Job 33

 Men hör nu, Job, mina ord,  och lyssna till allt vad jag vill säga.

Atòkile, Jòb, tanpri, koute sa m'ap di ou. Louvri zòrèy ou byen pou ou tande m'.

 Se, jag upplåter nu mina läppar,  min tunga tager till orda i min mun.

M' pare pou m' di dènye sa ki vin nan bouch mwen.

 Ur ett redbart hjärta framgår mitt tal,  och vad mina läppar förstå säga de ärligt ut.

M' pral di tou sa ki nan kè m'. Se verite a tou senp mwen pral pale.

 Guds ande är det som har gjort mig,  den Allsmäktiges fläkt beskär mig liv.

Se lespri Bondye a ki fè m'. Se souf Bondye ki gen tout pouvwa a ki ban m' lavi.

 Om du förmår, så må du nu svara mig;  red dig till strid mot mig, träd fram.

Si ou kapab, w'a reponn mwen. Pare kò ou. Pran pozisyon batay ou avè m'.

 Se, jag är likställd med dig inför Gud,  jag är danad av en nypa ler, också jag.

Ou menm avè m', devan Bondye nou tout se menm. Nou tou de, se ak labou li fè nou.

 Ja, fruktan för mig behöver ej förskräcka dig,  ej heller kan min myndighet trycka dig ned.

Ou wè! Ou pa bezwen pè m'! Mwen pa ka fè ou anyen!

 Men nu sade du så inför mina öron,  så ljödo de ord jag hörde:

Mwen te tande ou ak de zòrèy mwen. Ki jan ou fè ka di:

 »Ren är jag och fri ifrån överträdelse,  oskyldig är jag och utan missgärning;

Mwen menm, mwen inonsan. M' pa fè ankenn peche! M' pa gen anyen sou konsyans mwen.

 men se, han finner på sak mot mig,  han aktar mig såsom sin fiende.

Men, se Bondye ki pretann mwen ba l' jwen pou l' atake m'. Se li menm k'ap aji avè m' tankou si mwen te lènmi l'.

 Han sätter mina fötter i stocken,  vaktar på alla mina vägar.»

Li mete de pye m' nan sèp. L'ap veye tou sa m'ap fè.

 Nej, häri har du orätt, svarar jag dig.  Gud är ju förmer än en människa.

La, Jòb monchè, m'ap reponn ou: ou antò. Paske Bondye pa kanmarad moun.

 Huru kan du gå till rätta med honom,  såsom gåve han aldrig svar i sin sak?

Poukisa w'ap chache Bondye kont konsa? Se paske li pa reponn lè w'ap plenyen nan pye l'?

 Både på ett sätt och på två talar Gud,  om man också ej aktar därpå.

Bondye pale divès jan. Men, pesonn pa okipe sa l'ap di.

 I drömmen, i nattens syn,  när sömnen har fallit tung över människorna  och de vila i slummer på sitt läger,

Lè moun kouche nan kabann yo, lè yo fon nan dòmi lannwit, Bondye pale ak yo nan rèv, nan vizyon.

 då öppnar han människornas öron  och sätter inseglet på sina varningar till dem,

Li fè yo konnen sa li gen pou l' di yo. Li ba yo avètisman pou yo mache sou piga yo.

 när han vill avvända någon från en ogärning  eller hålla högmodet borta ifrån en människa.

Li vle pou yo kite move chemen y'ap swiv la, pou yo pa kite lògèy vire tèt yo.

 Så bevarar han hennes själ från graven  och hennes liv ifrån att förgås genom vapen.

Konsa, yo p'ap mouri. Y'a sove lavi yo.

 Hon bliver ock agad genom plågor på sitt läger  och genom ständig oro, allt intill benen.

Bondye avèti moun tou lè li voye maladi sou yo. Li ba yo doulè nan tout kò yo.

 Hennes sinne får leda vid maten,  och hennes själ vid den föda hon älskade.

Li bay yo degoutans manje. Yo pèdi anvi manje menm lò manje a gou.

 Hennes hull förtvinar, till dess intet är att se,  ja, hennes ben täras bort intill osynlighet.

Y'ap depafini, tout moun wè jan y'ap vin mèg. Tout zo nan kò yo griyen.

 Så nalkas hennes själ till graven  och hennes liv hän till dödens makter.

Sa ki rete pou yo mouri a, pou y' ale nan peyi san chapo a pa anyen.

 Men om en ängel då finnes, som vakar över henne,  en medlare, någon enda av de tusen,  och denne får lära människan hennes plikt,

Lè sa a, yon zanj Bondye ka vin bò kote l', yonn nan milyonven zanj Bondye yo ki la pou fè moun chonje devwa yo.

 då förbarmar Gud sig över henne och säger;  »Fräls henne, så att hon slipper fara ned i graven;  lösepenningen har jag nu fått.»

Zanj lan va gen pitye pou li. L'a di Bondye: -Tanpri, pa kite l' mouri. M'ap peye pou sove lavi li.

 Hennes kropp får då ny ungdomskraft,  hon bliver åter såsom under sin styrkas dagar.

Kò li va refè, l'a vin fre tankou lè l' te jenn.

 När hon då beder till Gud, är han henne nådig  och låter henne se sitt ansikte med jubel;  han giver så den mannen hans rättfärdighet åter.

Li lapriyè Bondye, Bondye reponn li. li al adore Bondye ak kè kontan. Bondye padonnen l' devan tout moun.

 Så får denne då sjunga inför människorna och säga:  »Väl syndade jag, och väl kränkte jag rätten,  dock vederfors mig ej vad jag hade förskyllt;

L'ap mache bay Bondye lwanj toupatou. L'ap di: -Mwen te peche, mwen te fè sa ki mal. Men, Bondye pa fè m' peye pou sa m' te fè a.

 ty han förlossade min själ, så att den undslapp graven,  och mitt liv får nu med lust skåda ljuset.»

Li egzante m' lanmò. Li ban m' lavi ankò.

 Se, detta allt kommer Gud åstad,  både två gånger och tre, för den mannen,

Men tou sa Bondye ap fè, de fwa, twa fwa pou lèzòm,

 till att rädda hans själ från graven,  så att han får njuta av de levandes ljus.

pou l' pa kite yo mouri, pou l' ba yo lavi ak kè kontan.

 Akta nu härpå, du Job, och hör mig;  tig, så att jag får tala.

Koulye a, Jòb, louvri zòrèy ou! Koute byen sa m'ap di! Pe bouch ou la! Kite m' fin pale!

 Dock, har du något att säga, så svara mig;  tala, ty gärna gåve jag dig rätt.

Men, si ou gen kichòy ou vle di, pale; m'ap koute ou. Paske mwen ta vle ba ou rezon.

 Varom icke, så är det du som må höra på mig;  du må tiga, så att jag får lära dig vishet.

Osinon, pe bouch ou, koute m' pito! Kite m' moutre ou sa ki rele gen bon konprann.