Mark 3

Och han gick åter in i en synagoga. Där var då en man som hade en förvissnad hand.

I všel opět do školy, a byl tu člověk, maje ruku uschlou.

Och de vaktade på honom, för att se om han skulle bota denne på sabbaten; de ville nämligen få något att anklaga honom för.

I šetřili ho, uzdraví-li jej v sobotu, aby ho obžalovali.

Då sade han till mannen som hade den förvissnade handen: »Stå upp, och kom fram.»

I řekl tomu člověku, kterýž měl uschlou ruku: Vstaň a pojď sem do prostředku.

Sedan sade han till dem: »Vilketdera är lovligt på sabbaten: att göra vad gott är, eller att göra vad ont är, att rädda någons liv, eller att döda?» Men de tego.

I dí jim: Sluší-li v sobotu dobře činiti, čili zle, život zachovati, čili zamordovati? Ale oni mlčeli.

Då såg han sig omkring på dem med vrede, bedrövad över deras hjärtans förstockelse, och sade till mannen: »Räck ut din hand.» Och han räckte ut den; och hans hand blev frisk igen. --

A pohleděv na ně vůkol hněvivě, zarmoutiv se nad tvrdostí srdce jejich, řekl člověku: Vztáhni ruku svou. I vztáhl, a učiněna jest ruka jeho zdravá, jako i druhá.

Då gingo fariséerna bort och fattade strax, tillsammans med herodianerna, det beslutet att de skulle förgöra honom.

A vyšedše farizeové, hned s herodiány radu učinili proti Ježíšovi, kterak by ho zahubili.

Och Jesus drog sig med sina lärjungar undan till sjön, och en stor hop folk följde honom från Galileen.

Ježíš pak s učedlníky svými poodšel k moři, a veliké množství od Galilee šlo za ním, i z Judstva,

Och från Judeen och Jerusalem och Idumeen och från landet på andra sidan Jordan och från trakterna omkring Tyrus och Sidon kom en stor hop folk till honom, när de fingo höra huru stora ting han gjorde.

I od Jeruzaléma, i od Idumee, i z Zajordání; i ti, kteříž byli okolo Týru a Sidonu, množství veliké, slyšíce, kteraké věci činí, přišli k němu.

Och han tillsade sina lärjungar att en båt skulle hållas tillreds åt honom, för folkets skull, för att de icke skulle tränga sig inpå honom.

I rozkázal učedlníkům svým, aby lodičku ustavičně nahotově měli, pro zástup, aby ho tak netiskli.

Ty han botade många och blev därför överlupen av alla som hade någon plåga och fördenskull ville röra vid honom.

Nebo mnohé uzdravoval, takže naň padali, aby se ho dotýkali, kteřížkoli měli jaké neduhy.

Och när de orena andarna sågo honom, föllo de ned för honom och och ropade och sade: »Du är Guds Son.»

A duchové nečistí, jakž ho zazřeli, padali před ním a křičeli, řkouce: Ty jsi Syn Boží.

Men han förbjöd dem strängeligen, åter och åter, att röja honom.

A on velmi jim přimlouval, aby ho nezjevovali.

Och han gick upp på berget och kallade till sig några som han själv utsåg; och de kommo till honom.

I vstoupil na horu, a povolal k sobě těch, kterýchž se jemu vidělo; i přišli k němu.

Så förordnade han tolv som skulle följa honom, och som han ville sända ut till att predika,

I ustanovil jich dvanácte, aby s ním byli, aby je poslal kázati,

och de skulle hava makt att bota sjuka och driva ut onda andar.

A aby měli moc uzdravovati nemoci a vymítati ďábelství:

Han förordnade alltså dessa tolv: Simon, åt vilken han gav tillnamnet Petrus;

A nejprve Šimona, jemuž dal jméno Petr,

vidare Jakob, Sebedeus' son, och Johannes, Jakobs broder, åt vilka han gav tillnamnet Boanerges (det betyder tordönsmän);

A Jakuba Zebedeova, a Jana bratra Jakubova, (a dal jim jméno Boanerges, to jest synové hromovi,)

vidare Andreas och Filippus och Bartolomeus och Matteus och Tomas och Jakob, Alfeus' son, och Taddeus och Simon ivraren

A Ondřeje, a Filipa, a Bartoloměje, a Matouše, a Tomáše, a Jakuba Alfeova, a Taddea, a Šimona Kananejského,

och Judas Iskariot, densamme som förrådde honom.

A Jidáše Iškariotského, kterýž i zradil jej. I šli s ním domů.

Och när han kom hem, församlade sig folket åter, så att de icke ens fingo tillfälle att äta.

A vtom opět sšel se zástup, takže nemohli ani chleba pojísti.

Då nu hans närmaste fingo höra härom, gingo de åstad för att taga vara på honom; ty de menade att han var från sina sinnen.

A slyšavše o tom příbuzní jeho, přišli, aby jej vzali; nebo pravili, že by se smyslem pominul.

Och de skriftlärde som hade kommit ned från Jerusalem sade att han var besatt av Beelsebul, och att det var med de onda andarnas furste som han drev ut de onda andarna.

Zákoníci pak, kteříž byli přišli od Jeruzaléma, pravili, že Belzebuba má a že v knížeti ďábelském vymítá ďábly.

Då kallade han dem till sig och sade till dem i liknelser: »Huru skulle Satan kunna driva ut Satan?

A povolav jich, mluvil k nim v podobenstvích: Kterak může satan satana vymítati?

Om ett rike har kommit i strid med sig självt, så kan det riket ju icke hava bestånd;

A jestliže království v sobě se rozdvojí, nemůže státi království to.

och om ett hus har kommit i strid med sig självt, så skall icke heller det huset kunna äga bestånd.

A rozdvojí-li se dům proti sobě, nebude moci dům ten státi.

Om alltså Satan har satt sig upp mot sig själv och kommit i strid med sig själv, så kan han icke äga bestånd, utan det är då ute med honom. --

Tak jestliže jest povstal satan sám proti sobě, a rozdvojen jest, nemůže státi, ale konec béře.

Nej, ingen kan gå in i en stark mans hus och plundra honom på hans bohag, såframt han icke förut har bundit den starke. Först därefter kan han plundra hans hus.

Nižádný nemůže nádobí silného reka, vejda do domu jeho, rozebrati, leč by prve silného toho svázal; a tehdyť dům jeho zloupí.

Sannerligen säger jag eder: Alla andra synder skola bliva människors barn förlåtna, ja ock alla andra hädelser, huru hädiskt de än må tala;

Amen pravím vám, že všickni hříchové odpuštěni budou synům lidským, i rouhání, jímž by se rouhali,

men den som hädar den helige Ande, han får icke någonsin förlåtelse, utan är skyldig till evig synd.»

Ale kdo by se rouhal proti Duchu svatému, nemá odpuštění na věky, ale hoden jest věčného odsouzení.

De hade ju nämligen sagt att han var besatt av en oren ande.

Nebo pravili: Že ducha nečistého má.

Så kommo nu hans moder och hans bröder; och de stannade därutanför och sände bud in till honom för att kalla honom ut.

Tedy přišla matka jeho a bratří, a stojíce vně, poslali k němu, aby ho vyvolali.

Och mycket folk satt där omkring honom; och man sade till honom: »Se, din moder och dina bröder stå härutanför och fråga efter dig.»

A seděl okolo něho zástup. I řekli jemu: Aj, matka tvá a bratří tvoji vně hledají tebe.

Då svarade han dem och sade: Vilken är min moder, och vilka äro mina bröder?»

Ale on odpověděl jim, řka: Kdo jest matka má a bratří moji?

Och han såg sig omkring på dem som sutto där runt omkring honom, och han sade: »Se här är min moder, och här äro mina bröder!

A obezřev učedlníky vůkol sedící, řekl: Aj, matka má a bratří moji.

Den som gör Guds vilja, den är min broder och min syster och min moder.»

Nebo kdož by koli činil vůli Boží, tenť jest bratr můj, i sestra, i matka má.