Job 15

Därefter tog Elifas från Teman till orda och sade:
Elifaz din Teman a luat cuvîntul, şi a zis:
 Skall en vis man tala så i vädret  och fylla upp sitt bröst med östanvind?
,,Se cade să dea înţeleptul ca răspuns înţelepciune deşartă? Sau să-şi umfle pieptul cu vînt de răsărit?
 Skall han försvara sin sak med haltlöst tal,  med ord som ingenting bevisa?
Să se apere prin cuvinte cari n'ajută la nimic, şi prin cuvîntări cari nu slujesc la nimic?
 Än mer, du gör gudsfruktan om intet  och kommer med klagolåt inför Gud.
Tu nimiceşti chiar şi frica de Dumnezeu, nimiceşti orice simţire de evlavie faţă de Dumnezeu.
 Ty din ondska lägger dig orden i munnen,  och ditt behag står till illfundigt tal.
Nelegiuirea ta îţi cîrmuieşte gura, şi împrumuţi vorbirea oamenilor vicleni.
 Så dömes du nu skyldig av din mun, ej av mig,  dina egna läppar vittna emot dig.
Nu eu, ci gura ta te osîndeşte, buzele tale mărturisesc împotriva ta.
 Var du den första människa som föddes,  och fick du liv, förrän höjderna funnos?
Tu eşti omul care s'a născut întîi? Te-ai născut tu înaintea dealurilor?
 Blev du åhörare i Guds hemliga råd  och fick så visheten i ditt våld?
Ai fost tu la sfaturile lui Dumnezeu; şi ai sorbit din ele înţelepciune pentru tine?
 Vad vet du då, som vi icke veta?  Vad förstår du, som ej är oss kunnigt?
Ce ştii tu şi să nu ştim şi noi? Ce cunoştinţă ai tu pe care să n'o avem şi noi?
 Gråhårsman och åldring finnes också bland oss,  ja, en som övergår din fader i ålder.
Între noi sînt peri albi, bătrîni, oameni mai înziliţi decît tatăl tău.
 Försmår du den tröst som Gud har att bjuda,  och det ord som i saktmod talas med dig?
Puţin lucru sînt mîngîierile lui Dumnezeu pentru tine, şi cuvintele cari-ţi vorbesc atît de blînd?...
 Vart föres du hän av ditt sinne,  och varför välva dina ögon så,
Încotro te trage inima, şi ce înseamnă această privire ţintă a ochilor tăi?
 i det du vänder ditt raseri mot Gud  och öser ut ord ur din mun?
Ce! împotriva lui Dumnezeu îţi îndrepţi tu mînia, şi-ţi ies din gură cuvinte ca acestea?
 Vad är en människa, att hon skulle vara ren?  Vad en av kvinna född, att han skulle vara rättfärdig?
,Ce este omul, ca să fie curat? Şi poate cel născut din femeie să fie fără prihană?
 Se, ej ens på sina heliga kan han förlita sig,  och himlarna äro icke rena inför hans ögon;
Dacă n'are încredere Dumnezeu nici în sfinţii Săi, dacă nici cerurile nu sînt curate înaintea Lui,
 huru mycket mindre då den som är ond och fördärvad,  den man som läskar sig med orättfärdighet såsom med vatten!
cu cît mai puţin fiinţa urîcioasă şi stricată-omul, care bea nelegiuirea ca apa!
 Jag vill kungöra dig något, så hör nu mig;  det som jag har skådat vill jag förtälja,
Vreau să te învăţ, ascultă-mă! Voi istorisi ce am văzut,
 vad visa män hava gjort kunnigt,  lagt fram såsom ett arv ifrån sina fäder,
ce au arătat înţelepţii, ce au descoperit ei, auzind dela părinţii lor,
 ifrån dem som allena fingo landet till gåva,  och bland vilka ingen främling ännu hade trängt in:
cărora singuri li se dăduse ţara, şi printre cari nici un străin nu venise încă.
 Den ogudaktige har ångest i alla sina dagar,  under de år, helt få, som beskäras en våldsverkare.
,Omul cel rău îşi duce în nelinişte toate zilele vieţii, toţi anii de cari are parte cel nelegiuit.
 Skräckröster ljuda i hans öron;  när han är som tryggast, kommer förhärjaren över honom.
Ţipete de spaimă răsună la urechile lui: În mijlocul fericirii lui, pustiitorul se va arunca asupra lui.
 Han har intet hopp om räddning ur mörkret,  ty svärdet lurar på honom.
El nu trage nădejde să scape de întunerec, vede sabia care -l ameninţă;
 Såsom flykting söker han sitt bröd: var är det?  Han förnimmer att mörkrets dag är för handen.
aleargă încoace şi încolo să caute pîne, ştie că -l aşteaptă ziua întunerecului.
 Ångest och trångmål förskräcka honom,  han nedslås av dem såsom av en stridsrustad konung.
Necazul şi neliniştea îl înspăimîntă, şi se aruncă asupra lui ca un împărat gata de luptă.
 Ty mot Gud räckte han ut sin hand,  och mot den Allsmäktige förhävde han sig;
Căci a ridicat mîna împotriva lui Dumnezeu, s'a împotrivit Celui Atot Puternic,
 han stormade mot honom med trotsig hals,  med sina sköldars ryggar i sluten hop;
şi a avut îndrăzneala să se năpustească asupra Lui cu partea cea mai tare a scuturilor lui.
 han höljde sitt ansikte med fetma  och samlade hull på sin länd;
Avea faţa acoperită cu grăsime, coapsele încărcate cu osînză,
 han bosatte sig i städer, dömda till förstöring,  i hus som ej fingo bebos,  ty till stenhopar voro de bestämda.
şi locuia în cetăţi nimicite, în case părăsite, sortite să fie dărîmate.
 Därför bliver han ej rik, och hans gods består ej,  hans skördar luta ej tunga mot jorden.
Nu se va mai îmbogăţi, averea nu -i va creşte, şi avuţia nu se va mai întinde pe pămînt.
 Han kan icke undslippa mörkret;  hans telningar skola förtorka av hetta,  och själv skall han förgås genom Guds muns anda.
Nu va putea ieşi din întunerec, flacăra îi va arde mlădiţele, şi Dumnezeu îl va pierde cu suflarea gurii Lui.
 I sin förvillelse må han ej lita på vad fåfängligt är,  ty fåfänglighet måste bliva hans lön.
Dacă se încrede în rău, se înşeală, căci răul îi va fi răsplata.
 I förtid skall hans mått varda fyllt,  och hans krona skall ej grönska mer.
Ea va veni înainte de capătul zilelor lui, şi ramura lui nu va mai înverzi.
 Han bliver lik ett vinträd som i förtid mister sina druvor,  lik ett olivträd som fäller sina blommor.
Va fi ca o viţă despoiată de roadele ei încă verzi, ca un măslin ale cărui flori au căzut.
 Ty den gudlöses hus förbliver ofruktsamt,  såsom eld förtär hyddor där mutor tagas.
Căci casa celui nelegiuit va ajunge stearpă, şi cortul omului stricat îl va mînca focul.
 Man går havande med olycka och föder fördärv;  den livsfrukt man alstrar är ett sviket hopp.
El zămisleşte răul şi naşte răul: în sînul lui coace roade cari -l înşeală.```