Job 15

Därefter tog Elifas från Teman till orda och sade:

ויען אליפז התימני ויאמר׃

 Skall en vis man tala så i vädret  och fylla upp sitt bröst med östanvind?

החכם יענה דעת רוח וימלא קדים בטנו׃

 Skall han försvara sin sak med haltlöst tal,  med ord som ingenting bevisa?

הוכח בדבר לא יסכון ומלים לא יועיל בם׃

 Än mer, du gör gudsfruktan om intet  och kommer med klagolåt inför Gud.

אף אתה תפר יראה ותגרע שיחה לפני אל׃

 Ty din ondska lägger dig orden i munnen,  och ditt behag står till illfundigt tal.

כי יאלף עונך פיך ותבחר לשון ערומים׃

 Så dömes du nu skyldig av din mun, ej av mig,  dina egna läppar vittna emot dig.

ירשיעך פיך ולא אני ושפתיך יענו בך׃

 Var du den första människa som föddes,  och fick du liv, förrän höjderna funnos?

הראישון אדם תולד ולפני גבעות חוללת׃

 Blev du åhörare i Guds hemliga råd  och fick så visheten i ditt våld?

הבסוד אלוה תשמע ותגרע אליך חכמה׃

 Vad vet du då, som vi icke veta?  Vad förstår du, som ej är oss kunnigt?

מה ידעת ולא נדע תבין ולא עמנו הוא׃

 Gråhårsman och åldring finnes också bland oss,  ja, en som övergår din fader i ålder.

גם שב גם ישיש בנו כביר מאביך ימים׃

 Försmår du den tröst som Gud har att bjuda,  och det ord som i saktmod talas med dig?

המעט ממך תנחמות אל ודבר לאט עמך׃

 Vart föres du hän av ditt sinne,  och varför välva dina ögon så,

מה יקחך לבך ומה ירזמון עיניך׃

 i det du vänder ditt raseri mot Gud  och öser ut ord ur din mun?

כי תשיב אל אל רוחך והצאת מפיך מלין׃

 Vad är en människa, att hon skulle vara ren?  Vad en av kvinna född, att han skulle vara rättfärdig?

מה אנוש כי יזכה וכי יצדק ילוד אשה׃

 Se, ej ens på sina heliga kan han förlita sig,  och himlarna äro icke rena inför hans ögon;

הן בקדשו לא יאמין ושמים לא זכו בעיניו׃

 huru mycket mindre då den som är ond och fördärvad,  den man som läskar sig med orättfärdighet såsom med vatten!

אף כי נתעב ונאלח איש שתה כמים עולה׃

 Jag vill kungöra dig något, så hör nu mig;  det som jag har skådat vill jag förtälja,

אחוך שמע לי וזה חזיתי ואספרה׃

 vad visa män hava gjort kunnigt,  lagt fram såsom ett arv ifrån sina fäder,

אשר חכמים יגידו ולא כחדו מאבותם׃

 ifrån dem som allena fingo landet till gåva,  och bland vilka ingen främling ännu hade trängt in:

להם לבדם נתנה הארץ ולא עבר זר בתוכם׃

 Den ogudaktige har ångest i alla sina dagar,  under de år, helt få, som beskäras en våldsverkare.

כל ימי רשע הוא מתחולל ומספר שנים נצפנו לעריץ׃

 Skräckröster ljuda i hans öron;  när han är som tryggast, kommer förhärjaren över honom.

קול פחדים באזניו בשלום שודד יבואנו׃

 Han har intet hopp om räddning ur mörkret,  ty svärdet lurar på honom.

לא יאמין שוב מני חשך וצפו הוא אלי חרב׃

 Såsom flykting söker han sitt bröd: var är det?  Han förnimmer att mörkrets dag är för handen.

נדד הוא ללחם איה ידע כי נכון בידו יום חשך׃

 Ångest och trångmål förskräcka honom,  han nedslås av dem såsom av en stridsrustad konung.

יבעתהו צר ומצוקה תתקפהו כמלך עתיד לכידור׃

 Ty mot Gud räckte han ut sin hand,  och mot den Allsmäktige förhävde han sig;

כי נטה אל אל ידו ואל שדי יתגבר׃

 han stormade mot honom med trotsig hals,  med sina sköldars ryggar i sluten hop;

ירוץ אליו בצואר בעבי גבי מגניו׃

 han höljde sitt ansikte med fetma  och samlade hull på sin länd;

כי כסה פניו בחלבו ויעש פימה עלי כסל׃

 han bosatte sig i städer, dömda till förstöring,  i hus som ej fingo bebos,  ty till stenhopar voro de bestämda.

וישכון ערים נכחדות בתים לא ישבו למו אשר התעתדו לגלים׃

 Därför bliver han ej rik, och hans gods består ej,  hans skördar luta ej tunga mot jorden.

לא יעשר ולא יקום חילו ולא יטה לארץ מנלם׃

 Han kan icke undslippa mörkret;  hans telningar skola förtorka av hetta,  och själv skall han förgås genom Guds muns anda.

לא יסור מני חשך ינקתו תיבש שלהבת ויסור ברוח פיו׃

 I sin förvillelse må han ej lita på vad fåfängligt är,  ty fåfänglighet måste bliva hans lön.

אל יאמן בשו נתעה כי שוא תהיה תמורתו׃

 I förtid skall hans mått varda fyllt,  och hans krona skall ej grönska mer.

בלא יומו תמלא וכפתו לא רעננה׃

 Han bliver lik ett vinträd som i förtid mister sina druvor,  lik ett olivträd som fäller sina blommor.

יחמס כגפן בסרו וישלך כזית נצתו׃

 Ty den gudlöses hus förbliver ofruktsamt,  såsom eld förtär hyddor där mutor tagas.

כי עדת חנף גלמוד ואש אכלה אהלי שחד׃

 Man går havande med olycka och föder fördärv;  den livsfrukt man alstrar är ett sviket hopp.

הרה עמל וילד און ובטנם תכין מרמה׃