Proverbs 29

Člověk, kterýž často kárán bývaje, zatvrzuje šíji, rychle potřín bude, tak že neprospěje žádné lékařství.

 Den som får mycken tillrättavisning, men förbliver hårdnackad,  han varder oförtänkt krossad utan räddning.Jes 66,4. Jer. 7,13 f.

Když se množí spravedliví, veselí se lid; ale když panuje bezbožník, vzdychá lid.

 När de rättfärdiga växa till, gläder sig folket,  men när den ogudaktige kommer till välde, suckar folket.Ords. 11,10. 28,12, 28.

Muž, kterýž miluje moudrost, obveseluje otce svého; ale kdož se přitovaryšuje k nevěstkám, mrhá statek.

 Den som älskar vishet gör sin fader glädje;  men den som giver sig i sällskap med skökor förstör vad han äger.Ords. 10,1 15,20. 27,11 Luk. 15,13, 30.

Král soudem upevňuje zemi, muž pak, kterýž béře dary, boří ji.

 Genom rättvisa håller en konung sitt land vid makt;  men den som utpressar gärder, har fördärvar det.Ords. 28,16

Člověk, kterýž pochlebuje příteli svému, rozprostírá sít před nohama jeho.

 Den man som smickrar sin nästa  han breder ut ett nät för han fötter.

Výstupek bezbožného jest jemu osídlem, spravedlivý pak prozpěvuje a veselí se.

 En ond människas överträdelse bliver henne en snara,  men den rättfärdige får jubla och glädjas.Ords. 12,13

Spravedlivý vyrozumívá při nuzných, ale bezbožník nemá s to rozumnosti ani umění.

 Den rättfärdige vårdar sig om de armas sak,  men den ogudaktige förstår intet.

Muži posměvači zavozují město, ale moudří odvracují hněv.

 Bespottare uppvigla staden,  men visa män stilla vreden.Ords. 28,2. Pred. 9,18.

Muž moudrý, kterýž se nesnadní s mužem bláznivým, buď že se pohne, buď že se směje, nemá pokoje.

 När en vis man vill gå till rätta med en oförnuftig man,  då vredgas denne eller ler, och har ingen ro.Jes. 57,20 f.

Vražedlníci v nenávisti mají upřímého, ale upřímí pečují o duši jeho.

 De blodgiriga hata den som är ostrafflig,  men de redliga söka skydda hans liv.

Všecken duch svůj vypouští blázen, ale moudrý na potom zdržuje jej.

 Dåren släpper all sin vrede lös,  men den vise stillar den till slut.Ords. 17,27.

Pána toho, kterýž rád poslouchá slov lživých, všickni služebníci jsou bezbožní.

 Den furste som aktar på lögnaktigt tal,  hans tjänare äro alla ogudaktiga.Syr. 10,2.

Chudý a dráč potkávají se, obou dvou však oči osvěcuje Hospodin.

 Den fattige och förtryckaren få leva jämte varandra;  av HERREN få bådas ögon sitt ljus.Ords. 22,2.

Krále toho, kterýž soudí právě nuzné, trůn na věky bývá utvrzen.

 Den konung som dömer de armas rätt.  hans tron skall bestå evinnerligen.Ords. 16,12. 20,28.

Metla a kárání dává moudrost, ale dítě sobě volné k hanbě přivodí matku svou.

 Ris och tillrättavisning giver vishet,  men ett oupptuktat barn drager skam över sin moder.Ords. 13,24. 22,15. 23,13 f.

Když se rozmnožují bezbožní, rozmnožuje se převrácenost, a však spravedliví spatřují pád jejich.

 Där de ogudaktiga växa till, där växer överträdelsen till,  men de rättfärdiga skola se deras fall med lust.Ps. 58,11. 91,8.

Tresci syna svého, a přineseť odpočinutí, a způsobí rozkoš duši tvé.

 Tukta din son, så skall han bliva dig till hugnad  och giva ljuvlig spis åt din själ.

Když nebývá vidění, rozptýlen bývá lid; kdož pak ostříhá zákona, blahoslavený jest.

 Där profetia icke finnes, där bliver folket tygellöst;  men säll är den som håller lagen.

Slovy nebývá napraven služebník; nebo rozuměje, však neodpoví.

 Med ord kan man icke tukta en tjänare  ty om han än förstår, så rättar han sig icke därefter.

Spatřil-li bys člověka, an jest kvapný v věcech svých, lepší jest naděje o bláznu, než o takovém.

 Ser du en man som är snar till att tala,  det är mer hopp om en dåre än om honom.Ords. 26,12. Pred. 5,1. Jak. 1,19 f. 3,5 f.

Kdo rozkošně chová z dětinství služebníka svého, naposledy bude syn.

 Om någon är för efterlåten mot sin tjänare i hans ungdom,  så visar denne honom på sistone förakt.

Člověk hněvivý vzbuzuje svár, a prchlivý mnoho hřeší.

 En snarsticken man uppväcker träta,  och den som lätt förtörnas begår ofta överträdelse.Ords. 15,18. 22,24. 27,4. Jak. 1,20.

Pýcha člověka snižuje jej, ale chudý duchem dosahuje slávy.

 En människas högmod bliver henne till förödmjukelse,  men den ödmjuke vinner ära.Job 22,29. Ords. 15,33. 18,12. Luk. 14,11. 1 Petr. 5,5 f.

Kdo má spolek s zlodějem, v nenávisti má duši svou; zlořečení slyší, však neoznámí.

 Den som skiftar rov med en tjuv hatar sitt eget liv;  när han hör edsförpliktelsen, yppar han intet.3 Mos. 5,1.

Strašlivý člověk klade sobě osídlo, ale kdo doufá v Hospodina, bývá povýšen.

 Människofruktan har med sig snaror,  men den som förtröstar på HERREN, han varder beskyddad.Matt. 10,28.

Mnozí hledají tváři pánů, ješto od Hospodina jest soud jednoho každého.

 Många söka en furstes ynnest,  men av HERREN får var och en sin rätt.

Ohavností spravedlivým jest muž nepravý, ohavností pak bezbožnému, kdož upřímě kráčí.

 En orättfärdig man är en styggelse för de rättfärdiga,  och den som vandrar i redlighet är en styggelse för den ogudaktige.Ps. 15,4. 1 Petr. 4,4.