Proverbs 7

Oğlum, sözlerimi yerine getir, Aklında tut buyruklarımı.

 Min son, tag vara på mina ord,  och göm mina bud inom dig.

Buyruklarımı yerine getir ki, yaşayasın. Öğrettiklerimi gözünün bebeği gibi koru.

 Håll mina bud, så får du leva,  och bevara min undervisning såsom din ögonsten.

Onları yüzük gibi parmaklarına geçir, Yüreğinin levhasına yaz.

 Bind dem vid dina fingrar,  skriv dem på ditt hjärtas tavla.2 Mos. 13,16. 5 Mos. 6,8. 11,18. Ords. 3,3. 6,21.

Bilgeliğe, “Sen kızkardeşimsin”, Akla, “Akrabamsın” de.

 Säg till visheten: »Du är min syster»,  och kalla förståndet din förtrogna,

Zina eden kadından, Yaltaklanan ahlaksız kadından seni koruyacak olan bunlardır.

 så att de bevara dig för främmande kvinnor,  för din nästas hustru, som talar hala ord.Ords. 2,16. 5,3. 6,24.

Evimin penceresinden, Kafesin ardından dışarıyı seyrederken,

 Ty ut genom fönstret i mitt hus,  fram genom gallret där blickade jag;

Bir sürü toy gencin arasında, Sağduyudan yoksun bir delikanlı çarptı gözüme.

 då såg jag bland de fåkunniga,  jag blev varse bland de unga en yngling utan förstånd.

Akşamüzeri, alaca karanlıkta, Akşam karanlığı çökerken, O kadının oturduğu sokağa saptığını, Onun evine yöneldiğini gördüm.

 Han gick fram på gatan invid hörnet där hon bodde,  på vägen till hennes hus skred han fram,

Akşamüzeri, alaca karanlıkta, Akşam karanlığı çökerken, O kadının oturduğu sokağa saptığını, Onun evine yöneldiğini gördüm.

 skymningen, på aftonen av dagen,  nattens dunkel, när mörker råddeJoh. 3,20.

Derken kadın onu karşıladı, Fahişe kılığıyla sinsice.

 Se, då kom där en kvinna honom till mötes;  hennes dräkt var en skökas, och hennes hjärta illfundigt.

Yaygaracı, dik başlı biriydi kadın. Bir an bile durmaz evde.

 Yster och lättsinnig var hon,  hennes fötter hade ingen ro i hennes hus.Ords. 9,13.

Kâh sokakta, kâh meydanlardadır. Sokak başlarında pusuya yatar.

 Än var hon på gatan, än var hon på torgen  vid vart gathörn stod hon på lur.

Delikanlıyı tutup öptü, Yüzü kızarmadan ona şöyle dedi:

 Hon tog nu honom fatt och kysste honom  och sade till honom med fräckhet i sin uppsyn:

“Esenlik kurbanlarımı kesmek zorundaydım, Adak sözümü bugün yerine getirdim.

 »Tackoffer har jag haft att frambära;  i dag har jag fått infria mina löften.3 Mos. 3,1 f.

Bunun için seni karşılamaya, seni aramaya çıktım, İşte buldum seni!

 Därför gick jag ut till att möta dig  jag ville söka upp dig, och nu ha jag funnit dig.

Döşeğime Mısır ipliğinden dokunmuş Renkli örtüler serdim.

 Jag har bäddat min säng med sköna täcken,  med brokigt linne från Egypten.

Yatağıma mür, öd Ve tarçın serptim.

 Jag har bestänkt min bädd med myrra,  med aloe och med kanel.

Haydi gel, sabaha dek doya doya sevişelim, Aşktan zevk alalım.

 Kom, låt oss förnöja oss med kärlek intill morgonen,  och förlusta oss med varandra i älskog.

Kocam evde değil, Uzun bir yolculuğa çıktı.

 Ty min man är nu icke hemma  han har rest en lång väg bort.

Yanına para torbasını aldı, Dolunaydan önce eve dönmeyecek.”

 Sin penningpung tog han med sig;  först vid fullmånstiden kommer han hem.»

Onu bir sürü çekici sözlerle baştan çıkardı, Tatlı diliyle peşinden sürükledi.

 Så förleder hon honom med allahanda fagert tal;  genom sina läppars halhet förför hon honom.

Kesimevine götürülen öküz gibi Hemen izledi onu delikanlı; Tuzağa düşen geyik gibi,

 Han följer efter henne med hast,  lik oxen som går för att slaktas,  och lik fången som föres bort till straffet för sin dårskap;

Ciğerini bir ok delene kadar; Kapana koşan bir kuş gibi, Bunun yaşamına mal olacağını bilmeden.

 ja, han följer, till dess pilen genomborrar hans lever,  lik fågeln som skyndar till snaran,  utan att förstå att det gäller dess liv.Ords. 5,4 f.

Çocuklarım, şimdi dinleyin beni, Kulak verin söylediklerime,

 Så hören mig nu, I barn,  och given akt på min muns tal.

Sakın o kadına gönül vermeyin, Onun yolundan gitmeyin.

 Låt icke ditt hjärta vika av till hennes vägar,  och förvilla dig ej in på hennes stigar.

Yere serdiği bir sürü kurbanı var, Öldürdüğü kişilerin sayısı pek çok.

 Ty många som ligga slagna äro fällda av henne,  och stor är hopen av dem hon har dräpt.

Ölüler diyarına giden yoldur onun evi, Ölüm odalarına götürür.

 Genom hennes hus gå dödsrikets vägar,  de som föra nedåt till dödens kamrar.Ords. 2,18. 5,5. 9,18.