Matthew 27

Da det nu var blitt morgen, holdt alle yppersteprestene og folkets eldste råd imot Jesus, at de kunde drepe ham,
Men när det hade blivit morgon, fattade alla översteprästerna och folkets äldste det beslutet angående Jesus, att de skulle döda honom.
og de bandt ham og førte ham bort og overgav ham til landshøvdingen Pilatus.
Och de läto binda honom och förde honom bort och överlämnade honom åt Pilatus, landshövdingen.
Da nu Judas, som forrådte ham, så at han var blitt domfelt, angret han det, og han kom tilbake til yppersteprestene og de eldste med de tretti sølvpenninger og sa:
När då Judas, som hade förrått honom, såg att han var dömd, ångrade han sig och bar de trettio silverpenningarna tillbaka till översteprästerna och de äldste
Jeg har syndet da jeg forrådte uskyldig blod. Men de sa: Hvad kommer det oss ved? Se du dertil!
och sade: »Jag har syndat därigenom att jag har förrått oskyldigt blod.» Men de svarade: »Vad kommer det oss vid? Du får själv svara därför.»
Da kastet han sølvpengene inn i templet, og gikk bort og hengte sig.
Då kastade han silverpenningarna i templet och gick sin väg. Sedan gick han bort och hängde sig.
Men yppersteprestene tok sølvpengene og sa: Det er ikke tillatt å legge dem i tempelkisten; for det er blodpenger.
Men översteprästerna togo silverpenningarna och sade: »Det är icke lovligt att lägga dem i offerkistan, eftersom det är blodspenningar.»
Og de holdt råd med hverandre, og kjøpte for pengene pottemakerens aker til gravsted for fremmede.
Och sedan de hade fattat sitt beslut, köpte de för dem Krukmakaråkern till begravningsplats för främlingar.
Derfor heter denne aker Blodakeren den dag idag.
Därför kallas den åkern ännu i dag Blodsåkern.
Da blev det opfylt som er talt ved profeten Jeremias, som sier: Og de tok de tretti sølvpenninger, den verdsattes verdi, han som Israels barn lot verdsette,
Så fullbordades det som var sagt genom profeten Jeremias, när han sade: »Och jag tog de trettio silverpenningarna -- priset för den man vilkens värde hade blivit bestämt, den som israelitiska män hade värderat --
og de gav dem for pottemakerens aker, således som Herren bød mig.
och jag gav dem till betalning för Krukmakaråkern, i enlighet med Herrens befallning till mig.»
Men Jesus blev stilt frem for landshøvdingen. Og landshøvdingen spurte ham: Er du jødenes konge? Jesus sa til ham: Du sier det.
Men Jesus ställdes fram inför landshövdingen. Och landshövdingen frågade honom och sade: »Är du judarnas konung?» Jesus svarade honom: »Du säger det själv.»
Og på alle yppersteprestenes og de eldstes klagemål svarte han intet.
Men när översteprästerna och de äldste framställde sina anklagelser mot honom, svarade han intet.
Da sa Pilatus til ham: Hører du ikke hvor meget de vidner imot dig?
Då sade Pilatus till honom: »Hör du icke huru mycket de hava att vittna mot dig?»
Og han svarte ham ikke på et eneste ord, så landshøvdingen undret sig storlig.
Men han svarade honom icke på en enda fråga, så att landshövdingen mycket förundrade sig.
Men på høitiden pleide landshøvdingen å gi folket en fange fri, hvem de vilde.
Nu var det sed att landshövdingen vid högtiden gav folket en fånge lös, vilken de ville.
Nu hadde de dengang en vel kjent fange, som hette Barabbas.
Och man hade då en beryktad fånge, som hette Barabbas.
Da de nu var samlet, sa Pilatus til dem: Hvem vil I jeg skal gi eder fri, Barabbas eller Jesus, som de kaller Messias?
När de nu voro församlade, frågade Pilatus dem: »Vilken viljen I att jag skall giva eder lös, Barabbas eller Jesus, som kallas Messias?»
For han visste at det var av avind de hadde overgitt ham til ham.
Han visste nämligen att det var av avund som man hade dragit Jesus inför rätta.
Men mens han satt på dommersetet, sendte hans hustru bud til ham og lot si: Ha ikke noget med denne rettferdige å gjøre! for jeg har lidt meget i drømme idag for hans skyld.
Och medan han satt på domarsätet, hade hans hustru sänt bud till honom och låtit säga: »Befatta dig icke med denne rättfärdige man; ty jag har i natt lidit mycket i drömmen för hans skull.»
Men yppersteprestene og de eldste overtalte folket til å be om å få Barabbas fri, og Jesus avlivet.
Men översteprästerna och de äldste hade övertalat folket att begära Barabbas och låta förgöra Jesus.
Landshøvdingen tok nu til orde og sa til dem: Hvem av de to vil I jeg skal gi eder fri? De sa: Barabbas!
När alltså landshövdingen nu frågade dem och sade: »Vilken av de två viljen I att jag skall giva eder lös?», så svarade de: »Barabbas.»
Pilatus sier til dem: Hvad skal jeg da gjøre med Jesus, som de kaller Messias? De sier alle: La ham korsfeste!
Då frågade Pilatus dem: »Vad skall jag då göra med Jesus, som kallas Messias?» De svarade alla: »Låt korsfästa honom.»
Han sa da: Hvad ondt har han da gjort? Men de ropte enda sterkere: La ham korsfeste!
Men han frågade: »Vad ont har han då gjort?» Då skriade de ännu ivrigare: »Låt korsfästa honom.»
Da Pilatus så at han intet utrettet, men at det bare blev større opstyr, tok han vann og vasket sine hender for folkets øine og sa: Jeg er uskyldig i denne rettferdiges blod; se I dertil!
När nu Pilatus såg att han intet kunde uträtta, utan att larmet blev allt starkare, lät han hämta vatten och tvådde sina händer i folkets åsyn och sade: »Jag är oskyldig till denne mans blod. I fån själva svara därför.»
Og alt folket svarte og sa: Hans blod komme over oss og over våre barn!
Och allt folket svarade och sade: »Hans blod komme över oss och över våra barn.»
Da gav han dem Barabbas fri; men Jesus lot han hudstryke og overgav ham til å korsfestes.
Då gav han dem Barabbas lös; men Jesus lät han gissla och utlämnade honom sedan till att korsfästas.
Da tok landshøvdingens stridsmenn Jesus med sig inn i borgen og samlet hele vakten omkring ham.
Då togo landshövdingens krigsmän Jesus med sig in i pretoriet och församlade hela den romerska vakten omkring honom.
Og de klædde ham av og hengte en skarlagens kappe om ham,
Och de togo av honom hans kläder och satte på honom en röd mantel
og de flettet en krone av torner og satte på hans hode, og gav ham et rør i hans høire hånd, og de falt på kne for ham og hånte ham og sa: Vær hilset, du jødenes konge!
och vredo samman en krona av törnen och satte den på hans huvud, och i hans högra hand satte de ett rör. Sedan böjde de knä inför honom och begabbade honom och sade: »Hell dig, judarnas konung!»
Og de spyttet på ham og tok røret og slo ham i hodet.
Och de spottade på honom och togo röret och slogo honom därmed i huvudet.
Og da de hadde hånet ham, tok de kappen av ham og klædde ham i hans egne klær, og førte ham bort for å korsfeste ham.
Och när de så hade begabbat honom, klädde de av honom manteln och satte på honom hans egna kläder och förde honom bort till att korsfästas.
Men mens de var på veien, traff de en mann fra Kyrene ved navn Simon; ham tvang de til å bære hans kors.
Då de nu voro på väg ditut, träffade de på en man från Cyrene, som hette Simon. Honom tvingade de att gå med och bära hans kors.
Og da de kom til et sted som kalles Golgata, det er Hodeskallestedet,
Och när de hade kommit till en plats som kallades Golgata (det betyder huvudskalleplats),
gav de ham vin å drikke, blandet med galle; men da han smakte det, vilde han ikke drikke.
räckte de honom vin att dricka, blandat med galla; men då han hade smakat därpå, ville han icke dricka det.
De korsfestet ham da, og delte hans klær imellem sig ved loddkasting;
Och när de hade korsfäst honom, delade de hans kläder mellan sig genom att kasta lott om dem.
og de satt der og holdt vakt over ham.
Sedan sutto de där och höllo vakt om honom.
Og over hans hode satte de klagemålet imot ham, således skrevet: Dette er Jesus, jødenes konge.
Och över hans huvud hade man satt upp en överskrift, som angav vad han var anklagad för, och den lydde så: »Denne är Jesus, judarnas konung.»
Da blev to røvere korsfestet sammen med ham, en på den høire og en på den venstre side.
Med honom korsfästes då ock två rövare, den ene på högra sidan och den andre på vänstra.
Og de som gikk forbi, spottet ham og rystet på hodet og sa:
Och de som gingo där förbi bespottade honom och skakade huvudet
Du som bryter ned templet og bygger det op igjen på tre dager, frels dig selv! Er du Guds Sønn, da stig ned av korset!
och sade: »Du som bryter ned templet och inom tre dagar bygger upp det igen, hjälp dig nu själv, om du är Guds Son, och stig ned från korset.»
Likeså spottet også yppersteprestene tillikemed de skriftlærde og de eldste ham og sa:
Sammalunda talade ock översteprästerna, jämte de skriftlärde och de äldste, begabbande ord och sade:
Andre har han frelst, sig selv kan han ikke frelse! Han er jo Israels konge; la ham nu stige ned av korset, så skal vi tro på ham!
»Andra har han hjälpt; sig själv kan han icke hjälpa. Han är ju Israels konung; han stige nu ned från korset, så vilja vi tro på honom.
Han har satt sin lit til Gud; han fri ham nu om han har behag i ham! Han har jo sagt: Jeg er Guds Sønn.
Han har satt sin förtröstan på Gud, må nu han frälsa honom, om han har behag till honom, han har ju sagt: 'Jag är Guds Son.'»
På samme måte hånte også røverne ham, de som var korsfestet med ham.
På samma sätt smädade honom också rövarna som voro korsfästa med honom.
Men fra den sjette time blev det mørke over hele landet like til den niende time.
Men vid sjätte timmen kom över hela landet ett mörker, som varade ända till nionde timmen.
Og ved den niende time ropte Jesus med høi røst og sa: Eli! Eli! lama sabaktani? det er: Min Gud! Min Gud! hvorfor har du forlatt mig?
Och vid nionde timmen ropade Jesus med hög röst och sade: »Eli, Eli, lema sabaktani?»; det betyder: »Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?»
Men da nogen av dem som stod der, hørte det, sa de: Han roper på Elias!
Men när några av dem som stodo där borde detta, sade de: »Han kallar på Elias.»
Og straks løp en av dem frem og tok en svamp og fylte den med eddik og stakk den på et rør og gav ham å drikke.
Och strax skyndade en av dem fram och tog en svamp och fyllde den med ättikvin och satte den på ett rör och gav honom att dricka.
Men de andre sa: Vent, la oss se om Elias kommer for å frelse ham!
Men de andra sade: »Låt oss se om Elias kommer och hjälper honom.»
Men Jesus ropte atter med høi røst og opgav ånden.
Åter ropade Jesus med hög röst och gav upp andan.
Og se, forhenget i templet revnet i to stykker fra øverst til nederst, og jorden skalv, og klippene revnet,
Och se, då rämnade förlåten i templet i två stycken, uppifrån och ända ned, och jorden skalv, och klipporna rämnade,
og gravene åpnedes, og mange av de hensovede helliges legemer stod op,
och gravarna öppnades, och många avsomnade heligas kroppar stodo upp.
og de gikk ut av gravene efter hans opstandelse, og kom inn i den hellige stad og viste sig for mange.
De gingo ut ur sina gravar och kommo efter hans uppståndelse in i den heliga staden och uppenbarade sig för många.
Men da høvedsmannen og de som holdt vakt med ham over Jesus, så jordskjelvet og det som skjedde, blev de såre forferdet og sa: Sannelig, denne var Guds Sønn!
Men när hövitsmannen och de som med honom höllo vakt om Jesus sågo jordbävningen och det övriga som skedde, blevo de mycket förskräckta och sade: »Förvisso var denne Guds Son.»
Men mange kvinner som hadde fulgt Jesus fra Galilea og tjent ham, stod der og så på i frastand;
Och många kvinnor som hade följt Jesus från Galileen och tjänat honom, stodo där på avstånd och sågo vad som skedde.
blandt dem var Maria Magdalena, og Maria, Jakobs og Joses' mor, og Sebedeus-sønnenes mor.
Bland dessa voro Maria från Magdala och den Maria som var Jakobs och Joses' moder, så ock Sebedeus' söners moder.
Men da det var blitt aften, kom en rik mann fra Arimatea ved navn Josef, som også var blitt en Jesu disippel;
Men när det hade blivit afton, kom en rik man från Arimatea, vid namn Josef, som ock hade blivit en Jesu lärjunge;
han gikk til Pilatus og bad om Jesu legeme. Da bød Pilatus at det skulde gis ham.
denne gick till Pilatus och utbad sig att få Jesu kropp. Då bjöd Pilatus att man skulle lämna ut den åt honom.
Og Josef tok legemet og svøpte det i et rent, fint linklæde
Och Josef tog hans kropp och svepte den i en ren linneduk
og la det i sin nye grav, som han hadde latt hugge i klippen, og han veltet en stor sten for døren til graven, og gikk bort.
och lade den i den nya grav som han hade låtit hugga ut åt sig i klippan; och sedan han hade vältrat en stor sten för ingången till graven, gick han därifrån.
Men Maria Magdalena og den andre Maria var der og satt like imot graven.
Men Maria från Magdala och den andra Maria voro där, och de sutto gent emot graven.
Men den næste dag, som var dagen efter beredelses-dagen, kom yppersteprestene og fariseerne sammen hos Pilatus
Följande dag, som var dagen efter tillredelsedagen, församlade sig översteprästerna och fariséerna och gingo till Pilatus
og sa: Herre! vi kommer i hu at mens denne forfører ennu var i live, sa han: Tre dager efter står jeg op.
och sade: »Herre, vi hava dragit oss till minnes att den villoläraren sade, medan han ännu levde: 'Efter tre dagar skall jag uppstå.'
Byd derfor at de vokter graven vel til den tredje dag, forat ikke hans disipler skal komme og stjele ham og så si til folket: Han er opstanden fra de døde, og den siste forførelse bli verre enn den første.
Bjud fördenskull att man skyddar graven intill tredje dagen, så att hans lärjungar icke komma och stjäla bort honom, och sedan säga till folket att han har uppstått från de döda. Då bliver den sista villan värre än den första.»
Pilatus sa til dem: Der har I vakt; gå bort og vokt graven som best I kan!
Pilatus svarade dem: »Där haven I vakt; gån åstad och skydden graven så gott I kunnen.»
De gikk bort og voktet graven sammen med vakten, efterat de hadde satt segl på stenen.
Och de gingo åstad och skyddade graven, i det att de icke allenast satte ut vakten, utan ock förseglade stenen.