Luke 19

Och han kom in i Jeriko och gick fram genom staden.

et ingressus perambulabat Hiericho

Där fanns en man, vid namn Sackeus, som var förman för publikanerna och en rik man.

et ecce vir nomine Zaccheus et hic erat princeps publicanorum et ipse dives

Denne ville gärna veta vem som var Jesus och ville se honom, men han kunde det icke för folkets skull, ty han var liten till växten.

et quaerebat videre Iesum quis esset et non poterat prae turba quia statura pusillus erat

Då skyndade han i förväg och steg upp i ett mullbärsfikonträd för att få se honom, ty han skulle komma den vägen fram.

et praecurrens ascendit in arborem sycomorum ut videret illum quia inde erat transiturus

När Jesus nu kom till det stället, såg han upp och sade till honom: »Sackeus, skynda dig ned, ty i dag måste jag gästa i ditt hus.»

et cum venisset ad locum suspiciens Iesus vidit illum et dixit ad eum Zacchee festinans descende quia hodie in domo tua oportet me manere

Och han skyndade sig ned och tog emot honom med glädje.

et festinans descendit et excepit illum gaudens

Men alla som sågo det knorrade och sade: »Han har gått in för att gästa hos en syndare.»

et cum viderent omnes murmurabant dicentes quod ad hominem peccatorem devertisset

Men Sackeus trädde fram och sade till Herren: »Herre, hälften av mina ägodelar giver jag nu åt de fattiga; och om jag har utkrävt för mycket av någon, så giver jag fyradubbelt igen.

stans autem Zaccheus dixit ad Dominum ecce dimidium bonorum meorum Domine do pauperibus et si quid aliquem defraudavi reddo quadruplum

Och Jesus sade om honom: »I dag har frälsning vederfarits detta hus, eftersom också han är en Abrahams son.

ait Iesus ad eum quia hodie salus domui huic facta est eo quod et ipse filius sit Abrahae

Ty Människosonen har kommit för att uppsöka och frälsa det som var förlorat.»

venit enim Filius hominis quaerere et salvum facere quod perierat

Medan de hörde härpå, framställde han ytterligare en liknelse, eftersom han var nära Jerusalem och de nu menade att Guds rike strax skulle uppenbaras.

haec illis audientibus adiciens dixit parabolam eo quod esset prope Hierusalem et quia existimarent quod confestim regnum Dei manifestaretur

Han sade alltså: »En man av förnämlig släkt tänkte fara bort till ett avlägset land för att utverka åt sig konungslig värdighet; sedan skulle han komma tillbaka.

dixit ergo homo quidam nobilis abiit in regionem longinquam accipere sibi regnum et reverti

Och han kallade till sig tio sin tjänare och gav dem tio pund och sade till dem: 'Förvalten dessa, till dess jag kommer tillbaka.'

vocatis autem decem servis suis dedit illis decem mnas et ait ad illos negotiamini dum venio

Men hans landsmän hatade honom och sände, efter hans avfärd, åstad en beskickning och läto säga: 'Vi vilja icke att denne skall bliva konung över oss.»

cives autem eius oderant illum et miserunt legationem post illum dicentes nolumus hunc regnare super nos

När han sedan kom tillbaka, efter att hava utverkat åt sig den konungsliga värdigheten, lät han kalla till sig de tjänare åt vilka han hade givit penningarna, ty han ville veta vad var och en genom sin förvaltning hade förvärvat.

et factum est ut rediret accepto regno et iussit vocari servos quibus dedit pecuniam ut sciret quantum quisque negotiatus esset

Då kom den förste fram och sade: 'Herre, ditt pund har givit i vinst tio pund.'

venit autem primus dicens domine mna tua decem mnas adquisivit

Han svarade honom: 'Rätt så, du gode tjänare! Eftersom du har varit trogen i en mycket ringa sak, skall du få makt och myndighet över tio städer.'

et ait illi euge bone serve quia in modico fidelis fuisti eris potestatem habens supra decem civitates

Därefter kom den andre i ordningen och sade: 'Herre, ditt pund har avkastat fem pund.'

et alter venit dicens domine mna tua fecit quinque mnas

Då sade han jämväl till denne: 'Så vare ock du satt över fem städer.'

et huic ait et tu esto supra quinque civitates

Och den siste kom fram och sade: 'Herre, se här är ditt pund; jag har haft det förvarat i en duk.

et alter venit dicens domine ecce mna tua quam habui repositam in sudario

Ty jag fruktade för dig, eftersom du är en sträng man; du vill taga upp vad du icke har lagt ned, och skörda vad du icke har sått.'

timui enim te quia homo austeris es tollis quod non posuisti et metis quod non seminasti

Han sade till honom: 'Efter dina egna ord vill jag döma dig, du onde tjänare. Du visste alltså att jag är en sträng man, som vill taga upp vad jag icke har lagt ned, och skörda vad jag icke har sått?

dicit ei de ore tuo te iudico serve nequam sciebas quod ego austeris homo sum tollens quod non posui et metens quod non seminavi

Varför satte du då icke in mina penningar i en bank? Då hade jag, när jag kom hem, fått uppbära dem med ränta.'

et quare non dedisti pecuniam meam ad mensam et ego veniens cum usuris utique exegissem illud

Och han sade till dem som stodo vid hans sida: 'Tagen ifrån honom hans pund, och given det åt den som har de tio punden.'

et adstantibus dixit auferte ab illo mnam et date illi qui decem mnas habet

De sade till honom: 'Herre, han har ju redan tio pund.'

et dixerunt ei domine habet decem mnas

Han svarade: 'Jag säger eder: Var och en som har, åt honom skall varda givet; men den som icke har, från honom skall tagas också det han har.

dico autem vobis quia omni habenti dabitur ab eo autem qui non habet et quod habet auferetur ab eo

Men dessa mina ovänner, som icke ville hava mig till konung över sig, fören dem hit huggen ned dem här inför mig.»

verumtamen inimicos meos illos qui noluerunt me regnare super se adducite huc et interficite ante me

Sedan Jesus hade sagt detta, gick han framför de andra upp mot Jerusalem.

et his dictis praecedebat ascendens in Hierosolyma

När han då nalkades Betfage och Betania, vid det berg som kallas Oljeberget, sände han åstad två av lärjungarna

et factum est cum adpropinquasset ad Bethfage et Bethania ad montem qui vocatur Oliveti misit duos discipulos suos

och sade: »Gån in i byn som ligger här mitt framför. Och när I kommen ditin, skolen I finna en åsnefåle stå där bunden, som ingen människa någonsin har suttit på, lösen den och fören den hit.

dicens ite in castellum quod contra est in quod introeuntes invenietis pullum asinae alligatum cui nemo umquam hominum sedit solvite illum et adducite

Och om någon frågar eder varför I lösen den skolen I svara så: 'Herren behöver den.'»

et si quis vos interrogaverit quare solvitis sic dicetis ei quia Dominus operam eius desiderat

Och de som hade blivit utsända gingo åstad och funno det så som han hade sagt dem.

abierunt autem qui missi erant et invenerunt sicut dixit illis stantem pullum

Och när de löste fålen, frågade ägaren dem: »Varför lösen I fålen?»

solventibus autem illis pullum dixerunt domini eius ad illos quid solvitis pullum

De svarade: »Herren behöver den.»

at illi dixerunt quia Dominus eum necessarium habet

Och de förde fålen till Jesus och lade sina mantlar på den och läto Jesus sätta sig därovanpå.

et duxerunt illum ad Iesum et iactantes vestimenta sua supra pullum inposuerunt Iesum

Och där han färdades fram bredde de ut sina mantlar under honom på vägen.

eunte autem illo substernebant vestimenta sua in via

Och då han var nära foten av Oljeberget, begynte hela lärjungaskaran i sin glädje att med hög röst lova Gud för alla de kraftgärningar som de hade sett;

et cum adpropinquaret iam ad descensum montis Oliveti coeperunt omnes turbae discentium gaudentes laudare Deum voce magna super omnibus quas viderant virtutibus

och de sade: »Välsignad vare han som kommer, konungen, i Herrens namn. Frid vare i himmelen och ära i höjden!»

dicentes benedictus qui venit rex in nomine Domini pax in caelo et gloria in excelsis

Och några fariséer som voro med i folkhopen sade till honom: »Mästare, förbjud dina lärjungar att ropa så.»

et quidam Pharisaeorum de turbis dixerunt ad illum magister increpa discipulos tuos

Men han svarade och sade: »Jag säger eder: Om dessa tiga, skola stenarna ropa.»

quibus ipse ait dico vobis quia si hii tacuerint lapides clamabunt

Då han nu kom närmare och fick se staden, begynte han gråta över den

et ut adpropinquavit videns civitatem flevit super illam dicens

och sade: »O att du i dag hade insett, också du, vad din frid tillhör! Men nu är det fördolt för dina ögon.

quia si cognovisses et tu et quidem in hac die tua quae ad pacem tibi nunc autem abscondita sunt ab oculis tuis

Ty den tid skall komma över dig, då dina fiender skola omgiva dig med belägringsvall och innesluta dig och tränga dig på alla sidor.

quia venient dies in te et circumdabunt te inimici tui vallo et circumdabunt te et coangustabunt te undique

Och de skola slå ned dig till jorden, tillika med dina barn, som äro i dig, och skola icke lämna kvar i dig sten på sten, därför att du icke aktade på den tid då du var sökt.»

ad terram prosternent te et filios qui in te sunt et non relinquent in te lapidem super lapidem eo quod non cognoveris tempus visitationis tuae

Och han gick in i helgedomen och begynte driva ut dem som sålde därinne;

et ingressus in templum coepit eicere vendentes in illo et ementes

och han sade till dem: »Det är skrivet: 'Och mitt hus skall vara ett bönehus.' Men I haven gjort det till en rövarkula.»

dicens illis scriptum est quia domus mea domus orationis est vos autem fecistis illam speluncam latronum

Och han undervisade var dag i helgedomen. Och översteprästerna och de skriftlärde och folkets förnämste män sökte efter tillfälle att förgöra honom;

et erat docens cotidie in templo principes autem sacerdotum et scribae et principes plebis quaerebant illum perdere

men de kunde icke finna någon utväg därtill, ty allt folket höll sig till honom och hörde honom.

et non inveniebant quid facerent illi omnis enim populus suspensus erat audiens illum