Job 15

Därefter tog Elifas från Teman till orda och sade:
respondens autem Eliphaz Themanites dixit
 Skall en vis man tala så i vädret  och fylla upp sitt bröst med östanvind?
numquid sapiens respondebit quasi in ventum loquens et implebit ardore stomachum suum
 Skall han försvara sin sak med haltlöst tal,  med ord som ingenting bevisa?
arguis verbis eum qui non est aequalis tui et loqueris quod tibi non expedit
 Än mer, du gör gudsfruktan om intet  och kommer med klagolåt inför Gud.
quantum in te est evacuasti timorem et tulisti preces coram Deo
 Ty din ondska lägger dig orden i munnen,  och ditt behag står till illfundigt tal.
docuit enim iniquitas tua os tuum et imitaris linguam blasphemantium
 Så dömes du nu skyldig av din mun, ej av mig,  dina egna läppar vittna emot dig.
condemnabit te os tuum et non ego et labia tua respondebunt tibi
 Var du den första människa som föddes,  och fick du liv, förrän höjderna funnos?
numquid primus homo tu natus es et ante colles formatus
 Blev du åhörare i Guds hemliga råd  och fick så visheten i ditt våld?
numquid consilium Dei audisti et inferior te erit eius sapientia
 Vad vet du då, som vi icke veta?  Vad förstår du, som ej är oss kunnigt?
quid nosti quod ignoremus quid intellegis quod nesciamus
 Gråhårsman och åldring finnes också bland oss,  ja, en som övergår din fader i ålder.
et senes et antiqui sunt in nobis multo vetustiores quam patres tui
 Försmår du den tröst som Gud har att bjuda,  och det ord som i saktmod talas med dig?
numquid grande est ut consoletur te Deus sed verba tua prava hoc prohibent
 Vart föres du hän av ditt sinne,  och varför välva dina ögon så,
quid te elevat cor tuum et quasi magna cogitans adtonitos habes oculos
 i det du vänder ditt raseri mot Gud  och öser ut ord ur din mun?
quid tumet contra Deum spiritus tuus ut proferas de ore huiuscemodi sermones
 Vad är en människa, att hon skulle vara ren?  Vad en av kvinna född, att han skulle vara rättfärdig?
quid est homo ut inmaculatus sit et ut iustus appareat natus de muliere
 Se, ej ens på sina heliga kan han förlita sig,  och himlarna äro icke rena inför hans ögon;
ecce inter sanctos eius nemo inmutabilis et caeli non sunt mundi in conspectu eius
 huru mycket mindre då den som är ond och fördärvad,  den man som läskar sig med orättfärdighet såsom med vatten!
quanto magis abominabilis et inutilis homo qui bibit quasi aquas iniquitatem
 Jag vill kungöra dig något, så hör nu mig;  det som jag har skådat vill jag förtälja,
ostendam tibi audi me quod vidi narrabo tibi
 vad visa män hava gjort kunnigt,  lagt fram såsom ett arv ifrån sina fäder,
sapientes confitentur et non abscondunt patres suos
 ifrån dem som allena fingo landet till gåva,  och bland vilka ingen främling ännu hade trängt in:
quibus solis data est terra et non transibit alienus per eos
 Den ogudaktige har ångest i alla sina dagar,  under de år, helt få, som beskäras en våldsverkare.
cunctis diebus suis impius superbit et numerus annorum incertus est tyrannidis eius
 Skräckröster ljuda i hans öron;  när han är som tryggast, kommer förhärjaren över honom.
sonitus terroris semper in auribus illius et cum pax sit ille insidias suspicatur
 Han har intet hopp om räddning ur mörkret,  ty svärdet lurar på honom.
non credit quod reverti possit de tenebris circumspectans undique gladium
 Såsom flykting söker han sitt bröd: var är det?  Han förnimmer att mörkrets dag är för handen.
cum se moverit ad quaerendum panem novit quod paratus sit in manu eius tenebrarum dies
 Ångest och trångmål förskräcka honom,  han nedslås av dem såsom av en stridsrustad konung.
terrebit eum tribulatio et angustia vallabit eum sicut regem qui praeparatur ad proelium
 Ty mot Gud räckte han ut sin hand,  och mot den Allsmäktige förhävde han sig;
tetendit enim adversus Deum manum suam et contra Omnipotentem roboratus est
 han stormade mot honom med trotsig hals,  med sina sköldars ryggar i sluten hop;
cucurrit adversus eum erecto collo et pingui cervice armatus est
 han höljde sitt ansikte med fetma  och samlade hull på sin länd;
operuit faciem eius crassitudo et de lateribus eius arvina dependet
 han bosatte sig i städer, dömda till förstöring,  i hus som ej fingo bebos,  ty till stenhopar voro de bestämda.
habitavit in civitatibus desolatis et in domibus desertis quae in tumulos sunt redactae
 Därför bliver han ej rik, och hans gods består ej,  hans skördar luta ej tunga mot jorden.
non ditabitur nec perseverabit substantia eius nec mittet in terra radicem suam
 Han kan icke undslippa mörkret;  hans telningar skola förtorka av hetta,  och själv skall han förgås genom Guds muns anda.
non recedet de tenebris ramos eius arefaciet flamma et auferetur spiritu oris sui
 I sin förvillelse må han ej lita på vad fåfängligt är,  ty fåfänglighet måste bliva hans lön.
non credat frustra errore deceptus quod aliquo pretio redimendus sit
 I förtid skall hans mått varda fyllt,  och hans krona skall ej grönska mer.
antequam dies eius impleantur peribit et manus eius arescet
 Han bliver lik ett vinträd som i förtid mister sina druvor,  lik ett olivträd som fäller sina blommor.
laedetur quasi vinea in primo flore botrus eius et quasi oliva proiciens florem suum
 Ty den gudlöses hus förbliver ofruktsamt,  såsom eld förtär hyddor där mutor tagas.
congregatio enim hypocritae sterilis et ignis devorabit tabernacula eorum qui munera libenter accipiunt
 Man går havande med olycka och föder fördärv;  den livsfrukt man alstrar är ett sviket hopp.
concepit dolorem et peperit iniquitatem et uterus eius praeparat dolos