Job 27

约伯接著说：

Åter hov Job upp sin röst och kvad:

　神夺去我的理，全能者使我心中愁苦。我指著永生的　神起誓：

 Så sant Gud lever, han som har förhållit mig min rätt,  den Allsmäktige, som har vållat min själs bedrövelse:

我的生命尚在我里面；　神所赐呼吸之气仍在我的鼻孔内。

 aldrig, så länge ännu min ande är i mig  och Guds livsfläkt är kvar i min näsa,

我的嘴决不说非义之言；我的舌也不说诡诈之语。

 aldrig skola mina läppar tala vad orättfärdigt är,  och min tunga bära fram oärligt tal.

我断不以你们为是；我至死必不以自己为不正！

 Bort det, att jag skulle giva eder rätt!  Intill min död låter jag min ostrafflighet ej tagas ifrån mig.

我持定我的义，必不放松；在世的日子，我心必不责备我。

 Vid min rättfärdighet håller jag fast och släpper den icke,  mitt hjärta förebrår mig ej för någon av mina dagar.

愿我的仇敌如恶人一样；愿那起来攻击我的，如不义之人一般。

 Nej, såsom ogudaktig må min fiende stå där  och min motståndare såsom orättfärdig.

不敬虔的人虽然得利，　神夺取其命的时候还有什么指望呢？

 Ty vad hopp har den gudlöse när hans liv avskäres,  när hans själ ryckes bort av Gud?

患难临到他，　神岂能听他的呼求？

 Månne Gud skall höra hans rop,  när nöden kommer över honom?

他岂以全能者为乐，随时求告　神呢？

 Eller kan en sådan hava sin lust i den Allsmäktige,  kan han åkalla Gud alltid?

　神的作为，我要指教你们；全能者所行的，我也不隐瞒。

 Jag vill undervisa eder om huru Gud går till väga;  huru den Allsmäktige tänker, vill jag icke fördölja.

你们自己也都见过，为何全然变为虚妄呢？

 Dock, I haven ju själva allasammans skådat det;  huru kunnen I då hängiva eder åt så fåfängliga tankar?

　神为恶人所定的分，强暴人从全能者所得的报（原文是产业）乃是这样：

 Hören vad den ogudaktiges lott bliver hos Gud,  vilken arvedel våldsverkaren får av den Allsmäktige:

倘或他的儿女增多，还是被刀所杀；他的子孙必不得饱食。

 Om hans barn bliva många, så är vinningen svärdets;  hans avkomlingar få ej bröd att mätta sig med.

他所遗留的人必死而埋葬；他的寡妇也不哀哭。

 De som slippa undan läggas i graven genom pest,  och hans änkor kunna icke hålla sin klagogråt.

他虽积蓄银子如尘沙，预备衣服如泥土；

 Om han ock hopar silver såsom stoft  och lägger kläder på hög såsom lera,

他只管预备，义人却要穿上；他的银子，无辜的人要分取。

 så är det den rättfärdige som får kläda sig i vad han lägger på hög,  och den skuldlöse kommer att utskifta silvret.

他建造房屋如虫做窝，又如守望者所搭的棚。

 Det hus han bygger bliver så förgängligt som malen,  det skall likna skjulet som vaktaren gör sig.

他虽富足躺卧，却不得收殓，转眼之间就不在了。

 Rik lägger han sig och menar att intet skall tagas bort;  men när han öppnar sina ögon, är ingenting kvar.

惊恐如波涛将他追上；暴风在夜间将他刮去。

 Såsom vattenfloder taga förskräckelser honom fatt,  om natten rövas han bort av stormen.

东风把他飘去，又刮他离开本处。

 Östanvinden griper honom, så att han far sin kos,  den rycker honom undan från hans plats.

　神要向他射箭，并不留情；他恨不得逃脱　神的手。

 Utan förskoning skjuter Gud sina pilar mot honom;  för hans hand måste han flykta med hast.

人要向他拍掌，并要发叱声，使他离开本处。

 Då slår man ihop händerna, honom till hån;  man visslar åt honom på platsen där han var.