Job 34

Og Elihu tog til Orde og sagde:

Och Elihu tog till orda och sade:

"Hør mine Ord, I vise, I forstandige Mænd, lån mig Øre!

 Hören, I vise, mina ord;  I förståndige, lyssnen till mig.

Thi Øret prøver Ord, som Ganen smager på Mad;

 Örat skall ju pröva orden,  och munnen smaken hos det man vill äta.

lad os udgranske, hvad der er Ret, med hinanden skønne, hvad der er godt!

 Må vi nu utvälja åt oss vad rätt är,  samfällt söka förstå vad gott är.

Job sagde jo: "Jeg er retfærdig, min Ret har Gud sat til Side;

 Se, Job har sagt: »Jag är oskyldig.  Gud har förhållit mig min rätt.

min Ret til Trods skal jeg være en Løgner? Skønt brødefri er jeg såret til Døden!"

 Fastän jag har rätt, måste jag stå såsom lögnare;  dödsskjuten är jag, jag som intet har brutit.»

Er der mon Mage til Job? Han drikker Spot som Vand,

 Var finnes en man som är såsom Job?  Han läskar sig med bespottelse såsom med vatten,

søger Selskab med Udådsmænd og Omgang med gudløse Folk!

 han gör sig till ogärningsmäns stallbroder  och sällar sig till ogudaktiga människor.

Thi han sagde: "Det båder ikke en Mand, at han har Venskab med Gud!"

 Ty han säger: »Det gagnar en man till intet,  om han håller sig väl med Gud.»

Derfor, I kloge, hør mig: Det være langt fra Gud af synde, fra den Almægtige at gøre ondt;

 Hören mig därför, I förståndige män:  Bort det, att Gud skulle begå någon orätt,  att den Allsmäktige skulle göra vad orättfärdigt är!

nej, han gengælder Menneskets Gerning, handler med Manden efter hans Færd;

 Nej, han vedergäller var människa efter hennes gärningar  och lönar envar såsom hans vandel har förtjänat.

Gud forbryder sig visselig ej, den Almægtige bøjer ej Retten!

 Ty Gud gör i sanning intet som är orätt,  den Allsmäktige kan icke kränka rätten.

Hvo gav ham Tilsyn med Jorden, hvo vogter, mon hele Verden?

 Vem har bjudit honom att vårda sig om jorden,  och vem lade på honom bördan av hela jordens krets?

Drog han sin Ånd tilbage og tog sin Ånde til sig igen,

 Om han ville tänka allenast på sig själv  och åter draga till sig sin anda och livsfläkt,

da udånded Kødet til Hobe, og atter blev Mennesket Støv!

 då skulle på en gång allt kött förgås,  och människorna skulle vända åter till stoft.

Har du Forstand, så hør derpå, lån Øre til mine Ord!

 Men märk nu väl och hör härpå,  lyssna till vad mina ord förkunna.

Mon en, der hadede Ret, kunde styre? Dømmer du ham, den Retfærdige, Vældige?

 Skulle den förmå regera, som hatade vad rätt är?  Eller fördömer du den som är den störste i rättfärdighet?

Han, som kan sige til Kongen: "Din Usling!" og "Nidding, som du er!" til Stormænd,

 Får man då säga till en konung: »Du ogärningsman»,  eller till en furste: »Du ogudaktige»?

som ikke gør Forskel til Fordel for Fyrster ej heller foretrækker rig for ringe, thi de er alle hans Hænders Værk.

 Gud har ju ej anseende till någon hövdings person,  han aktar den rike ej för mer än den fattige,  ty alla äro de hans händers verk.

Brat må de dø, endda midt om Natten; de store slår han til, og borte er de, de vældige fjernes uden Menneskehånd.

 I ett ögonblick omkomma de, mitt i natten:  folkhopar gripas av bävan och förgås,  de väldige ryckas bort, utan människohand.

Thi Menneskets Veje er ham for Øje, han skuer alle dets Skridt;

 Ty hans ögon vakta på var mans vägar,  och alla deras steg, dem ser han.

der er intet Mørke og intet Mulm, som Udådsmænd kan gemme sig i.

 Intet mörker finnes och ingen skugga så djup,  att ogärningsmän kunna fördölja sig däri.

Thi Mennesket sættes der ingen Frist til at møde i Retten for Gud;

 Ty länge behöver Gud ej vakta på en människa,  innan hon måste stå till doms inför honom.

han knuser de vældige uden Forhør og sætter andre i Stedet.

 Han krossar de väldige utan rannsakning  och låter så andra träda fram i deras ställe.

Jeg hævder derfor: Han ved deres Gerninger, og ved Nattetide styrter han dem;

 Ja, han märker väl vad de göra,  han omstörtar dem om natten och låter dem förgås.

for deres Gudløshed slås de sønder, for alles Øjne tugter han dem,

 Såsom ogudaktiga tuktar han dem  öppet, inför människors åsyn,

fordi de veg borf fra ham og ikke regned hans Veje det mindste,

 eftersom de veko av ifrån honom  och ej aktade på alla hans vägar.

så de voldte, at ringe råbte til ham, og han måtte høre de armes Skrig.

 De bragte så den armes rop inför honom,  och rop av betryckta fick han höra.

Tier han stille, hvo vil dømme ham? Skjuler han sit Åsyn, hvo vil laste ham? Over Folk og Mennesker våger han dog,

 Vem vågar då fördöma, om han stillar larmet?  Ja, vem vill väl skåda honom, om han döljer sitt ansikte,  för ett folk eller för en enskild man,

for at ikke en vanhellig skal herske, en af dem, der er Folkets Snarer.

 när han vill rycka makten ifrån gudlösa människor  och hindra dem att bliva snaror för folket?

Siger da en til Gud: "Fejlet har jeg, men synder ej mer,

 Kan man väl säga till Gud: »Jag måste lida,  jag som ändå intet har förbrutit.

jeg ser det, lær du mig; har jeg gjort Uret, jeg gør det ej mer!"

 Visa mig du vad som går över mitt förstånd;  om jag har gjort något orätt, vill jag då ej göra så mer.»

skal han da gøre Gengæld, fordi du vil det, fordi du indvender noget? Ja du, ikke jeg, skal afgøre det, så sig da nu, hvad du ved!

 Skall då han, för ditt klanders skull, giva vedergällning såsom du vill?  Du själv, och icke jag, må döma därom;  ja, tala du ut vad du menar.

Kloge Folk vil sige til mig som og vise Mænd, der hører mig:

 Men kloka män skola säga så till mig,  visa män, när de få höra mig:

"Job taler ikke med Indsigt, hans Ord er uoverlagte!

 »Job talar utan någon insikt,  hans ord äro utan förstånd.»

Gid Job uden Ophør må prøves, fordi han svarer som slette Folk!

 Så må nu Job utstå prövningar allt framgent,  då han vill försvara sig på ogärningsmäns sätt.

Thi han dynger Synd på Synd, han optræder hovent iblandt os og fremfører mange Ord imod Gud!"

 Till sin synd lägger han ju uppenbar ondska,  oss till hån slår han ihop sina händer  och talar stora ord mot Gud.