Job 13

 Ja, alltsammans har mitt öga sett,  mitt öra har hört det och nogsamt givit akt.

ecce omnia et vidit oculus meus et audivit auris mea et intellexi singula

 Vad I veten, det vet också jag;  icke står jag tillbaka för eder.

secundum scientiam vestram et ego novi nec inferior vestri sum

 Men till den Allsmäktige vill jag nu tala,  det lyster mig att gå till rätta med Gud.

sed tamen ad Omnipotentem loquar et disputare cum Deo cupio

 Dock, I ären män som spinna ihop lögn,  allasammans hopsätten I fåfängligt tal.

prius vos ostendens fabricatores mendacii et cultores perversorum dogmatum

 Om I ändå villen alldeles tiga!  Det kunde tillräknas eder som vishet.

atque utinam taceretis ut putaremini esse sapientes

 Hören nu likväl mitt klagomål,  och akten på mina läppars gensagor.

audite ergo correptiones meas et iudicium labiorum meorum adtendite

 Viljen I försvara Gud med orättfärdigt tal  och honom till förmån bruka oärligt tal?

numquid Deus indiget vestro mendacio ut pro illo loquamini dolos

 Skolen I visa eder partiska för honom  eller göra eder till sakförare för Gud?

numquid faciem eius accipitis et pro Deo iudicare nitimini

 Icke kan sådant ändas väl,  när han håller räfst med eder?  Eller kunnen I gäckas med honom,  såsom man kan gäckas med en människa?

aut placebit ei quem celare nihil potest aut decipietur ut homo vestris fraudulentiis

 Nej, förvisso skall han straffa eder,  om I visen en hemlig partiskhet.

ipse vos arguet quoniam in abscondito faciem eius accipitis

 Sannerligen, hans majestät skall då förskräcka eder,  och fruktan för honom skall falla över eder.

statim ut se commoverit turbabit vos et terror eius inruet super vos

 Edra tänkespråk skola då bliva visdomsord av aska,  edra försvarsverk varda såsom vallar av ler.

memoria vestra conparabitur cineri et redigentur in lutum cervices vestrae

 Tigen nu för min, så skall jag tala,  gånge så över mig vad det vara må.

tacete paulisper ut loquar quodcumque mihi mens suggesserit

 Ja, huru det än går, vill jag fatta mitt kött mellan tänderna  och taga min själ i min hand.

quare lacero carnes meas dentibus meis et animam meam porto in manibus meis

 Må han dräpa mig, jag hoppas intet annat;  min vandel vill jag ändå hålla fram inför honom.

etiam si occiderit me in ipso sperabo verumtamen vias meas in conspectu eius arguam

 Redan detta skall lända mig till frälsning,  ty ingen gudlös dristar komma inför honom.

et ipse erit salvator meus non enim veniet in conspectu eius omnis hypocrita

 Hören, hören då mina ord,  och låten min förklaring tränga in i edra öron.

audite sermonem meum et enigmata percipite auribus vestris

 Se, här lägger jag saken fram;  jag vet att jag skall befinnas hava rätt.

si fuero iudicatus scio quod iustus inveniar

 Eller gives det någon som kan vederlägga mig?  Ja, då vill jag tiga -- och dö.

quis est qui iudicetur mecum veniat quare tacens consumor

 Allenast två ting må du ej göra mot mig,  så behöver jag ej dölja mig inför ditt ansikte:

duo tantum ne facias mihi et tunc a facie tua non abscondar

 din hand må du ej låta komma mig när,  och fruktan för dig må icke förskräcka mig.

manum tuam longe fac a me et formido tua non me terreat

 Sedan må du åklaga, och jag vill svara,  eller ock skall jag tala, och du må gendriva mig.

et voca me et respondebo tibi aut certe loquar et tu responde mihi

 Huru är det alltså med mina missgärningar och synder?  Låt mig få veta min överträdelse och synd.

quantas habeo iniquitates et peccata scelera mea et delicta ostende mihi

 Varför döljer du ditt ansikte  och aktar mig såsom din fiende?

cur faciem tuam abscondis et arbitraris me inimicum tuum

 Vill du skrämma ett löv som drives av vinden,  vill du förfölja ett borttorkat strå?

contra folium quod vento rapitur ostendis potentiam tuam et stipulam siccam persequeris

 Du skriver ju bedrövelser på min lott  och giver mig till arvedel min ungdoms missgärningar;

scribis enim contra me amaritudines et consumere me vis peccatis adulescentiae meae

 du sätter mina fötter i stocken,  du vaktar på alla vägar,  för mina fotsulor märker du ut stegen.

posuisti in nervo pedem meum et observasti omnes semitas meas et vestigia pedum meorum considerasti

 Och detta mot en som täres bort lik murket trä,  en som liknar en klädnad sönderfrätt av mal!

qui quasi putredo consumendus sum et quasi vestimentum quod comeditur a tinea