Proverbs 7

 Min son, tag vara på mina ord,  och göm mina bud inom dig.

Min sønn, bevar mine ord og gjem mine bud hos dig!

 Håll mina bud, så får du leva,  och bevara min undervisning såsom din ögonsten.

Bevar mine bud, så skal du leve, bevar min lære som din øiesten!

 Bind dem vid dina fingrar,  skriv dem på ditt hjärtas tavla.2 Mos. 13,16. 5 Mos. 6,8. 11,18. Ords. 3,3. 6,21.

Bind dem på dine fingrer, skriv dem på ditt hjertes tavle!

 Säg till visheten: »Du är min syster»,  och kalla förståndet din förtrogna,

Si til visdommen: Du er min søster, og kall forstanden din kjenning,

 så att de bevara dig för främmande kvinnor,  för din nästas hustru, som talar hala ord.Ords. 2,16. 5,3. 6,24.

forat den må bevare dig fra annen manns hustru, fra fremmede kvinner, som taler glatte ord.

 Ty ut genom fönstret i mitt hus,  fram genom gallret där blickade jag;

For jeg så engang ut av vinduet på mitt hus, gjennem mitt gitter,

 då såg jag bland de fåkunniga,  jag blev varse bland de unga en yngling utan förstånd.

og da så jeg blandt de uerfarne, jeg blev var blandt de unge en uforstandig gutt,

 Han gick fram på gatan invid hörnet där hon bodde,  på vägen till hennes hus skred han fram,

som gikk forbi på gaten ved hennes hjørne og gikk frem på veien til hennes hus,

 skymningen, på aftonen av dagen,  nattens dunkel, när mörker råddeJoh. 3,20.

i skumringen, da dagen var til ende, i dyp natt og mørke.

 Se, då kom där en kvinna honom till mötes;  hennes dräkt var en skökas, och hennes hjärta illfundigt.

Da kom en kvinne ham i møte i en skjøges klær og med svikefullt hjerte.

 Yster och lättsinnig var hon,  hennes fötter hade ingen ro i hennes hus.Ords. 9,13.

Vill er hun og kåt; hennes føtter er ikke i ro i hennes hus.

 Än var hon på gatan, än var hon på torgen  vid vart gathörn stod hon på lur.

Snart er hun på gater, snart på torver, og ved hvert hjørne lurer hun.

 Hon tog nu honom fatt och kysste honom  och sade till honom med fräckhet i sin uppsyn:

Og hun tok fatt på ham og kysset ham, og med frekt åsyn sa hun til ham:

 »Tackoffer har jag haft att frambära;  i dag har jag fått infria mina löften.3 Mos. 3,1 f.

Takkoffer skulde jeg bære frem, og idag har jeg innfridd mine løfter;

 Därför gick jag ut till att möta dig  jag ville söka upp dig, och nu ha jag funnit dig.

derfor gikk jeg ut for å møte dig, for å søke dig op, og jeg fant dig.

 Jag har bäddat min säng med sköna täcken,  med brokigt linne från Egypten.

Jeg har bredt tepper over min seng, brokete tepper av egyptisk garn.

 Jag har bestänkt min bädd med myrra,  med aloe och med kanel.

Jeg har strødd mitt leie med myrra, aloë og kanel.

 Kom, låt oss förnöja oss med kärlek intill morgonen,  och förlusta oss med varandra i älskog.

Kom, la oss beruse oss i kjærlighet inntil morgenen, fryde oss i elskov!

 Ty min man är nu icke hemma  han har rest en lång väg bort.

For min mann er ikke hjemme, han er reist langt bort;

 Sin penningpung tog han med sig;  först vid fullmånstiden kommer han hem.»

pengepungen tok han med sig, først ved fullmåne kommer han hjem.

 Så förleder hon honom med allahanda fagert tal;  genom sina läppars halhet förför hon honom.

Hun fikk lokket ham ved sin sterke overtalelse, ved sine glatte leber forførte hun ham.

 Han följer efter henne med hast,  lik oxen som går för att slaktas,  och lik fången som föres bort till straffet för sin dårskap;

Han følger henne straks, lik en okse som går til slakterbenken, som i fotjern, hvormed dåren tuktes,

 ja, han följer, till dess pilen genomborrar hans lever,  lik fågeln som skyndar till snaran,  utan att förstå att det gäller dess liv.Ords. 5,4 f.

inntil pilen kløver hans lever - likesom fuglen haster til snaren og ikke vet at det gjelder dens liv.

 Så hören mig nu, I barn,  och given akt på min muns tal.

Så hør nu på mig, barn, og akt på min munns ord!

 Låt icke ditt hjärta vika av till hennes vägar,  och förvilla dig ej in på hennes stigar.

La ikke ditt hjerte vende sig til hennes veier, forvill dig ikke inn på hennes stier!

 Ty många som ligga slagna äro fällda av henne,  och stor är hopen av dem hon har dräpt.

For mange som har fått ulivssår, har hun fellet, og mangfoldige er de hun har slått ihjel;

 Genom hennes hus gå dödsrikets vägar,  de som föra nedåt till dödens kamrar.Ords. 2,18. 5,5. 9,18.

fra hennes hus går veier til dødsriket, de fører ned til dødens kammere.