Job 20

Därefter tog Sofar från Naama till orda och sade:
ויען צפר הנעמתי ויאמר׃
 På sådant tal giva mina tankar mig ett svar,  än mer, då jag nu är så upprörd i mitt inre.
לכן שעפי ישיבוני ובעבור חושי בי׃
 Smädlig tillrättavisning måste jag höra,  och man svarar mig med munväder på förståndigt tal.
מוסר כלמתי אשמע ורוח מבינתי יענני׃
 Vet du då icke att så har varit från evig tid,  från den stund då människor sattes på jorden:
הזאת ידעת מני עד מני שים אדם עלי ארץ׃
 att de ogudaktigas jubel varar helt kort  och den gudlöses glädje ett ögonblick?
כי רננת רשעים מקרוב ושמחת חנף עדי רגע׃
 Om än hans förhävelse stiger upp till himmelen  och hans huvud når intill molnen,
אם יעלה לשמים שיאו וראשו לעב יגיע׃
 Så förgås han dock för alltid och aktas lik sin träck;  de som sågo honom måste fråga: »Var är han?»
כגללו לנצח יאבד ראיו יאמרו איו׃
 Lik en dröm flyger han bort, och ingen finner honom mer;  han förjagas såsom en syn om natten.
כחלום יעוף ולא ימצאוהו וידד כחזיון לילה׃
 Det öga som såg honom ser honom icke åter,  och hans plats får ej skåda honom mer.
עין שזפתו ולא תוסיף ולא עוד תשורנו מקומו׃
 Hans barn måste gottgöra hans skulder till de arma,  hans händer återbära hans vinning.
בניו ירצו דלים וידיו תשבנה אונו׃
 Bäst ungdomskraften fyller hans ben,  skall den ligga i stoftet med honom.
עצמותיו מלאו עלומו ועמו על עפר תשכב׃
 Om än ondskan smakar ljuvligt i hans mun,  så att han gömmer den under sin tunga,
אם תמתיק בפיו רעה יכחידנה תחת לשונו׃
 är rädd om den och ej vill gå miste därom,  utan håller den förvarad inom sin gom,
יחמל עליה ולא יעזבנה וימנענה בתוך חכו׃
 så förvandlas denna kost i hans inre,  bliver huggormsetter i hans liv.
לחמו במעיו נהפך מרורת פתנים בקרבו׃
 Den rikedom han har slukat måste han utspy;  av Gud drives den ut ur hans buk.
חיל בלע ויקאנו מבטנו יורשנו אל׃
 Ja, huggormsgift kommer han att dricka,  av etterormens tunga bliver han dräpt.
ראש פתנים יינק תהרגהו לשון אפעה׃
 Ingen bäck får vederkvicka hans syn,  ingen ström med flöden av honung och gräddmjölk.
אל ירא בפלגות נהרי נחלי דבש וחמאה׃
 Sitt fördärv måste han återbära, han får ej njuta därav;  hans fröjd svarar ej mot den rikedom han har vunnit.
משיב יגע ולא יבלע כחיל תמורתו ולא יעלס׃
 Ty mot de arma övade han våld och lät dem ligga där;  han rev till sig hus som han ej kan hålla vid makt.
כי רצץ עזב דלים בית גזל ולא יבנהו׃
 Han visste ej av någon ro för sin buk,  men han skall icke rädda sig med sina skatter.
כי לא ידע שלו בבטנו בחמודו לא ימלט׃
 Intet slapp undan hans glupskhet,  därför äger och hans lycka intet bestånd.
אין שריד לאכלו על כן לא יחיל טובו׃
 Mitt i hans överflöd påkommer honom nöd,  och envar eländig vänder då mot honom sin hand.
במלאות שפקו יצר לו כל יד עמל תבואנו׃
 Ja, så måste ske, för att hans buk må bliva fylld;  sin vredes glöd skall Gud sända över honom  och låta den tränga såsom ett regn in i hans kropp.
יהי למלא בטנו ישלח בו חרון אפו וימטר עלימו בלחומו׃
 Om han flyr undan för vapen av järn,  så genomborras han av kopparbågens skott.
יברח מנשק ברזל תחלפהו קשת נחושה׃
 När han då drager i pilen och den kommer ut ur hans rygg,  när den ljungande udden kommer fram ur hans galla,  då falla dödsfasorna över honom.
שלף ויצא מגוה וברק ממררתו יהלך עליו אמים׃
 Idel mörker är förvarat åt hans skatter;  till mat gives honom eld som brinner utan pust,  den förtär vad som är kvar i hans hydda.
כל חשך טמון לצפוניו תאכלהו אש לא נפח ירע שריד באהלו׃
 Himmelen lägger hans missgärning i dagen,  och jorden reser sig upp emot honom.
יגלו שמים עונו וארץ מתקוממה לו׃
 Vad som har samlats i hans hus far åter sin kos,  likt förrinnande vatten, på vredens dag.
יגל יבול ביתו נגרות ביום אפו׃
 Sådan lott får en ogudaktig människa av Gud,  sådan arvedel har av Gud blivit bestämd åt henne.
זה חלק אדם רשע מאלהים ונחלת אמרו מאל׃