Job 9

Und Hiob antwortete und sprach:
Därefter tog Job till orda och sade:
Wahrlich, ich weiß, daß es also ist; und wie könnte ein Mensch gerecht sein vor Gott?
 Ja, förvisso vet jag att så är;  huru skulle en människa kunna hava rätt mot Gud?
Wenn er Lust hat, mit ihm zu rechten, so kann er ihm auf tausend nicht eins antworten.
 Vill han gå till rätta med henne,  så kan hon ej svara honom på en sak bland tusen.
Er ist weise von Herzen und stark an Kraft: wer hat sich wider ihn verhärtet und ist unversehrt geblieben?
 Han som är så vis i förstånd och så väldig i kraft,  vem kan trotsa honom och dock slippa undan;
Der Berge versetzt, ehe sie es merken, er, der sie umkehrt in seinem Zorn;
 honom som oförtänkt flyttar bort berg  och omstörtar dem i sin vrede;
der die Erde aufbeben macht von ihrer Stätte, und ihre Säulen erzittern;
 honom som kommer jorden att vackla från sin plats,  och dess pelare bäva därvid;
der der Sonne befiehlt, und sie geht nicht auf, und der die Sterne versiegelt;
 honom som befaller solen, så går hon icke upp,  och som sätter stjärnorna under försegling;
der die Himmel ausspannt, er allein, und einherschreitet auf den Höhen des Meeres;
 honom som helt allena spänner ut himmelen  och skrider fram över havets toppar;
der den großen Bären gemacht hat, den Orion und das Siebengestirn und die Kammern des Südens;
 honom som har gjort Karlavagnen och Orion,  Sjustjärnorna och söderns Stjärngemak;
der Großes tut, daß es nicht zu erforschen, und Wundertaten, daß sie nicht zu zählen sind.
 honom som gör stora och outrannsakliga ting  och under, flera än någon kan räkna?
Siehe, er geht an mir vorüber, und ich sehe ihn nicht, und er zieht vorbei, und ich bemerke ihn nicht.
 Se, han far förbi mig, innan jag hinner att se det,  han drager framom mig, förrän jag bliver honom varse.
Siehe, er rafft dahin, und wer will ihm wehren? wer zu ihm sagen: Was tust du?
 Se, han griper sitt rov; vem kan hindra honom?  Vem kan säga till honom: »Vad gör du?»
Gott wendet seinen Zorn nicht ab, unter ihn beugen sich Rahabs Helfer.
 Gud, han ryggar icke sin vrede;  för honom har Rahabs följe måst böja sig;
Wieviel weniger könnte ich ihm antworten, meine Worte wählen ihm gegenüber!
 huru skulle jag då våga svara honom,  välja ut ord till att tala med honom?
der ich, wenn ich gerecht wäre, nicht antworten könnte-um Gnade würde ich flehen zu meinem Richter.
 Nej, om jag än hade rätt, tordes jag dock ej svara;  jag finge anropa min motpart om misskund.
Wenn ich riefe, und er mir antwortete, nicht würde ich glauben, daß er meiner Stimme Gehör schenken würde:
 Och om han än svarade mig på mitt rop,  så kunde jag ej tro att han lyssnade till min röst.
er, der mich zermalmt durch ein Sturmwetter, und meine Wunden mehrt ohne Ursache;
 Ty med storm hemsöker han mig  och slår mig med sår på sår, utan sak.
er erlaubt mir nicht, Atem zu holen, denn er sättigt mich mit Bitterkeiten.
 Han unnar mig icke att hämta andan;  nej, med bedrövelser mättar han mig.
Wenn es auf Kraft des Starken ankommt, so sagt er: "Siehe hier!" und wenn auf Recht: -"Wer will mich vorladen?"
 Gäller det försteg i kraft: »Välan, jag är redo!»,  gäller det rätt: »Vem ställer mig till ansvar?»
Wenn ich auch gerecht wäre, so würde mein Mund mich doch verdammen; wäre ich vollkommen, so würde er mich für verkehrt erklären.
 Ja, hade jag än rätt, så dömde min mun mig skyldig;  vore jag än ostrafflig, så läte han mig synas vrång.
Vollkommen bin ich; nicht kümmert mich meine Seele, ich verachte mein Leben; es ist eins!
 Men ostrafflig är jag!  Jag aktar ej mitt liv,  jag frågar icke efter, om jag får leva.
Darum sage ich: Den Vollkommenen und den Gesetzlosen vernichtet er.
 Det må gå som det vill, nu vare det sagt:  han förgör den ostrafflige jämte den ogudaktige.
Wenn die Geißel plötzlich tötet, so spottet er der Prüfung der Unschuldigen.
 Om en landsplåga kommer med plötslig död,  så bespottar han de oskyldigas förtvivlan.
Die Erde ist in die Hand des Gesetzlosen gegeben, das Angesicht ihrer Richter verhüllt er. -Wenn er es nun nicht ist, wer anders?
 Jorden är given i de ogudaktigas hand,  och täckelse sätter han för dess domares ögon.  Är det ej han som gör det, vem är det då?
Und meine Tage eilen schneller dahin als ein Läufer, sie entfliehen, schauen das Glück nicht.
 Min dagar hasta undan snabbare än någon löpare,  de fly bort utan att hava sett någon lycka;
Sie ziehen vorüber gleich Rohrschiffen, wie ein Adler, der auf Fraß herabstürzt.
 de ila åstad såsom en farkost av rör,  såsom en örn, när han störtar sig ned på sitt byte.
Wenn ich sage: Ich will meine Klage vergessen, will mein Angesicht glätten und mich erheitern,
 Om jag än besluter att förgäta mitt bekymmer,  att låta min sorgsenhet fara och göra mig glad,
so bangt mir vor allen meinen Schmerzen; ich weiß, daß du mich nicht für schuldlos halten wirst.
 Så måste jag dock bäva för alla mina kval;  jag vet ju att du icke skall döma mig fri.
Ich muß schuldig sein; wozu soll ich mich denn nutzlos abmühen?
 Nej, såsom skyldig måste jag stå där;  varför skulle jag då göra mig fåfäng möda?
Wenn ich mich mit Schnee wüsche und meine Hände mit Lauge reinigte,
 Om jag än tvår mig i snö  och renar mina händer i lutsalt,
alsdann würdest du mich in die Grube tauchen, und meinen eigenen Kleidern würde vor mir ekeln.
 så skall du dock sänka mig ned i pölen,  så att mina kläder måste vämjas vid mig.
Denn er ist nicht ein Mann wie ich, daß ich ihm antworten, daß wir zusammen vor Gericht gehen könnten.
 Ty han är ej min like, så att jag vågar svara honom,  ej en sådan, att vi kunna gå till doms med varandra;
Es gibt zwischen uns keinen Schiedsmann, daß er seine Hand auf uns beide legte.
 ingen skiljeman finnes mellan oss,  ingen som har myndighet över oss båda.
Er tue seine Rute von mir weg, und sein Schrecken ängstige mich nicht:
 Må han blott vända av från mig sitt ris,  och må fruktan för honom ej förskräcka mig;
so will ich reden und ihn nicht fürchten; denn nicht also steht es bei mir.
 då skall jag tala utan att rädas för honom,  ty jag vet med min själv att jag icke är en sådan.