Job 27

Åter hov Job upp sin röst och kvad:

Giobbe riprese il suo discorso e disse:

 Så sant Gud lever, han som har förhållit mig min rätt,  den Allsmäktige, som har vållat min själs bedrövelse:

"Come vive Iddio che mi nega giustizia, come vive l’Onnipotente che mi amareggia l’anima,

 aldrig, så länge ännu min ande är i mig  och Guds livsfläkt är kvar i min näsa,

finché avrò fiato e il soffio di Dio sarà nelle mie nari,

 aldrig skola mina läppar tala vad orättfärdigt är,  och min tunga bära fram oärligt tal.

le mie labbra, no, non diranno nulla d’ingiusto, e la mia lingua non proferirà falsità.

 Bort det, att jag skulle giva eder rätt!  Intill min död låter jag min ostrafflighet ej tagas ifrån mig.

Lungi da me l’idea di darvi ragione! Fino all’ultimo respiro non mi lascerò togliere la mia integrità.

 Vid min rättfärdighet håller jag fast och släpper den icke,  mitt hjärta förebrår mig ej för någon av mina dagar.

Ho preso a difendere la mia giustizia e non cederò; il cuore non mi rimprovera uno solo de’ miei giorni.

 Nej, såsom ogudaktig må min fiende stå där  och min motståndare såsom orättfärdig.

Sia trattato da malvagio il mio nemico e da perverso chi si leva contro di me!

 Ty vad hopp har den gudlöse när hans liv avskäres,  när hans själ ryckes bort av Gud?

Quale speranza rimane mai all’empio quando Iddio gli toglie, gli rapisce l’anima?

 Månne Gud skall höra hans rop,  när nöden kommer över honom?

Iddio presterà egli orecchio al grido di lui, quando gli verrà sopra la distretta?

 Eller kan en sådan hava sin lust i den Allsmäktige,  kan han åkalla Gud alltid?

Potrà egli prendere il suo diletto nell’Onnipotente? invocare Iddio in ogni tempo?

 Jag vill undervisa eder om huru Gud går till väga;  huru den Allsmäktige tänker, vill jag icke fördölja.

Io vi mostrerò il modo d’agire di Dio, non vi nasconderò i disegni dell’Onnipotente.

 Dock, I haven ju själva allasammans skådat det;  huru kunnen I då hängiva eder åt så fåfängliga tankar?

Ma queste cose voi tutti le avete osservate e perché dunque vi perdete in vani discorsi?

 Hören vad den ogudaktiges lott bliver hos Gud,  vilken arvedel våldsverkaren får av den Allsmäktige:

Ecco la parte che Dio riserba all’empio, l’eredità che l’uomo violento riceve dall’Onnipotente.

 Om hans barn bliva många, så är vinningen svärdets;  hans avkomlingar få ej bröd att mätta sig med.

Se ha figli in gran numero son per la spada; la sua progenie non avrà pane da saziarsi.

 De som slippa undan läggas i graven genom pest,  och hans änkor kunna icke hålla sin klagogråt.

I superstiti son sepolti dalla morte, e le vedove loro non li piangono.

 Om han ock hopar silver såsom stoft  och lägger kläder på hög såsom lera,

Se accumula l’argento come polvere, se ammucchia vestiti come fango;

 så är det den rättfärdige som får kläda sig i vad han lägger på hög,  och den skuldlöse kommer att utskifta silvret.

li ammucchia, sì, ma se ne vestirà il giusto, e l’argento l’avrà come sua parte l’innocente.

 Det hus han bygger bliver så förgängligt som malen,  det skall likna skjulet som vaktaren gör sig.

La casa ch’ei si edifica è come quella della tignuola, come il capanno che fa il guardiano della vigna.

 Rik lägger han sig och menar att intet skall tagas bort;  men när han öppnar sina ögon, är ingenting kvar.

Va a letto ricco, ma per l’ultima volta; apre gli occhi e non è più.

 Såsom vattenfloder taga förskräckelser honom fatt,  om natten rövas han bort av stormen.

Terrori lo sorprendono come acque; nel cuor della notte lo rapisce un uragano.

 Östanvinden griper honom, så att han far sin kos,  den rycker honom undan från hans plats.

Il vento d’oriente lo porta via, ed egli se ne va; lo spazza in un turbine dal luogo suo.

 Utan förskoning skjuter Gud sina pilar mot honom;  för hans hand måste han flykta med hast.

Iddio gli scaglia addosso i suoi dardi, senza pietà, per quanto egli tenti di scampare a’ suoi colpi.

 Då slår man ihop händerna, honom till hån;  man visslar åt honom på platsen där han var.

La gente batte le mani quando cade, e fischia dietro a lui quando lascia il luogo dove stava.