Job 21

Därefter tog Job till orda och sade:
Dia namaly Joba ka nanao hoe:
 Hören åtminstone på mina ord;  låten det vara den tröst som I given mig.
Mihainoa dia mihainoa ny teniko, Ary aoka izany no ho fampiononanareo ahy.
 Haven fördrag med mig, så att jag får tala;  sedan jag har talat, må du bespotta.
Mandefera amiko ianareo, fa mba hiteny kosa aho izao; Ary rehefa tapitra ny teniko, dia mandatsalatsà ihany indray ianareo.
 Är då min klagan, såsom när människor eljest klaga?  Eller huru skulle jag kunna vara annat än otålig?
Raha ny amiko, moa ny ataon'ny olona va no itarainako? Ary raha izany, nahoana no hahalefitra ny fanahiko?
 Akten på mig, så skolen I häpna  och nödgas lägga handen på munnen.
Jereo aho, dia aoka ho talanjona ianareo, ary mitampena vava.
 Ja, när jag tänker därpå, då förskräckes jag själv,  och förfäran griper mitt kött.
Eny, raha mahatsiaro izany aho, dia raiki-tahotra, sady toran-kovitra ny tenako:
 Varför få de ogudaktiga leva,  ja, med åldern växa till i rikedom?
Nahoana no velona ny ratsy fanahy ka sady tratrantitra no be hery?
 De se sina barn leva kvar hos sig,  och sin avkomma hava de inför sina ögon.
Ny zanany koa mitomoetra tsara eo anatrehany, ary ny zafiny eo anoloany.
 Deras hus stå trygga, ej hemsökta av förskräckelse;  Gud låter sitt ris icke komma vid dem.
Ny ankohonany miadana ka tsy manan-tahotra, ary ny tsorakazon'Andriamanitra tsy mamely azy.
 När deras boskap parar sig, är det icke förgäves;  lätt kalva deras kor, och icke i otid.
Ny ombilahiny mampiteraka ka mahavanona; Ny ombivaviny miteraka ka tsy mamotsotra.
 Sina barn släppa de ut såsom en hjord,  deras piltar hoppa lustigt omkring.
Mamoaka ny zanany madinika toy ny ondry aman'osy izy, ka mikoriana ny zanany.
 De stämma upp med pukor och harpor,  och glädja sig vid pipors ljud.
Mihoby mitondra ampongatapaka sy lokanga izy ary mifaly amin'ny feon-tsodina.
 De förnöta sina dagar i lust,  och ned till dödsriket fara de i frid.
Mandany ny androny amin'ny fahafinaretana izy; Amin'ny indray mipi-maso monja no idinany any amin'ny fiainan-tsi-hita.
 Och de sade dock till Gud: »Vik ifrån oss,  dina vägar vilja vi icke veta av.
Kanefa anie ireo no manao amin'Andriamanitra hoe: Mialà aminay! Fa tsy mba irinay ny hahalala ny lalanao.
 Vad är den Allsmäktige, att vi skulle tjäna honom?  och vad skulle det hjälpa oss att åkalla honom?»
Zinona izay Tsitoha, no hotompoinay? Ary inona no soa ho azonay, raha mivavaka aminy?
 Det är sant, i deras egen hand står ej deras lycka,  och de ogudaktigas rådslag vare fjärran ifrån mig!
Indro, tsy avy amin'ny tenany ihany ny fahafinaretany! Ho lavitra ahy anie ny fisainan'ny ratsy fanahy!
 Men huru ofta utslocknar väl de ogudaktigas lampa,  huru ofta händer det att ofärd kommer över dem,  och att han tillskiftar dem lotter i vrede?
Indraindray foana no mba maty ny jiron'ny ratsy fanahy, sy tonga ny loza manjo azy. Ary amelaran'Andriamanitra fandrika ireny noho ny fahatezerany,
 De borde ju bliva såsom halm för vinden,  lika agnar som stormen rycker bort.
Ka tonga tahaka ny mololo voatetika indaosin'ny rivotra izy sy tahaka ny akofa entin'ny tafio-drivotra.
 »Gud spar åt hans barn att lida för hans ondska.»  Ja, men honom själv borde han vedergälla, så att han finge känna det.
Andriamanitra, hoy ianareo, mbola hampijaly ny zanany noho ny helodrainy! Tsia; fa ny tenan'ireny ihany no aoka hovaliany, mba hahalalany.
 Med egna ögon borde han se sitt fall,  och av den Allsmäktiges vrede borde han få dricka.
Aoka ny masony ihany no hahita ny loza manjo azy, ary aoka ny tenany ihany no hisotro ny fahatezeran'ny Tsitoha.
 Ty vad frågar han efter sitt hus, när han själv är borta,  när hans månaders antal har nått sin ände?
Fa mampaninona azy moa ny amin'ny taranany mandimby azy, raha tapaka ny isan'ny androny?
 »Skall man då lära Gud förstånd,  honom som dömer över de högsta?»
Moa Andriamanitra va no hampianarim-pahalalana, nefa Izy no mitsara ny any an-danitra aza?
 Ja, den ene får dö i sin välmaktstid,  där han sitter i allsköns frid och ro;
Maty ny anankiray, raha tsy mbola mihena ny fahatanjahany, sady miadana tokoa ka tsy manana ahiahy;
 hans stävor hava fått stå fulla med mjölk,  och märgen i hans ben har bevarat sin saft.
Feno ronono ny fitoeran-drononony, ary vonton-tsoka ny taolany.
 Den andre måste dö med bedrövad själ,  och aldrig fick han njuta av någon lycka.
Ary ny anankiray maty amin'ny fahorian'ny fanahiny kosa ka tsy mba nanandrana soa akory.
 Tillsammans ligga de så i stoftet,  och förruttnelsens maskar övertäcka dem.
Samy mandry ao amin'ny vovoka izy roa tonta, ka feno olitra ny tenany.
 Se, jag känner väl edra tankar  och de funder med vilka I viljen nedslå mig.
Indro, fantatro ny hevitrareo sy ny saim-petsy amelezanareo ahy;
 I spörjen ju: »Vad har blivit av de höga herrarnas hus,  av hyddorna när de ogudaktiga bodde?»
Fa hoy ianareo: Aiza ny tranon'ny mpitohatoha? Ary aiza ny lay fitoeran'ny ratsy fanahy?
 Haven I då ej frågat dem som vida foro,  och akten I ej på deras vittnesbörd:
Kanefa tsy mba nanontany tamin'ny mpandeha amin'ny tany lavitra va ianareo? Ary tsy heverinareo va ny zava-mahagaga, ambaran'Ireo hoe:
 att den onde bliver sparad på ofärdens dag  och bärgad undan på vredens dag?
Amin'ny andro hahitan-doza dia voaaro ihany ny ratsy fanahy, ary amin'ny andro fahatezerana dia enti-miala izy?
 Vem vågar ens förehålla en sådan hans väg?  Vem vedergäller honom, vad han än må göra?
Iza no hanambara ny lalany eo anatrehany? Ary raha misy zavatra nataony, iza no sahy hamaly azy?
 Och när han har blivit bortförd till graven,  så vakar man sedan där vid kullen.
Ary ho entina ho eny an-tany fandevonana izy ka mbola hitazana ao am-pasana;
 Ljuvligt får han vilja under dalens torvor.  I hans spår drager hela världen fram;  före honom har och otaliga gått.
Ho mamy aminy ny bainga any an-dohasaha, ary ny olona rehetra hanaraka azy, toy ny nandehanan'ny maro tany alohany.
 Huru kunnen I då bjuda mig så fåfänglig tröst?  Av edra svar står allenast trolösheten kvar.
Endrey! ity ianareo mba mampionona ahy foana! Ary ny famalianareo anefa, raha voasana tsara, dia lainga ihany!