Job 21

Därefter tog Job till orda och sade:

ויען איוב ויאמר׃

 Hören åtminstone på mina ord;  låten det vara den tröst som I given mig.

שמעו שמוע מלתי ותהי זאת תנחומתיכם׃

 Haven fördrag med mig, så att jag får tala;  sedan jag har talat, må du bespotta.

שאוני ואנכי אדבר ואחר דברי תלעיג׃

 Är då min klagan, såsom när människor eljest klaga?  Eller huru skulle jag kunna vara annat än otålig?

האנכי לאדם שיחי ואם מדוע לא תקצר רוחי׃

 Akten på mig, så skolen I häpna  och nödgas lägga handen på munnen.

פנו אלי והשמו ושימו יד על פה׃

 Ja, när jag tänker därpå, då förskräckes jag själv,  och förfäran griper mitt kött.

ואם זכרתי ונבהלתי ואחז בשרי פלצות׃

 Varför få de ogudaktiga leva,  ja, med åldern växa till i rikedom?

מדוע רשעים יחיו עתקו גם גברו חיל׃

 De se sina barn leva kvar hos sig,  och sin avkomma hava de inför sina ögon.

זרעם נכון לפניהם עמם וצאצאיהם לעיניהם׃

 Deras hus stå trygga, ej hemsökta av förskräckelse;  Gud låter sitt ris icke komma vid dem.

בתיהם שלום מפחד ולא שבט אלוה עליהם׃

 När deras boskap parar sig, är det icke förgäves;  lätt kalva deras kor, och icke i otid.

שורו עבר ולא יגעל תפלט פרתו ולא תשכל׃

 Sina barn släppa de ut såsom en hjord,  deras piltar hoppa lustigt omkring.

ישלחו כצאן עויליהם וילדיהם ירקדון׃

 De stämma upp med pukor och harpor,  och glädja sig vid pipors ljud.

ישאו כתף וכנור וישמחו לקול עוגב׃

 De förnöta sina dagar i lust,  och ned till dödsriket fara de i frid.

יבלו בטוב ימיהם וברגע שאול יחתו׃

 Och de sade dock till Gud: »Vik ifrån oss,  dina vägar vilja vi icke veta av.

ויאמרו לאל סור ממנו ודעת דרכיך לא חפצנו׃

 Vad är den Allsmäktige, att vi skulle tjäna honom?  och vad skulle det hjälpa oss att åkalla honom?»

מה שדי כי נעבדנו ומה נועיל כי נפגע בו׃

 Det är sant, i deras egen hand står ej deras lycka,  och de ogudaktigas rådslag vare fjärran ifrån mig!

הן לא בידם טובם עצת רשעים רחקה מני׃

 Men huru ofta utslocknar väl de ogudaktigas lampa,  huru ofta händer det att ofärd kommer över dem,  och att han tillskiftar dem lotter i vrede?

כמה נר רשעים ידעך ויבא עלימו אידם חבלים יחלק באפו׃

 De borde ju bliva såsom halm för vinden,  lika agnar som stormen rycker bort.

יהיו כתבן לפני רוח וכמץ גנבתו סופה׃

 »Gud spar åt hans barn att lida för hans ondska.»  Ja, men honom själv borde han vedergälla, så att han finge känna det.

אלוה יצפן לבניו אונו ישלם אליו וידע׃

 Med egna ögon borde han se sitt fall,  och av den Allsmäktiges vrede borde han få dricka.

יראו עינו כידו ומחמת שדי ישתה׃

 Ty vad frågar han efter sitt hus, när han själv är borta,  när hans månaders antal har nått sin ände?

כי מה חפצו בביתו אחריו ומספר חדשיו חצצו׃

 »Skall man då lära Gud förstånd,  honom som dömer över de högsta?»

הלאל ילמד דעת והוא רמים ישפוט׃

 Ja, den ene får dö i sin välmaktstid,  där han sitter i allsköns frid och ro;

זה ימות בעצם תמו כלו שלאנן ושליו׃

 hans stävor hava fått stå fulla med mjölk,  och märgen i hans ben har bevarat sin saft.

עטיניו מלאו חלב ומח עצמותיו ישקה׃

 Den andre måste dö med bedrövad själ,  och aldrig fick han njuta av någon lycka.

וזה ימות בנפש מרה ולא אכל בטובה׃

 Tillsammans ligga de så i stoftet,  och förruttnelsens maskar övertäcka dem.

יחד על עפר ישכבו ורמה תכסה עליהם׃

 Se, jag känner väl edra tankar  och de funder med vilka I viljen nedslå mig.

הן ידעתי מחשבותיכם ומזמות עלי תחמסו׃

 I spörjen ju: »Vad har blivit av de höga herrarnas hus,  av hyddorna när de ogudaktiga bodde?»

כי תאמרו איה בית נדיב ואיה אהל משכנות רשעים׃

 Haven I då ej frågat dem som vida foro,  och akten I ej på deras vittnesbörd:

הלא שאלתם עוברי דרך ואתתם לא תנכרו׃

 att den onde bliver sparad på ofärdens dag  och bärgad undan på vredens dag?

כי ליום איד יחשך רע ליום עברות יובלו׃

 Vem vågar ens förehålla en sådan hans väg?  Vem vedergäller honom, vad han än må göra?

מי יגיד על פניו דרכו והוא עשה מי ישלם לו׃

 Och när han har blivit bortförd till graven,  så vakar man sedan där vid kullen.

והוא לקברות יובל ועל גדיש ישקוד׃

 Ljuvligt får han vilja under dalens torvor.  I hans spår drager hela världen fram;  före honom har och otaliga gått.

מתקו לו רגבי נחל ואחריו כל אדם ימשוך ולפניו אין מספר׃

 Huru kunnen I då bjuda mig så fåfänglig tröst?  Av edra svar står allenast trolösheten kvar.

ואיך תנחמוני הבל ותשובתיכם נשאר מעל׃