Matthew 22

E Gesù prese di nuovo a parlar loro in parabole dicendo:
Och Jesus begynte åter tala till dem i liknelser och sade:
Il regno de’ cieli è simile ad un re, il quale fece le nozze del suo figliuolo.
»Med himmelriket är det, såsom när en konung gjorde bröllop åt sin son.
E mandò i suoi servitori a chiamare gl’invitati alle nozze; ma questi non vollero venire.
Han sände ut sina tjänare för att kalla till bröllopet dem som voro bjudna; men de ville icke komma.
Di nuovo mandò degli altri servitori, dicendo: Dite agli invitati: Ecco, io ho preparato il mio pranzo; i miei buoi ed i miei animali ingrassati sono ammazzati, e tutto è pronto; venite alle nozze.
Åter sände han ut andra tjänare och befallde dem att säga till dem som voro bjudna: 'Jag har nu tillrett min måltid, mina oxar och min gödboskap äro slaktade, och allt är redo; kommen till bröllopet.'
Ma quelli, non curandosene, se n’andarono, chi al suo campo, chi al suo traffico;
Men de aktade icke därpå, utan gingo bort, den ene till sitt jordagods, den andre till sin köpenskap.
gli altri poi, presi i suoi servitori, li oltraggiarono e li uccisero.
Och de övriga grepo hans tjänare och misshandlade och dräpte dem.
Allora il re s’adirò, e mandò le sue truppe a sterminare quegli omicidi e ad ardere la loro città.
Då blev konungen vred och sände ut sitt krigsfolk och förgjorde dråparna och brände upp deras stad.
Quindi disse ai suoi servitori: Le nozze, si, sono pronte; ma gl’invitati non ne erano degni.
Därefter sade han till sina tjänare: 'Bröllopet är tillrett, men de som voro bjudna voro icke värdiga.
Andate dunque sui crocicchi delle strade e chiamate alle nozze quanti troverete.
Gån därför ut till vägskälen och bjuden till bröllopet alla som I träffen på.'
E quei servitori, usciti per le strade, raunarono tutti quelli che trovarono, cattivi e buoni; e la sala delle nozze fu ripiena di commensali.
Och tjänarna gingo ut på vägarna och samlade tillhopa alla som de träffade på, både onda och goda, och bröllopssalen blev full av bordsgäster.
Or il re, entrato per vedere quelli che erano a tavola, notò quivi un uomo che non vestiva l’abito di nozze.
Men när konungen nu kom in för att se på gästerna, fick han där se en man som icke var klädd i bröllopskläder.
E gli disse: Amico, come sei entrato qua senza aver un abito da nozze? E colui ebbe la bocca chiusa.
Då sade han till honom: 'Min vän, huru har du kommit hitin, då du icke bär bröllopskläder?' Och han kunde intet svara.
Allora il re disse ai servitori: Legatelo mani e piedi e gettatelo nelle tenebre di fuori. Ivi sarà il pianto e lo stridor de’ denti.
Då sade konungen till tjänarna: 'Gripen honom vid händer och fötter, och kasten honom ut i mörkret härutanför.' Där skall vara gråt och tandagnisslan.
Poiché molti son chiamati, ma pochi eletti.
Ty många äro kallade, men få utvalda.»
Allora i Farisei, ritiratisi, tennero consiglio per veder di coglierlo in fallo nelle sue parole.
Därefter gingo fariséerna bort och fattade det beslutet att de skulle söka snärja honom genom något hans ord.
E gli mandarono i loro discepoli con gli Erodiani a dirgli: Maestro, noi sappiamo che sei verace e insegni la via di Dio secondo verità, e non ti curi d’alcuno, perché non guardi all’apparenza delle persone.
Och de sände till honom sina lärjungar, tillika med herodianerna, och läto dem säga: »Mästare, vi veta att du är sannfärdig och lär om Guds väg vad sant är, utan att fråga efter någon; ty du ser icke till personen.
Dicci dunque: Che te ne pare? E’ egli lecito pagare il tributo a Cesare, o no?
Så säg oss då: Vad synes dig? Är det lovligt att giva kejsaren skatt, eller är det icke lovligt?»
Ma Gesù, conosciuta la loro malizia, disse: Perché mi tentate, ipocriti?
Men Jesus märkte deras ondska och sade: »Varför söken I att snärja mig, I skrymtare?
Mostratemi la moneta del tributo. Ed essi gli porsero un denaro. Ed egli domandò loro:
Låten mig se skattepenningen.» Då lämnade de fram till honom en penning.
Di chi è questa effigie e questa iscrizione?
Därefter frågade han dem: »Vems bild och överskrift är detta?»
Gli risposero: Di Cesare. Allora egli disse loro: Rendete dunque a Cesare quel ch’è di Cesare, e a Dio quel ch’è di Dio.
De svarade: »Kejsarens.» Då sade han till dem: »Så given då kejsaren vad kejsaren tillhör, och Gud vad Gud tillhör.»
Ed essi, udito ciò, si maravigliarono; e, lasciatolo, se ne andarono.
När de hörde detta, förundrade de sig. Och de lämnade honom och gingo sin väg.
In quell’istesso giorno vennero a lui de’ Sadducei, i quali dicono che non v’è risurrezione, e gli domandarono:
Samma dag trädde några sadducéer fram till honom och ville påstå att det icke gives någon uppståndelse; de frågade honom
Maestro, Mosè ha detto: Se uno muore senza figliuoli, il fratel suo sposi la moglie di lui e susciti progenie al suo fratello.
och sade: »Mästare, Moses har sagt: 'Om någon dör barnlös, så skall hans broder i hans ställe äkta hans hustru och skaffa avkomma åt sin broder.'
Or v’erano fra di noi sette fratelli; e il primo, ammogliatosi, morì; e, non avendo prole, lasciò sua moglie al suo fratello.
Nu voro hos oss sju bröder. Den förste tog sig hustru och dog, och eftersom han icke hade någon avkomma, lämnade han sin hustru efter sig åt sin broder.
Lo stesso fece pure il secondo, poi il terzo, fino al settimo.
Sammalunda ock den andre och den tredje, allt intill den sjunde.
Infine, dopo tutti, morì anche la donna.
Sist av alla dog hustrun.
Alla risurrezione, dunque, di quale dei sette sarà ella moglie? Poiché tutti l’hanno avuta.
Vilken av de sju skall då vid uppståndelsen få henne till hustru? De hade ju alla äktat henne.»
Ma Gesù, rispondendo, disse loro: Voi errate, perché non conoscete le Scritture, né la potenza di Dio.
Jesus svarade och sade till dem: »I faren vilse, ty I förstån icke skrifterna, ej heller Guds kraft.
Perché alla risurrezione né si prende né si dà moglie; ma i risorti son come angeli ne’ cieli.
Vid uppståndelsen taga män sig icke hustrur, ej heller givas hustrur åt män, utan de äro då såsom änglarna i himmelen.
Quanto poi alla risurrezione dei morti, non avete voi letto quel che vi fu insegnato da Dio,
Men vad nu angår de dödas uppståndelse, haven I icke läst vad eder är sagt av Gud:
quando disse: Io sono l’Iddio di Abramo e l’Iddio d’Isacco e l’Iddio di Giacobbe? Egli non è l’Iddio de’ morti, ma de’ viventi.
'Jag är Abrahams Gud och Isaks Gud och Jakobs Gud'? Han är en Gud icke för döda, utan för levande.»
E le turbe, udite queste cose, stupivano della sua dottrina.
När folket hörde detta, häpnade de över hans undervisning.
Or i Farisei, udito ch’egli avea chiusa la bocca a’ Sadducei, si raunarono insieme;
Men när fariséerna fingo höra att han hade stoppat munnen till på sadducéerna, samlade de sig tillhopa;
e uno di loro, dottor della legge, gli domandò, per metterlo alla prova:
och en av dem, som var lagklok, ville snärja honom och frågade:
Maestro, qual è, nella legge, il gran comandamento?
»Mästare, vilket är det yppersta budet i lagen?»
E Gesù gli disse: Ama il Signore Iddio tuo con tutto il tuo cuore e con tutta l’anima tua e con tutta la mente tua.
Då svarade han honom: »'Du skall älska HERREN, din Gud, av allt ditt hjärta och av all din själ och av allt ditt förstånd.'
Questo è il grande e il primo comandamento.
Detta är det yppersta och förnämsta budet.
Il secondo, simile ad esso, è: Ama il tuo prossimo come te stesso.
Därnäst kommer ett som är detta likt: 'Du skall älska din nästa såsom dig själv.'
Da questi due comandamenti dipendono tutta la legge ed i profeti.
På dessa två bud hänger hela lagen och profeterna.»
Or essendo i Farisei raunati, Gesù li interrogò dicendo:
Men då nu fariséerna voro församlade, frågade Jesus dem
Che vi par egli del Cristo? di chi è egli figliuolo? Essi gli risposero: Di Davide.
och sade: »Vad synes eder om Messias, vems son är han?» De svarade honom: »Davids.»
Ed egli a loro: Come dunque Davide, parlando per lo Spirito, lo chiama Signore, dicendo:
Då sade han till dem: »Huru kan då David, genom andeingivelse, kalla honom 'herre'? Han säger ju:
Il Signore ha detto al mio Signore: Siedi alla mia destra finché io abbia posto i tuoi nemici sotto i tuoi piedi?
 'Herren sade till min herre:  Sätt dig på min högra sida,  till dess jag har lagt dina fiender  under dina fötter.'
Se dunque Davide lo chiama Signore, com’è egli suo figliuolo?
Om nu David kallar honom 'herre', huru kan han då vara hans son?»
E nessuno potea replicargli parola; e da quel giorno nessuno ardì più interrogarlo.
Och ingen förmådde svara honom ett ord. Ej heller dristade sig någon från den dagen att vidare ställa någon fråga till honom.