Proverbs 29

 Den som får mycken tillrättavisning, men förbliver hårdnackad,  han varder oförtänkt krossad utan räddning.Jes 66,4. Jer. 7,13 f.

Ko te tangata he maha nei nga riringa i tona he, a ka whakapakeke i tona kaki, ka whatiia ohoreretia ia; te taea te rongoa.

 När de rättfärdiga växa till, gläder sig folket,  men när den ogudaktige kommer till välde, suckar folket.Ords. 11,10. 28,12, 28.

Ka whakanuia te hunga tika, ka koa te iwi; ka kingi te tangata kino, ka aue te iwi.

 Den som älskar vishet gör sin fader glädje;  men den som giver sig i sällskap med skökor förstör vad han äger.Ords. 10,1 15,20. 27,11 Luk. 15,13, 30.

Ko te tangata e matenui ana ki te whakaaro nui e whakahari ana i tona papa; ko te tangata ia e piri ana ki nga wahine kairau, he maumau taonga tana.

 Genom rättvisa håller en konung sitt land vid makt;  men den som utpressar gärder, har fördärvar det.Ords. 28,16

Ma te whakawa a te kingi e mau ai te whenua; ka whakataka ia e te tangata e tango ana i nga mea homai noa.

 Den man som smickrar sin nästa  han breder ut ett nät för han fötter.

Ko te tangata e whakapati ana ki tona hoa, e whakatakoto kupenga ana mo ona waewae.

 En ond människas överträdelse bliver henne en snara,  men den rättfärdige får jubla och glädjas.Ords. 12,13

He rore kei roto i te he o te tangata kino; ko te tangata tika ia he waiata tana, he koa.

 Den rättfärdige vårdar sig om de armas sak,  men den ogudaktige förstår intet.

E mahara ana te tangata tika ki te take a te rawakore: kahore o te tangata kino whakaaro kia mohiotia e ia.

 Bespottare uppvigla staden,  men visa män stilla vreden.Ords. 28,2. Pred. 9,18.

Ma nga tangata whakahi e tahu te pa kia mura: ko ta te hunga whakaaro nui ia he whakatahuri atu i te riri.

 När en vis man vill gå till rätta med en oförnuftig man,  då vredgas denne eller ler, och har ingen ro.Jes. 57,20 f.

Ki te totohe te tangata whakaaro nui ki te tangata wairangi, ahakoa riri ia, kata ranei, kahore he tanga.

 De blodgiriga hata den som är ostrafflig,  men de redliga söka skydda hans liv.

E mauahara ana te tangata whakaheke toto ki te tangata i te ngakau tapatahi: tena ko te hunga tika, ka whai ratou kia whakaorangia ia.

 Dåren släpper all sin vrede lös,  men den vise stillar den till slut.Ords. 17,27.

E tuakina ana e te wairangi tona riri katoa ki waho: e puritia mai ana ia e te tangata whakaaro nui, e pehia ana.

 Den furste som aktar på lögnaktigt tal,  hans tjänare äro alla ogudaktiga.Syr. 10,2.

Ki te whakarongo te rangatira ki te teka, he kino katoa ana tangata.

 Den fattige och förtryckaren få leva jämte varandra;  av HERREN få bådas ögon sitt ljus.Ords. 22,2.

E tutaki ana te rawakore raua ko te kaitukino ki a raua; ko Ihowa te kaiwhakamarama o nga kanohi o raua tokorua.

 Den konung som dömer de armas rätt.  hans tron skall bestå evinnerligen.Ords. 16,12. 20,28.

Ko te kingi e pono ana tana whakawa mo nga rawakore, ka whakapumautia tona torona ake ake.

 Ris och tillrättavisning giver vishet,  men ett oupptuktat barn drager skam över sin moder.Ords. 13,24. 22,15. 23,13 f.

Ko te whiu, ko te riri i te he, he mea homai era i te whakaaro nui: tena ko te tamaiti mahue noa, ka whakama i a ia tona whaea.

 Där de ogudaktiga växa till, där växer överträdelsen till,  men de rättfärdiga skola se deras fall med lust.Ps. 58,11. 91,8.

Ka tokomaha te hunga kino, ka nui te he: ka kite ia te hunga tika i to ratou hinganga.

 Tukta din son, så skall han bliva dig till hugnad  och giva ljuvlig spis åt din själ.

Pakia tau tama, a ka whai okiokinga koe i a ia; ae ra, he ahuareka tana e homai ai ki tou wairua.

 Där profetia icke finnes, där bliver folket tygellöst;  men säll är den som håller lagen.

Ki te kahore he whakakitenga, ka kore te iwi e tupato: ko te kaipupuri ia i te ture, ka hari ia.

 Med ord kan man icke tukta en tjänare  ty om han än förstår, så rättar han sig icke därefter.

Ehara te kupu i te papaki mo te pononga: ahakoa hoki ia matau, e kore ia e rongo.

 Ser du en man som är snar till att tala,  det är mer hopp om en dåre än om honom.Ords. 26,12. Pred. 5,1. Jak. 1,19 f. 3,5 f.

Ka kite ranei koe i te tangata kaika ki te korero? engari te wairangi ka totika ake i a ia.

 Om någon är för efterlåten mot sin tjänare i hans ungdom,  så visar denne honom på sistone förakt.

Ko te tangata e penapena ana i tana pononga mai o te tamarikitanga, ka waiho ia e ia i te mutunga hei tama tupu.

 En snarsticken man uppväcker träta,  och den som lätt förtörnas begår ofta överträdelse.Ords. 15,18. 22,24. 27,4. Jak. 1,20.

He whakaoho whawhai ta te tangata pukuriri: he nui rawa hoki te he o te tangata aritarite.

 En människas högmod bliver henne till förödmjukelse,  men den ödmjuke vinner ära.Job 22,29. Ords. 15,33. 18,12. Luk. 14,11. 1 Petr. 5,5 f.

Ka whakaititia iho te tangata e tona whakapehapeha: ka whai honore ia te tangata ngakau papaku.

 Den som skiftar rov med en tjuv hatar sitt eget liv;  när han hör edsförpliktelsen, yppar han intet.3 Mos. 5,1.

Ko te tangata e whakauru ana ki ta te tahae, e kino ana ki tona ake wairua: e rongo ana ia i te kanga, kahore e kiki.

 Människofruktan har med sig snaror,  men den som förtröstar på HERREN, han varder beskyddad.Matt. 10,28.

He rore e homai ana e te wehi ki te tangata: ko te tangata ia e whakawhirinaki ana ki a Ihowa ka mawhiti.

 Många söka en furstes ynnest,  men av HERREN får var och en sin rätt.

He tokomaha e whai ana kia paingia e te rangatira: otiia i ahu mai i a Ihowa te whakawa mo te tangata.

 En orättfärdig man är en styggelse för de rättfärdiga,  och den som vandrar i redlighet är en styggelse för den ogudaktige.Ps. 15,4. 1 Petr. 4,4.

He mea whakarihariha ki te hunga tika te tangata whakahaere he; a he mea whakarihariha hoki ki te tangata kino te tangata he tika tona ara.