Matthew 22

et respondens Iesus dixit iterum in parabolis eis dicens

Och Jesus begynte åter tala till dem i liknelser och sade:

simile factum est regnum caelorum homini regi qui fecit nuptias filio suo

»Med himmelriket är det, såsom när en konung gjorde bröllop åt sin son.

et misit servos suos vocare invitatos ad nuptias et nolebant venire

Han sände ut sina tjänare för att kalla till bröllopet dem som voro bjudna; men de ville icke komma.

iterum misit alios servos dicens dicite invitatis ecce prandium meum paravi tauri mei et altilia occisa et omnia parata venite ad nuptias

Åter sände han ut andra tjänare och befallde dem att säga till dem som voro bjudna: 'Jag har nu tillrett min måltid, mina oxar och min gödboskap äro slaktade, och allt är redo; kommen till bröllopet.'

illi autem neglexerunt et abierunt alius in villam suam alius vero ad negotiationem suam

Men de aktade icke därpå, utan gingo bort, den ene till sitt jordagods, den andre till sin köpenskap.

reliqui vero tenuerunt servos eius et contumelia adfectos occiderunt

Och de övriga grepo hans tjänare och misshandlade och dräpte dem.

rex autem cum audisset iratus est et missis exercitibus suis perdidit homicidas illos et civitatem illorum succendit

Då blev konungen vred och sände ut sitt krigsfolk och förgjorde dråparna och brände upp deras stad.

tunc ait servis suis nuptiae quidem paratae sunt sed qui invitati erant non fuerunt digni

Därefter sade han till sina tjänare: 'Bröllopet är tillrett, men de som voro bjudna voro icke värdiga.

ite ergo ad exitus viarum et quoscumque inveneritis vocate ad nuptias

Gån därför ut till vägskälen och bjuden till bröllopet alla som I träffen på.'

et egressi servi eius in vias congregaverunt omnes quos invenerunt malos et bonos et impletae sunt nuptiae discumbentium

Och tjänarna gingo ut på vägarna och samlade tillhopa alla som de träffade på, både onda och goda, och bröllopssalen blev full av bordsgäster.

intravit autem rex ut videret discumbentes et vidit ibi hominem non vestitum veste nuptiali

Men när konungen nu kom in för att se på gästerna, fick han där se en man som icke var klädd i bröllopskläder.

et ait illi amice quomodo huc intrasti non habens vestem nuptialem at ille obmutuit

Då sade han till honom: 'Min vän, huru har du kommit hitin, då du icke bär bröllopskläder?' Och han kunde intet svara.

tunc dixit rex ministris ligatis pedibus eius et manibus mittite eum in tenebras exteriores ibi erit fletus et stridor dentium

Då sade konungen till tjänarna: 'Gripen honom vid händer och fötter, och kasten honom ut i mörkret härutanför.' Där skall vara gråt och tandagnisslan.

multi autem sunt vocati pauci vero electi

Ty många äro kallade, men få utvalda.»

tunc abeuntes Pharisaei consilium inierunt ut caperent eum in sermone

Därefter gingo fariséerna bort och fattade det beslutet att de skulle söka snärja honom genom något hans ord.

et mittunt ei discipulos suos cum Herodianis dicentes magister scimus quia verax es et viam Dei in veritate doces et non est tibi cura de aliquo non enim respicis personam hominum

Och de sände till honom sina lärjungar, tillika med herodianerna, och läto dem säga: »Mästare, vi veta att du är sannfärdig och lär om Guds väg vad sant är, utan att fråga efter någon; ty du ser icke till personen.

dic ergo nobis quid tibi videatur licet censum dare Caesari an non

Så säg oss då: Vad synes dig? Är det lovligt att giva kejsaren skatt, eller är det icke lovligt?»

cognita autem Iesus nequitia eorum ait quid me temptatis hypocritae

Men Jesus märkte deras ondska och sade: »Varför söken I att snärja mig, I skrymtare?

ostendite mihi nomisma census at illi obtulerunt ei denarium

Låten mig se skattepenningen.» Då lämnade de fram till honom en penning.

et ait illis Iesus cuius est imago haec et suprascriptio

Därefter frågade han dem: »Vems bild och överskrift är detta?»

dicunt ei Caesaris tunc ait illis reddite ergo quae sunt Caesaris Caesari et quae sunt Dei Deo

De svarade: »Kejsarens.» Då sade han till dem: »Så given då kejsaren vad kejsaren tillhör, och Gud vad Gud tillhör.»

et audientes mirati sunt et relicto eo abierunt

När de hörde detta, förundrade de sig. Och de lämnade honom och gingo sin väg.

in illo die accesserunt ad eum Sadducaei qui dicunt non esse resurrectionem et interrogaverunt eum

Samma dag trädde några sadducéer fram till honom och ville påstå att det icke gives någon uppståndelse; de frågade honom

dicentes magister Moses dixit si quis mortuus fuerit non habens filium ut ducat frater eius uxorem illius et suscitet semen fratri suo

och sade: »Mästare, Moses har sagt: 'Om någon dör barnlös, så skall hans broder i hans ställe äkta hans hustru och skaffa avkomma åt sin broder.'

erant autem apud nos septem fratres et primus uxore ducta defunctus est et non habens semen reliquit uxorem suam fratri suo

Nu voro hos oss sju bröder. Den förste tog sig hustru och dog, och eftersom han icke hade någon avkomma, lämnade han sin hustru efter sig åt sin broder.

similiter secundus et tertius usque ad septimum

Sammalunda ock den andre och den tredje, allt intill den sjunde.

novissime autem omnium et mulier defuncta est

Sist av alla dog hustrun.

in resurrectione ergo cuius erit de septem uxor omnes enim habuerunt eam

Vilken av de sju skall då vid uppståndelsen få henne till hustru? De hade ju alla äktat henne.»

respondens autem Iesus ait illis erratis nescientes scripturas neque virtutem Dei

Jesus svarade och sade till dem: »I faren vilse, ty I förstån icke skrifterna, ej heller Guds kraft.

in resurrectione enim neque nubent neque nubentur sed sunt sicut angeli Dei in caelo

Vid uppståndelsen taga män sig icke hustrur, ej heller givas hustrur åt män, utan de äro då såsom änglarna i himmelen.

de resurrectione autem mortuorum non legistis quod dictum est a Deo dicente vobis

Men vad nu angår de dödas uppståndelse, haven I icke läst vad eder är sagt av Gud:

ego sum Deus Abraham et Deus Isaac et Deus Iacob non est Deus mortuorum sed viventium

'Jag är Abrahams Gud och Isaks Gud och Jakobs Gud'? Han är en Gud icke för döda, utan för levande.»

et audientes turbae mirabantur in doctrina eius

När folket hörde detta, häpnade de över hans undervisning.

Pharisaei autem audientes quod silentium inposuisset Sadducaeis convenerunt in unum

Men när fariséerna fingo höra att han hade stoppat munnen till på sadducéerna, samlade de sig tillhopa;

et interrogavit eum unus ex eis legis doctor temptans eum

och en av dem, som var lagklok, ville snärja honom och frågade:

magister quod est mandatum magnum in lege

»Mästare, vilket är det yppersta budet i lagen?»

ait illi Iesus diliges Dominum Deum tuum ex toto corde tuo et in tota anima tua et in tota mente tua

Då svarade han honom: »'Du skall älska HERREN, din Gud, av allt ditt hjärta och av all din själ och av allt ditt förstånd.'

hoc est maximum et primum mandatum

Detta är det yppersta och förnämsta budet.

secundum autem simile est huic diliges proximum tuum sicut te ipsum

Därnäst kommer ett som är detta likt: 'Du skall älska din nästa såsom dig själv.'

in his duobus mandatis universa lex pendet et prophetae

På dessa två bud hänger hela lagen och profeterna.»

congregatis autem Pharisaeis interrogavit eos Iesus

Men då nu fariséerna voro församlade, frågade Jesus dem

dicens quid vobis videtur de Christo cuius filius est dicunt ei David

och sade: »Vad synes eder om Messias, vems son är han?» De svarade honom: »Davids.»

ait illis quomodo ergo David in spiritu vocat eum Dominum dicens

Då sade han till dem: »Huru kan då David, genom andeingivelse, kalla honom 'herre'? Han säger ju:

dixit Dominus Domino meo sede a dextris meis donec ponam inimicos tuos scabillum pedum tuorum

 'Herren sade till min herre:  Sätt dig på min högra sida,  till dess jag har lagt dina fiender  under dina fötter.'

si ergo David vocat eum Dominum quomodo filius eius est

Om nu David kallar honom 'herre', huru kan han då vara hans son?»

et nemo poterat respondere ei verbum neque ausus fuit quisquam ex illa die eum amplius interrogare

Och ingen förmådde svara honom ett ord. Ej heller dristade sig någon från den dagen att vidare ställa någon fråga till honom.