Proverbs 29

Człowiek, który na częste karanie zatwardza kark swój, nagle zniszczeje, i nie wskóra.
 Den som får mycken tillrättavisning, men förbliver hårdnackad,  han varder oförtänkt krossad utan räddning.Jes 66,4. Jer. 7,13 f.
Gdy się rozmnażają sprawiedliwi, weseli się lud; ale gdy panuje bezbożnik, wzdycha lud.
 När de rättfärdiga växa till, gläder sig folket,  men när den ogudaktige kommer till välde, suckar folket.Ords. 11,10. 28,12, 28.
Mąż, który miłuje mądrość, uwesela ojca swego; ale kto chowa nierządnicę, traci majętność.
 Den som älskar vishet gör sin fader glädje;  men den som giver sig i sällskap med skökor förstör vad han äger.Ords. 10,1 15,20. 27,11 Luk. 15,13, 30.
Król sądem ziemię utwierdza; ale mąż, który dary bierze, podwraca ją.
 Genom rättvisa håller en konung sitt land vid makt;  men den som utpressar gärder, har fördärvar det.Ords. 28,16
Człowiek, który pochlebia przyjacielowi swemu, rozciąga sieć przed nogami jego.
 Den man som smickrar sin nästa  han breder ut ett nät för han fötter.
Występek złego jest mu sidłem; ale sprawiedliwy śpiewa i weseli się.
 En ond människas överträdelse bliver henne en snara,  men den rättfärdige får jubla och glädjas.Ords. 12,13
Sprawiedliwy wyrozumiewa sprawę nędznych; ale niezbożnik nie ma na to rozumu i umiejętności.
 Den rättfärdige vårdar sig om de armas sak,  men den ogudaktige förstår intet.
Mężowie naśmiewcy zawodzą miasto; ale mądrzy odwracają gniew.
 Bespottare uppvigla staden,  men visa män stilla vreden.Ords. 28,2. Pred. 9,18.
Mąż mądry, wiedzieli spór z mężem głupim, choćby się gniewał, choćby się też śmiał, nie będzie miał pokoju.
 När en vis man vill gå till rätta med en oförnuftig man,  då vredgas denne eller ler, och har ingen ro.Jes. 57,20 f.
Mężowie krwawi nienawidzą uprzejmego; ale uprzejmi staranie wiodą o duszę jego.
 De blodgiriga hata den som är ostrafflig,  men de redliga söka skydda hans liv.
Wszystkiego ducha swego wywiera głupi, ale mądry na dalszy czas go zawściąga.
 Dåren släpper all sin vrede lös,  men den vise stillar den till slut.Ords. 17,27.
Pana, który rad słucha słów kłamliwych, wszyscy słudzy jego są niepobożni.
 Den furste som aktar på lögnaktigt tal,  hans tjänare äro alla ogudaktiga.Syr. 10,2.
Ubogi i zdzierca spotkali się; a wszakże obydwóch oczy Pan oświeca.
 Den fattige och förtryckaren få leva jämte varandra;  av HERREN få bådas ögon sitt ljus.Ords. 22,2.
Króla, który sądzi uciśnionych według prawdy, stolica jego na wieki utwierdzona będzie.
 Den konung som dömer de armas rätt.  hans tron skall bestå evinnerligen.Ords. 16,12. 20,28.
Rózga i karność mądrość daje; ale dziecię swawolne zawstydza matkę swoję.
 Ris och tillrättavisning giver vishet,  men ett oupptuktat barn drager skam över sin moder.Ords. 13,24. 22,15. 23,13 f.
Gdy się rozmnażają niezbożni, rozmnaża się i przestępstwo; ale sprawiedliwi upadek ich oglądają.
 Där de ogudaktiga växa till, där växer överträdelsen till,  men de rättfärdiga skola se deras fall med lust.Ps. 58,11. 91,8.
Karz syna twego, a sprawić odpocznienie, i sposobi rozkosz duszy twojej.
 Tukta din son, så skall han bliva dig till hugnad  och giva ljuvlig spis åt din själ.
Gdy proroctwo ustaje, lud bywa rozproszony; ale kto strzeże zakonu, błogosławiony jest.
 Där profetia icke finnes, där bliver folket tygellöst;  men säll är den som håller lagen.
Sługa nie bywa słowami naprawiony; bo choć rozumie, jednak nie odpowiada.
 Med ord kan man icke tukta en tjänare  ty om han än förstår, så rättar han sig icke därefter.
Ujrzysz człowieka skwapliwego w sprawach swoich; ale lepsza jest nadzieja o głupim, niż o nim.
 Ser du en man som är snar till att tala,  det är mer hopp om en dåre än om honom.Ords. 26,12. Pred. 5,1. Jak. 1,19 f. 3,5 f.
Kto w rozkoszy chowa z dzieciństwa sługę swego, na ostatek będzie chciał być za syna.
 Om någon är för efterlåten mot sin tjänare i hans ungdom,  så visar denne honom på sistone förakt.
Człowiek gniewliwy wszczyna zwadę, a pierzchliwy wiele grzeszy.
 En snarsticken man uppväcker träta,  och den som lätt förtörnas begår ofta överträdelse.Ords. 15,18. 22,24. 27,4. Jak. 1,20.
Pycha człowiecza poniża go; ale pokorny w duchu sławy dostępuje.
 En människas högmod bliver henne till förödmjukelse,  men den ödmjuke vinner ära.Job 22,29. Ords. 15,33. 18,12. Luk. 14,11. 1 Petr. 5,5 f.
Kto spółkuje ze złodziejem, ma w nienawiści duszę swoję; także też kto przeklęstwa słyszy, a nie objawia go.
 Den som skiftar rov med en tjuv hatar sitt eget liv;  när han hör edsförpliktelsen, yppar han intet.3 Mos. 5,1.
Strach człowieczy stawia sobie sidło; ale kto ma nadzieję w Panu, wywyższony będzie.
 Människofruktan har med sig snaror,  men den som förtröstar på HERREN, han varder beskyddad.Matt. 10,28.
Wiele tych, co szukają twarzy panów; aleć od Pana jest sąd każdego.
 Många söka en furstes ynnest,  men av HERREN får var och en sin rätt.
Sprawiedliwym jest mąż niezbożny obrzydliwością; a zasię kto w uprzejmości chodzi, jest niezbożnym obrzydliwością.
 En orättfärdig man är en styggelse för de rättfärdiga,  och den som vandrar i redlighet är en styggelse för den ogudaktige.Ps. 15,4. 1 Petr. 4,4.