Job 5

קרא נא היש עונך ואל מי מקדשים תפנה׃

 Ropa fritt; vem finnes, som svarar dig,  och till vilken av de heliga kan du vända dig?

כי לאויל יהרג כעש ופתה תמית קנאה׃

 Se, dåren dräpes av sin grämelse,  och den fåkunnige dödas av sin bitterhet.

אני ראיתי אויל משריש ואקוב נוהו פתאם׃

 Jag såg en dåre, fast var han rotad,  men plötsligt måste jag ropa ve över hans boning.

ירחקו בניו מישע וידכאו בשער ואין מציל׃

 Ty hans barn gå nu fjärran ifrån frälsning,  de förtrampas i porten utan räddning.

אשר קצירו רעב יאכל ואל מצנים יקחהו ושאף צמים חילם׃

 Av hans skörd äter vem som är hungrig,  den rövas bort, om och hägnad med törnen;  efter hans rikedom gapar ett giller.

כי לא יצא מעפר און ומאדמה לא יצמח עמל׃

 Ty icke upp ur stoftet kommer fördärvet,  ej ur marken skjuter olyckan upp;

כי אדם לעמל יולד ובני רשף יגביהו עוף׃

 nej, människan varder född till olycka,  såsom eldgnistor måste flyga mot höjden.

אולם אני אדרש אל אל ואל אלהים אשים דברתי׃

 Men vore det nu jag, så sökte jag nåd hos Gud,  åt Gud hemställde jag min sak,

עשה גדלות ואין חקר נפלאות עד אין מספר׃

 åt honom som gör stora och outrannsakliga ting,  under, flera än någon kan räkna,

הנתן מטר על פני ארץ ושלח מים על פני חוצות׃

 åt honom som låter regnet falla på jorden  och sänder vatten ned över markerna,

לשום שפלים למרום וקדרים שגבו ישע׃

 när han vill upphöja de ringa  och förhjälpa de sörjande till frälsning.

מפר מחשבות ערומים ולא תעשינה ידיהם תושיה׃

 Han är den som gör de klokas anslag om intet,  så att deras händer intet uträtta med förnuft;

לכד חכמים בערמם ועצת נפתלים נמהרה׃

 han fångar de visa i deras klokskap  och låter de illfundiga förhasta sig i sina rådslag:

יומם יפגשו חשך וכלילה ימששו בצהרים׃

 mitt på dagen råka de ut för mörker  och famla mitt i ljuset, likasom vore det natt.

וישע מחרב מפיהם ומיד חזק אביון׃

 Så frälsar han från deras tungors svärd,  han frälsar den fattige ur den övermäktiges hand.

ותהי לדל תקוה ועלתה קפצה פיה׃

 Den arme kan så åter hava ett hopp,  och orättfärdigheten måste tillsluta sin mun.

הנה אשרי אנוש יוכחנו אלוה ומוסר שדי אל תמאס׃

 Ja, säll är den människa som Gud agar;  den Allsmäktiges tuktan må du icke förkasta.

כי הוא יכאיב ויחבש ימחץ וידו תרפינה׃

 Ty om han och sargar, så förbinder han ock,  om han slår, så hela ock hans händer.

בשש צרות יצילך ובשבע לא יגע בך רע׃

 Sex gånger räddar han dig ur nöden,  ja, sju gånger avvändes olyckan från dig.

ברעב פדך ממות ובמלחמה מידי חרב׃

 I hungerstid förlossar han dig från döden  och i krig undan svärdets våld.

בשוט לשון תחבא ולא תירא משד כי יבוא׃

 När tungor svänga gisslet, gömmes du undan;  du har intet att frukta, när förhärjelse kommer.

לשד ולכפן תשחק ומחית הארץ אל תירא׃

 Ja, åt förhärjelse och dyr tid kan du då le,  för vilddjur behöver du ej heller känna fruktan;

כי עם אבני השדה בריתך וחית השדה השלמה לך׃

 ty med markens stenar står du i förbund,  och med djuren på marken har du ingått fred.

וידעת כי שלום אהלך ופקדת נוך ולא תחטא׃

 Och du får se huru din hydda står trygg;  när du synar din boning, saknas intet däri.

וידעת כי רב זרעך וצאצאיך כעשב הארץ׃

 Du får ock se huru din ätt förökas,  huru din avkomma bliver såsom markens örter.

תבוא בכלח אלי קבר כעלות גדיש בעתו׃

 I graven kommer du, när du har hunnit din mognad,  såsom sädesskylen bärgas, då dess tid är inne.

הנה זאת חקרנוה כן היא שמענה ואתה דע לך׃

 Se, detta hava vi utrannsakat, och så är det;  hör därpå och betänk det väl.