Matthew 13

Samma dag gick Jesus ut från huset där han bodde och satte sig vid sjön.
Того ж дня Ісус вийшов із дому, та й сів біля моря.
Då församlade sig mycket folk omkring honom. Därför steg han i en båt; och han satt i den, medan allt folket stod på stranden.
І безліч народу зібралась до Нього, так що Він увійшов був до човна та й сів, а ввесь натовп стояв понад берегом.
Och han talade till dem mycket i liknelser; han sade: »En såningsman gick ut för att så.
І багато навчав Він їх притчами, кажучи: Ось вийшов сіяч, щоб посіяти.
Och när han sådde, föll somt vid vägen, och fåglarna kommo och åto upp det.
І як сіяв він зерна, упали одні край дороги, і пташки налетіли, та їх повидзьобували.
Och somt föll på stengrund, där det icke hade mycket jord, och det kom strax upp, eftersom det icke hade djup jord;
Другі ж упали на ґрунт кам'янистий, де не мали багато землі, і негайно посходили, бо земля неглибока була;
men när solen hade gått upp, förbrändes det, och eftersom det icke hade någon rot, torkade det bort.
а як сонце зійшло, то зів'яли, і коріння не мавши, посохли.
Och somt föll bland törnen, och törnena sköto upp och förkvävde det.
А інші попадали в терен, і вигнався терен, і їх поглушив.
Men somt föll i god jord, och det gav frukt, dels hundrafalt, dels sextiofalt, dels trettiofalt.
Інші ж упали на добрую землю і зродили: одне в сто раз, друге в шістдесят, а те втридцятеро.
Den som har öron, han höre.»
Хто має вуха, щоб слухати, нехай слухає!
Då trädde lärjungarna fram och sade till honom: »Varför talar du till dem i liknelser?»
І учні Його приступили й сказали до Нього: Чому притчами Ти промовляєш до них?
Han svarade och sade: »Eder är givet att lära känna himmelrikets hemligheter, men dem är det icke givet.
А Він відповів і промовив: Тому, що вам дано пізнати таємниці Царства Небесного, їм же не дано.
Ty den som har, åt honom skall varda givet, så att han får över nog; men den som icke har, från honom skall tagas också det han har.
Бо хто має, то дасться йому та додасться, хто ж не має, забереться від нього й те, що він має.
Därför talar jag till dem i liknelser, eftersom de med seende ögon intet se, och med hörande öron intet höra, och intet heller förstå.
Я тому говорю до них притчами, що вони, дивлячися, не бачать, і слухаючи, не чують, і не розуміють.
Så fullbordas på dem Esaias' profetia, den som säger:  'Med hörande öron skolen I höra,  och dock alls intet förstå,  och med seende ögon skolen I se,  och dock alls intet förnimma.
І над ними збувається пророцтво Ісаї, яке промовляє: Почуєте слухом, і не зрозумієте, дивитися будете оком, і не побачите...
 Ty detta folks hjärta har blivit förstockat,  och med öronen höra de illa,  och sina ögon hava de tillslutit,  så att de icke se med sina ögon,  eller höra med sina öron,  eller förstå med sina hjärtan,  och omvända sig och bliva helade av mig.
Затовстіло бо серце людей цих, тяжко чують вухами вони, і зажмурили очі свої, щоб коли не побачити очима й не почути вухами, і не зрозуміти їм серцем, і не навернутись, щоб Я їх уздоровив!
Men saliga äro edra ögon, som se, och edra öron, som höra.
Очі ж ваші блаженні, що бачать, і вуха ваші, що чують.
Ty sannerligen säger jag eder: Många profeter och rättfärdiga män åstundade att se det som I sen, men fingo dock icke se det, och att höra det som I hören, men fingo dock icke höra det.
Бо поправді кажу вам, що багато пророків і праведних бажали побачити, що бачите ви, та не бачили, і почути, що чуєте ви, і не чули.
Hören alltså I vad som menas med liknelsen om såningsmannen.
Послухайте ж притчу про сіяча.
När någon hör ordet om riket, men icke förstår det, då kommer den onde och river bort det som såddes i hans hjärta. Om en sådan människa kan det sägas att säden såddes vid vägen.
До кожного, хто слухає слово про Царство, але не розуміє, приходить лукавий, і краде посіяне в серці його; це те, що посіяне понад дорогою.
Och att den såddes på stengrunden, det är sagt om den som väl hör ordet och strax tager emot det med glädje,
А посіяне на кам'янистому ґрунті, це той, хто слухає слово, і з радістю зараз приймає його;
men som icke har någon rot i sig, utan bliver beståndande allenast till en tid, och när bedrövelse eller förföljelse påkommer för ordets skull, då kommer han strax på fall.
але кореня в ньому нема, тому він непостійний; коли ж утиск або переслідування настають за слово, то він зараз спокушується.
Och att den såddes bland törnena, det är sagt om den som väl hör ordet, men låter tidens omsorger och rikedomens bedrägliga lockelse förkväva det, så att han bliver utan frukt.
А між терен посіяне, це той, хто слухає слово, але клопоти віку цього та омана багатства заглушують слово, і воно зостається без плоду.
Men att den såddes i den goda jorden, det är sagt om den som både hör ordet och förstår det, och som jämväl bär frukt och giver dels hundrafalt, dels sextiofalt, dels trettiofalt.»
А посіяне в добрій землі, це той, хто слухає слово й його розуміє, і плід він приносить, і дає один у сто раз, другий у шістдесят, а той утридцятеро.
En annan liknelse framställde han för dem; han sade: »Med himmelriket är det, såsom när en man sådde god säd i sin åker;
Іншу притчу подав Він їм, кажучи: Царство Небесне подібне до чоловіка, що посіяв був добре насіння на полі своїм.
men när folket sov, kom hans ovän och sådde ogräs mitt ibland vetet och gick sedan sin väg.
А коли люди спали, прийшов ворог його, і куколю між пшеницю насіяв, та й пішов.
När nu säden sköt upp och satte frukt, så visade sig ock ogräset.
А як виросло збіжжя та кинуло колос, тоді показався і кукіль.
Då trädde husbondens tjänare fram och sade till honom: 'Herre, du sådde ju god säd i din åker; varifrån har den då fått ogräs?
І прийшли господареві раби, та й кажуть йому: Пане, чи ж не добре насіння ти сіяв на полі своїм? Звідки ж узявся кукіль?
Han svarade dem: 'En ovän har gjort detta.' Tjänarna sade till honom: 'Vill du alltså att vi skola gå åstad och samla det tillhopa?'
А він їм відказав: Чоловік супротивник накоїв оце. А раби відказали йому: Отож, чи не хочеш, щоб пішли ми і його повиполювали?
Men han svarade: 'Nej; ty då kunden I rycka upp vetet jämte ogräset, när I samlen detta tillhopa.
Але він відказав: Ні, щоб, виполюючи той кукіль, ви не вирвали разом із ним і пшеницю.
Låten båda slagen växa tillsammans intill skördetiden; och när skördetiden är inne, vill jag säga till skördemännen: 'Samlen först tillhopa ogräset, och binden det i knippor till att brännas upp, och samlen sedan in vetet i min lada.'»
Залишіть, хай разом обоє ростуть аж до жнив; а в жнива накажу я женцям: Зберіть перше кукіль і його пов'яжіть у снопки, щоб їх попалити; пшеницю ж спровадьте до клуні моєї.
En annan liknelse framställde han för dem; han sade: »Himmelriket är likt ett senapskorn som en man tager och lägger ned i sin åker.
Іншу притчу подав Він їм, кажучи: Царство Небесне подібне до зерна гірчичного, що взяв чоловік і посіяв на полі своїм.
Det är minst av alla frön, men när det har växt upp, är det störst bland kryddväxter; ja, det bliver ett träd, så att himmelens fåglar komma och bygga sina nästen på dess grenar.»
Воно найдрібніше з увсього насіння, але, коли виросте, більше воно за зілля, і стає деревом, так що птаство небесне злітається, і кублиться в віттях його.
En annan liknelse framställde han för dem: »Himmelriket är likt en surdeg som en kvinna tager och blandar in i tre skäppor mjöl, till dess alltsammans bliver syrat.»
Іншу притчу Він їм розповів: Царство Небесне подібне до розчини, що її бере жінка, і кладе на три мірі муки, аж поки все вкисне.
Allt detta talade Jesus i liknelser till folket, och utan liknelser talade han intet till dem.
Це все в притчах Ісус говорив до людей, і без притчі нічого Він їм не казав,
Ty det skulle fullbordas, som var sagt genom profeten som sade:  »Jag vill öppna min mun till liknelser,  uppenbara vad förborgat har varit från världens begynnelse.»
щоб справдилось те, що сказав був пророк, промовляючи: Відкрию у притчах уста Свої, розповім таємниці від почину світу!
Därefter lät han folket gå och gick själv hem. Och hans lärjungar trädde fram till honom och sade: »Uttyd för oss liknelsen om ogräset i åkern.»
Тоді відпустив Він народ і додому прийшов. І підійшли Його учні до Нього й сказали: Поясни нам притчу про кукіль польовий.
Han svarade och sade: »Den som sår den goda säden är Människosonen.
А Він відповів і промовив до них: Хто добре насіння посіяв був, це Син Людський,
Åkern är världen. Den goda säden, det är rikets barn, men ogräset är ondskans barn.
а поле це світ, добре ж насіння це сини Царства, а кукіль сини лукавого;
Ovännen, som sådde det, är djävulen. Skördetiden är tidens ände. Skördemännen är änglar.
а ворог, що всіяв його це диявол, жнива кінець віку, а женці Анголи.
Såsom nu ogräset samlas tillhopa och brännes upp i eld, så skall det ock ske vid tidens ände.
І як збирають кукіль, і як палять в огні, так буде й наприкінці віку цього.
Människosonen skall då sända ut sina änglar, och de skola samla tillhopa och föra bort ur hans rike alla dem som äro andra till fall, och dem som göra vad orätt är,
Пошле Людський Син Своїх Анголів, і вони позбирають із Царства Його всі спокуси, і тих, хто чинить беззаконня,
och skola kasta dem i den brinnande ugnen; där skall vara gråt och tandagnisslan.
і їх повкидають до печі огненної, буде там плач і скрегіт зубів!
Då skola de rättfärdiga lysa såsom solen, i sin Faders rike. Den som har öron, han höre.
Тоді праведники, немов сонце, засяють у Царстві свого Отця. Хто має вуха, нехай слухає!
Himmelriket är likt en skatt som har blivit gömd i en åker. Och en man finner den, men håller det hemligt; och i sin glädje går han bort och säljer allt vad han äger och köper den åkern.
Царство Небесне подібне ще до захованого в полі скарбу, що людина, знайшовши, ховає його, і з радости з того йде, та й усе, що має, продає та купує те поле.
Ytterligare är det med himmelriket, såsom när en köpman söker efter goda pärlor;
Подібне ще Царство Небесне до того купця, що пошукує перел добрих,
och då han har funnit en dyrbar pärla, går han bort och säljer vad han äger och köper den.
а як знайде одну дорогоцінну перлину, то йде, і все продає, що має, і купує її.
Ytterligare är det med himmelriket, såsom när en not kastas i havet och samlar tillhopa fiskar av alla slag.
Подібне ще Царство Небесне до невода, у море закиненого, що зібрав він усячину.
När den så bliver full, drager man upp den på stranden och sätter sig ned och samlar de goda i kärl, men de dåliga kastar man bort. --
Коли він наповниться, тягнуть на берег його, і, сівши, вибирають до посуду добре, непотріб же геть викидають.
Så skall det ock ske vid tidens ände: änglarna skola gå ut och skilja de onda från de rättfärdiga
Так буде й наприкінці віку: Анголи повиходять, і вилучать злих з-поміж праведних,
och kasta dem i den brinnande ugnen; där skall vara gråt och tandagnisslan.
і їх повкидають до печі огненної, буде там плач і скрегіт зубів!
Haven I förstått allt detta?» De svarade honom: »Ja.»
Чи ви зрозуміли це все? Так! відказали Йому.
Då sade han till dem: »Så är nu var skriftlärd, som har blivit en lärjunge för himmelriket, lik en husbonde som ur sitt förråd bär fram nytt och gammalt.»
І Він їм сказав: Тому кожен книжник, що навчений про Царство Небесне, подібний до того господаря, що з скарбниці своєї виносить нове та старе.
När Jesus hade framställt alla dessa liknelser, drog han bort därifrån.
І сталось, як скінчив Ісус притчі оці, Він звідти пішов.
Och han kom till sin fädernestad, och där undervisade han folket i deras synagoga, så att de häpnade och sade: »Varifrån har han fått denna vishet? Och hans kraftgärningar, varifrån komma de?
І прийшов Він до Своєї батьківщини, і навчав їх у їхній синагозі, так що стали вони дивуватися й питати: Звідки в Нього ця мудрість та сили чудодійні?
Är då denne icke timmermannens son? Heter icke hans moder Maria, och heta icke hans bröder Jakob och Josef och Simon och Judas?
Чи ж Він не син теслі? Чи ж мати Його не Марією зветься, а брати Його Яків, і Йосип, і Симон та Юда?
Och hans systrar, bo de icke alla hos oss? Varifrån har han då fått allt detta?»
І чи ж сестри Його не всі з нами? Звідки ж Йому все оте?
Så blev han för dem en stötesten. Men Jesus sade till dem: »En profet är icke föraktad utom i sin fädernestad och i sitt eget hus.»
І вони спокушалися Ним. А Ісус їм сказав: Пророка нема без пошани, хіба тільки в вітчизні своїй та в домі своїм!
Och för deras otros skull gjorde han där icke många kraftgärningar.
І Він не вчинив тут чуд багатьох через їхню невіру.