Job 36

Vidare sade Elihu:

Zatím přidal Elihu, a řekl:

 Bida ännu litet, så att jag får giva dig besked,  ty ännu något har jag att säga till Guds försvar.

Postrp mne maličko, a oznámímť šíře; neboť mám ještě, co bych za Boha mluvil.

 Min insikt vill jag hämta vida ifrån,  och åt min skapare vill jag skaffa rätt.

Vynesu smysl svůj zdaleka, a stvořiteli svému přivlastním spravedlnost.

 Ja, förvisso skola mina ord icke vara lögn;  en man med fullgod insikt har du framför dig.

V pravdě, žeť nebudou lživé řeči mé; zdravě smýšlejícího máš mne s sebou.

 Se, Gud är väldig, men han försmår dock ingen,  han som är så väldig i sitt förstånds kraft.

Aj, Bůh silný mocný jest, aniž svých zamítá; silný jest, a srdce udatného.

 Den ogudaktige låter han ej bliva vid liv,  men åt de arma skaffar han rätt.

Neobživuje bezbožného, chudým pak k soudu dopomáhá.

 Han tager ej sina ögon från de rättfärdiga;  de få trona i konungars krets,  för alltid låter han dem sitta där i höghet.

Neodvrací od spravedlivého očí svých, nýbrž s králi na stolici sází je na věky, i bývají zvýšeni.

 Och om de läggas bundna i kedjor  och fångas i eländets snaror,

Pakli by poutami sevříni byli, zapleteni jsouce provazy ssoužení:

 så vill han därmed visa dem vad de hava gjort,  och vilka överträdelser de hava begått i sitt högmod;

Tudy jim v známost uvodí hřích jejich, a že přestoupení jejich se ssilila.

 han vill då öppna deras öra för tuktan  och mana dem att vända om ifrån fördärvet.

A tak otvírá sluch jejich, aby se napravili, anobrž mluví jim, aby se navrátili od nepravosti.

 Om de då höra på honom och underkasta sig,  så få de framleva sina dagar i lycka  och sina år i ljuvlig ro.

Uposlechnou-li a budou-li jemu sloužiti, stráví dny své v dobrém, a léta svá v potěšení.

 Men höra de honom ej, så förgås de genom vapen  och omkomma, när de minst tänka det.

Pakli neuposlechnou, od meče sejdou, a pozdychají bez umění.

 Ja, de som med gudlöst hjärta hängiva sig åt vrede  och icke anropa honom, när han lägger dem i band,

Nebo kteříž jsou nečistého srdce, přivětšují hněvu, aniž k němu volají, když by je ssoužil.

 deras själ skall i deras ungdom ryckas bort av döden,  och deras liv skall dela tempelbolares lott.

Protož umírá v mladosti duše jejich, a život jejich s smilníky.

 Genom lidandet vill han rädda den lidande,  och genom betrycket vill han öppna hans öra.

Vytrhuje, pravím, ssouženého z jeho ssoužení, a ty, jejichž sluch otvírá, v trápení.

 Så sökte han ock draga dig ur nödens gap,  ut på en rymlig plats, där intet trångmål rådde;  och ditt bord skulle bliva fullsatt med feta rätter.

A tak by i tebe přenesl z prostředku úzkosti na širokost, kdež není stěsnění, a byl by pokojný stůl tvůj tukem oplývající.

 Men nu bär du till fullo ogudaktighetens dom;  ja, dom och rättvisa hålla dig nu fast.

Ale ty zasloužils, abys jako bezbožný souzen byl; soud a právo na tě dochází.

 Ty vrede borde ej få uppegga dig under din tuktans tid,  och huru svårt du än har måst plikta, borde du ej därav ledas vilse.

Jistě strach, aby tě neuvrhl Bůh u větší ránu, tak že by jakkoli veliká výplaty mzda, tebe nevyprostila.

 Huru kan han lära dig bedja, om icke genom nöd  och genom allt som nu har prövat din kraft?

Zdaliž by sobě co vážil bohatství tvého? Jistě ani nejvýbornějšího zlata, ani jakékoli síly neb moci tvé.

 Du må ej längta så ivrigt efter natten,  den natt då folken skola ryckas bort ifrån sin plats.

Nechvátejž tedy k noci, v kterouž odcházejí lidé na místo své.

 Tag dig till vara, så att du ej vänder dig till vad fördärvligt är;  sådant behagar dig ju mer än att lida.

Hleď, abys se neohlédal na marnost, zvoluje ji raději, nežli ssoužení.

 Se, Gud är upphöjd genom sin kraft.  Var finnes någon mästare som är honom lik?

Aj, Bůh silný nejvyšší jest mocí svou. Kdo jemu podobný učitel?

 Vem har föreskrivit honom hans väg,  och vem kan säga: »Du gör vad orätt är?»

Kdo jemu vyměřil cestu jeho? Kdo jemu smí říci: Činíš nepravost?

 Tänk då på att upphöja hans gärningar,  dem vilka människorna besjunga

Pamětliv buď raději, abys vyvyšoval dílo jeho, kteréž spatřují lidé,

 och som de alla skåda med lust,  de dödliga, om de än blott skönja dem i fjärran.

Kteréž, pravím, všickni lidé vidí, na něž člověk patří zdaleka.

 Ja, Gud är för hög för vårt förstånd,  hans år äro flera än någon kan utrannsaka.

Nebo Bůh silný tak jest veliký, že ho nemůžeme poznati, počet let jeho jest nevystižitelný.

 Se, vattnets droppar drager han uppåt,  och de sila ned såsom regn, där hans dimma går fram;

On zajisté vyvodí krůpěje vod, kteréž vylévají déšť z oblaků jeho,

 skyarna gjuta dem ut såsom en ström,  låta dem drypa ned över talrika människor.

Když se rozpouštějí oblakové, a kropí na mnohé lidi.

 Ja, kan någon fatta molnens utbredning,  braket som utgår från hans hydda?

(Anobrž vyrozumí-li kdo roztažení oblaků, a zvuku stánku jeho,

 Se, sitt ljungeldsljus breder han ut över molnen,  och själva havsgrunden höljer han in däri.

Jak rozprostírá nad ním světlo své, aneb všecko moře přikrývá?

 Ty så utför han sina domar över folken;  så bereder han ock näring i rikligt mått.

Skrze ty věci zajisté tresce lidi, a též dává pokrmu hojnost.

 I ljungeldsljus höljer han sina händer  och sänder det ut mot dem som begynna strid.

Oblaky zakrývá světlo, a přikazuje mu ukrývati se za to, co je potkává.)

 Budskap om honom bär hans dunder;  själva boskapen bebådar hans antåg.

Ohlašuje o něm zvuk jeho, též dobytek, a to hned, když pára zhůru vstupuje. [ (Job 36:34) Takéť se i nad tím děsí srdce mé, až se pohybuje z místa svého. ]