laŭdu.
 de må upphöja honom i folkets församling  och lova honom där de äldste sitta.
Li ŝanĝas riverojn en dezerton, Kaj fontojn de akvo en sekaĵon;
 Han gjorde strömmar till öken,  källsprång till torr mark,
Fruktoportan teron en salan dezerton, Pro la malboneco de ĝiaj loĝantoj.
 bördigt land till salthed,  för dess inbyggares ondskas skull.
Li ŝanĝas dezerton en lagon, Kaj sekan teron en fontojn de akvo;
 Han gjorde öknen till en vattenrik sjö  och torrt land till källsprång.
Kaj Li loĝigas tie malsatulojn, Kaj ili konstruas urbon loĝatan.
 Och han lät de hungrande bo där,  och de byggde en stad där de kunde bo.
Kaj ili prisemas kampojn, Plantas vinberujojn, kaj ricevas fruktojn.
 De besådde åkrar och planterade vingårdar,  som gåvo dem sin frukt i avkastning.
Kaj Li ilin benas, kaj ili tre multiĝas, Kaj brutoj ne mankas al ili.
 Han välsignade dem, och de förökades storligen,  och deras boskapshjordar lät han icke förminskas.
Kaj kiam ili estas tre malmultaj kaj malfortaj Pro la premanta malbono kaj mizero,
 Väl blevo de sedan ringa och nedböjda,  i det olycka och bedrövelse tryckte dem,
Li verŝas honton sur eminentulojn, Kaj erarvagigas ilin en dezerto senvoja.
 men han som utgjuter förakt över furstar  och låter dem irra omkring i väglösa ödemarker,
Malriĉulon Li altigas el mizero, Kaj kreas familiojn kiel ŝafojn.
 han upphöjde då den fattige ur eländet  och lät släkterna växa till såsom fårhjordar.
La virtuloj tion vidas, kaj ĝojas; Kaj ĉia malboneco fermas sian buŝon.
 De redliga se det och glädja sig,  och all orättfärdighet måste tillsluta sin mun.
Kiu estas saĝa, tiu tion observu, Kaj oni komprenu la favoraĵojn de la Eternulo.
 Den som är vis, han akte härpå  och besinne HERRENS nådegärningar.