Psalms 69

infixus sum in limo profundi et non possum consistere veni in profundum aquarum et flumen operuit me

För sångmästaren, efter »Liljor»; av David.

laboravi clamans exasperatum est guttur meum defecerunt oculi mei expectantes Deum meum

 Fräls mig, Gud; ty vattnen      tränga mig inpå livet.

multiplicati sunt super capillos capitis mei qui oderunt me gratis confortati sunt qui persequebantur me inimici mei iniuste quae non rapueram tunc reddebam

 Jag har sjunkit ned i djup dy,      där ingen botten är;  jag har kommit i djupa vatten,      och svallet vill fördränka mig.

Deus tu scis stultitiam meam et peccata mea a te non sunt abscondita

 Jag har ropat mig trött,      min strupe är förtorkad;  mina ögon försmäkta      av förbidan efter min Gud.

non confundantur in me qui expectant te Domine Deus exercituum non confundantur in me qui quaerunt te Deus Israhel

 Flera än håren på mitt huvud      äro de som hata mig utan sak;  många äro de som vilja förgöra mig,      de som äro mina fiender utan skäl;  vad jag icke har rövat,      det måste jag gälda.

quia propter te portavi obprobrium operuit confusio faciem meam

 Du, o Gud,      känner min dårskap,  och mina skulder äro icke      förborgade för dig.

alienus factus sum fratribus meis et peregrinus filiis matris meae

 Låt icke i mig dem komma på skam,      som förbida dig, Herre,      HERRE Sebaot;  Låt icke i mig dem varda till blygd,      som söka dig,      du Israels Gud.

quia zelus domus tuae comedit me et obprobrium exprobrantium tibi cecidit super me

 Ty för din skull bär jag smälek,  för din skull höljer blygsel mitt ansikte;

et flevi in ieiunio animam meam et factum est in obprobria mihi

 främmande har jag blivit för mina bröder  och en främling för min moders barn.

et posui vestimentum meum saccum et factus sum eis in parabulam

 Ty nitälskan för ditt hus har förtärt mig,  och dina smädares smädelser hava fallit över mig.

contra me loquebantur qui sedebant in porta et cantabant bibentes vinum

 Jag grät, ja, min själ grät under fasta,  men det blev mig till smälek.

mea autem oratio ad te Domine tempus reconciliationis est Deus in multitudine misericordiae tuae exaudi me in veritate salutaris tui

 Jag klädde mig i sorgdräkt,  men jag blev för dem ett ordspråk.

erue me de luto ut non infigar libera me ab his qui oderunt me et de profundis aquis

 Om mig tassla de, när de sitta i porten;  i dryckeslag göra de visor om mig.

ne operiat me fluvius aquae et ne absorbeat me profundum et non coronet super me puteus os suum

 Men jag kommer med min bön till dig,      HERRE, i behaglig tid,  genom din stora nåd, o Gud;  svara mig i din frälsande trofasthet.

exaudi me Domine quoniam bona est misericordia tua secundum multitudinem miserationum tuarum respice ad me

 Rädda mig ur dyn, så att jag icke sjunker ned;  låt mig bliva räddad från dem som hata mig      och från de djupa vattnen.

et ne abscondas faciem tuam a servo tuo quoniam tribulor cito exaudi me

 Låt icke vattensvallet fördränka mig  eller djupet uppsluka mig;  och låt ej graven tillsluta sitt gap över mig.

accede ad animam meam redime eam propter inimicos meos libera me

 Svara mig, HERRE,      ty god är din nåd;  vänd dig till mig      efter din stora barmhärtighet.

tu scis obprobrium meum et confusionem meam et ignominiam meam

 Fördölj icke ditt ansikte för din tjänare,  ty jag är i nöd; skynda att svara mig.

coram te sunt omnes hostes mei obprobrio contritum est cor meum et desperatus sum et expectavi qui contristaretur et non fuit et qui consolaretur et non inveni

 Kom till min själ och förlossa henne;  befria mig för mina fienders skull.

et dederunt in esca mea fel et in siti mea potaverunt me aceto

 Du känner min smälek,      min skam och blygd;  du ser alla mina ovänner.

sit mensa eorum coram eis in laqueum et in retributiones ad corruendum

 Smälek har krossat mitt hjärta,      så att jag är vanmäktig;  jag väntade på medlidande, men där var intet,  och på tröstare, men jag fann ingen.

contenebrentur oculi eorum ne videant et dorsum eorum semper incurva

 De gåvo mig galla att äta,  och ättika att dricka, i min törst.

effunde super eos indignationem tuam et ira furoris tui conprehendat eos

 Må deras bord framför dem bliva till en snara  och till ett giller, bäst de gå där säkra;

fiat commoratio eorum deserta in tabernaculis eorum non sit qui habitet

 må deras ögon förmörkas, så att de icke se;  gör deras länder vacklande alltid.

quoniam quem tu percussisti persecuti sunt et ut adfligerent vulneratos tuos narrabant

 Gjut ut över dem din ogunst,  och låt din vredes glöd hinna upp dem.

da iniquitatem super iniquitatem eorum et non veniant in iustitia tua

 Deras gård blive öde,  ingen må finnas, som bor i deras hyddor,

deleantur de libro viventium et cum iustis non scribantur

 eftersom de förfölja dem som du själv har slagit  och orda om huru de plågas, som du har stungit.

ego autem pauper et dolens salus tua Deus suscipiet me

 Låt dem gå från missgärning till missgärning,  och låt dem icke komma till din rättfärdighet.

laudabo nomen Dei in cantico et magnificabo eum in confessione

 Må de utplånas ur de levandes bok  och icke varda uppskrivna bland de rättfärdiga.

et placebit Domino super vitulum novellum cornua efferentem et ungulas

 Men mig som är betryckt och plågad,  mig skall din frälsning, o Gud, beskydda.

videntes mansueti laetabuntur qui quaeritis Deum vivet anima vestra

 Jag vill lova Guds namn med sång  och upphöja honom med tacksägelse.

quoniam exaudivit pauperes Dominus et vinctos suos non dispexit

 Det skall behaga HERREN bättre än någon tjur,  något offerdjur med horn och klövar.

laudent eum caeli et terra maria et omne quod movetur in eis

 När de ödmjuka se det, skola de glädja sig;  I som söken Gud, edra hjärtan skola leva.

quia Deus salvabit Sion et aedificabit civitates Iuda et habitabunt ibi et possidebunt eam

 Ty HERREN lyssnar till de fattiga  och föraktar icke sina fångna.

et semen servorum eius possidebit eam et qui diligunt nomen eius habitabunt in ea

 Honom love himmelen och jorden,  havet och allt vad som rör sig däri.

victori David ad recordandum Deus ut liberes me Domine ut auxilieris mihi festina

 Ty Gud skall frälsa Sion,  han skall bygga upp Juda städer;  man skall bo i dem och besitta landet. [ (Psalms 69:37)  Hans tjänares barn skola få det till arvedel,  och de som älska hans namn skola bo däri. ]