Job 19

Iov a luat cuvîntul şi a zis:
Därefter tog Job till orda och sade:
,,Pînă cînd îmi veţi întrista sufletul, şi mă veţi zdrobi cu cuvîntările voastre?
 Huru länge skolen I bedröva min själ  och krossa mig sönder med edra ord?
Iată că de zece ori m'aţi batjocorit; nu vă este ruşine să vă purtaţi aşa?
 Tio gånger haven I nu talat smädligt mot mig  och kränkt mig utan all försyn.
Dacă am păcătuit cu adevărat, numai eu sînt răspunzător de aceasta.
 Om så är, att jag verkligen har farit vilse,  då är förvillelsen min egen sak.
Credeţi că mă puteţi lua de sus? Credeţi că mi-aţi dovedit că sînt vinovat?
 Men viljen I ändå verkligen förhäva eder mot mig,  och påstån I att smäleken har drabbat mig med skäl,
Atunci să ştiţi că Dumnezeu mă urmăreşte, şi mă înveleşte cu laţul Lui.
 så veten fastmer att Gud har gjort mig orätt  och att han har omsnärjt mig med sitt nät.
Iată, ţip de silnicie, şi nimeni nu răspunde; cer dreptate, şi dreptate nu este!
 Se, jag klagar över våld, men får intet svar;  jag ropar, men får icke rätt.
Mi -a tăiat orice ieşire, şi nu pot trece; a răspîndit întunerec pe cărările mele.
 Min väg har han iat, så att jag ej kommer fram,  och över mina stigar breder han mörker.
M'a despoiat de slava mea, mi -a luat cununa de pe cap,
 Min ära har han avklätt mig,  och från mitt huvud har han tagit bort kronan.
m'a zdrobit din toate părţile, şi pier; mi -a smuls nădejdea ca pe un copac.
 Från alla sidor bryter han ned mig, så att jag förgås;  han rycker upp mitt hopp, såsom vore det ett träd.
S'a aprins de mînie împotriva mea, S'a purtat cu mine ca şi cu un vrăjmaş.
 Sin vrede låter han brinna mot mig  och aktar mig såsom sina ovänners like.
Oştile Lui au pornit deodată înainte, şi-au croit drum pînă la mine, şi au tăbărît în jurul cortului meu.
 Hans skaror draga samlade fram  och bereda sig väg till anfall mot mig;  de lägra sig runt omkring min hydda.
A depărtat pe fraţii mei dela mine, şi prietenii mei s'au înstrăinat de mine.
 Långt bort ifrån mig har han drivit mina fränder;  mina bekanta äro idel främlingar mot mig.
Rudele mele m'au părăsit, şi cei mai deaproape ai mei m'au uitat.
 Mina närmaste hava dragit sig undan,  och mina förtrogna hava förgätit mig.
Casnicii mei şi slugile mele mă privesc ca pe un străin, în ochii lor sînt un necunoscut.
 Mitt husfolk och mina tjänstekvinnor akta mig såsom främling;  en främmande man har jag blivit i deras ögon.
Chem pe robul meu, şi nu răspunde; îl rog cu gura mea, şi degeaba.
 Kallar jag på min tjänare, så svarar han icke;  ödmjukt måste jag bönfalla hos honom.
Suflarea mea a ajuns nesuferită nevestei mele, şi duhoarea mea a ajuns nesuferită fiilor mamei mele.
 Min andedräkt är vidrig för min hustru,  jag väcker leda hos min moders barn.
Pînă şi copiii mă dispreţuiesc: dacă mă scol, ei mă ocărăsc.
 Till och med de små barnen visa mig förakt;  så snart jag står upp, tala de ohöviskt emot mig.
Aceia în cari mă încredeam mă urăsc, aceia pe cari îi iubeam s'au întors împotriva mea.
 Ja, en styggelse är jag för alla dem jag umgicks med;  de som voro mig kärast hava vänt sig emot mig.
Oasele mi se ţin de piele şi de carne; nu mi -a mai rămas decît pielea de pe dinţi.
 Benen i min kropp tränga ut i hud och hull;  knappt tandköttet har jag fått behålla kvar.
Fie-vă milă, fie-vă milă de mine, prietenii mei! Căci mîna lui Dumnezeu m'a lovit.
 Haven misskund, haven misskund med mig, I mina vänner,  då nu Guds hand så har hemsökt mig.
Dece mă urmăriţi ca Dumnezeu? Şi nu vă mai săturaţi de carnea mea?
 Varför skolen I förfölja mig, I såsom Gud,  och aldrig bliva mätta av mitt kött?
Oh! aş vrea ca vorbele mele să fie scrise, să fie scrise într'o carte;
 Ack att mina ord skreves upp,  ack att de bleve upptecknade i en bok,
aş vrea să fie săpate cu un priboi de fier şi cu plumb în stîncă pe vecie...
 ja, bleve med ett stift av järn och med bly  för evig tid inpräglade i klippan!
Dar ştiu că Răscumpărătorul meu este viu, şi că se va ridica la urmă pe pămînt.
 Dock, jag vet att min förlossare lever,  och att han till slut skall stå fram över stoftet.
Chiar dacă mi se va nimici pielea, şi chiar dacă nu voi mai avea carne, voi vedea totuş pe Dumnezeu.
 Och sedan denna min sargade hud är borta,  skall jag fri ifrån mitt kött få skåda Gud.
Îl voi vedea şi-mi va fi binevoitor; ochii mei Îl vor vedea, şi nu ai altuia. Sufletul meu tînjeşte de dorul acesta înlăuntrul meu.
 Ja, honom skall jag få skåda, mig till hjälp,  för mina ögon skall jag se honom, ej såsom en främling;  därefter trånar jag i mitt innersta.
Atunci veţi zice: ,Pentruce -l urmăream noi?` Căci dreptatea pricinii mele va fi cunoscută.
 Men när I tänken: »huru skola vi icke ansätta honom!»  -- såsom vore skulden att finna hos mig --
Temeţi-vă de sabie: căci pedepsele date cu sabia sînt grozave! Şi să ştiţi că este o judecată.``
 då mån I taga eder till vara för svärdet,  ty vreden hör till de synder som straffas med svärd;  så mån I då besinna att en dom skall komma.