Job 6

ויען איוב ויאמר׃

Då tog Job till orda och sade:

לו שקול ישקל כעשי והיתי במאזנים ישאו יחד׃

 Ack att min grämelse bleve vägd  och min olycka lagd jämte den på vågen!

כי עתה מחול ימים יכבד על כן דברי לעו׃

 Se, tyngre är den nu än havets sand,  därför kan jag icke styra mina ord.

כי חצי שדי עמדי אשר חמתם שתה רוחי בעותי אלוה יערכוני׃

 Ty den Allsmäktiges pilar hava träffat mig,  och min ande indricker deras gift;  ja, förskräckelser ifrån Gud ställa sig upp mot mig.

הינהק פרא עלי דשא אם יגעה שור על בלילו׃

 Icke skriar vildåsnan, när hon har friskt gräs,  icke råmar oxen, då han står vid sitt foder?

היאכל תפל מבלי מלח אם יש טעם בריר חלמות׃

 Men vem vill äta den mat som ej har smak eller sälta,  och vem finner behag i slemörtens saft?

מאנה לנגוע נפשי המה כדוי לחמי׃

 Så vägrar nu min själ att komma vid detta,  det är för mig en vämjelig spis.

מי יתן תבוא שאלתי ותקותי יתן אלוה׃

 Ack att min bön bleve hörd,  och att Gud ville uppfylla mitt hopp!

ויאל אלוה וידכאני יתר ידו ויבצעני׃

 O att det täcktes Gud att krossa mig,  att räcka ut sin hand och avskära mitt liv!

ותהי עוד נחמתי ואסלדה בחילה לא יחמול כי לא כחדתי אמרי קדוש׃

 Då funnes ännu för mig någon tröst,  jag kunde då jubla, fastän plågad utan förskoning;  jag har ju ej förnekat den Heliges ord.

מה כחי כי איחל ומה קצי כי אאריך נפשי׃

 Huru stor är då min kraft, eftersom jag alltjämt bör hoppas?  Och vad väntar mig för ände, eftersom jag skall vara tålig?

אם כח אבנים כחי אם בשרי נחוש׃

 Min kraft är väl ej såsom stenens,  min kropp är väl icke av koppar?

האם אין עזרתי בי ותשיה נדחה ממני׃

 Nej, förvisso gives ingen hjälp för mig,  var utväg har blivit mig stängd.

למס מרעהו חסד ויראת שדי יעזוב׃

 Den förtvivlade borde ju röna barmhärtighet av sin vän,  men se, man övergiver den Allsmäktiges fruktan,

אחי בגדו כמו נחל כאפיק נחלים יעברו׃

 Mina bröder äro trolösa, de äro såsom regnbäckar,  ja, lika bäckarnas rännilar, som snart sina ut,

הקדרים מני קרח עלימו יתעלם שלג׃

 som väl kunna gå mörka av vinterns flöden,  när snön har fallit och gömt sig i dem,

בעת יזרבו נצמתו בחמו נדעכו ממקומם׃

 men som åter försvinna, när de träffas av hettan,  och torka bort ifrån sin plats, då värmen kommer.

ילפתו ארחות דרכם יעלו בתהו ויאבדו׃

 Vägfarande där i trakten vika av till dem,  men de finna allenast ödslighet och måste förgås.

הביטו ארחות תמא הליכת שבא קוו למו׃

 Temas vägfarande skådade dithän,  Sabas köpmanståg hoppades på dem;

בשו כי בטח באו עדיה ויחפרו׃

 men de kommo på skam i sin förtröstan,  de sågo sig gäckade, när de hade hunnit ditfram.

כי עתה הייתם לא תראו חתת ותיראו׃

 Ja, likaså ären I nu ingenting värda,  handfallna stån I av förfäran och förskräckelse.

הכי אמרתי הבו לי ומכחכם שחדו בעדי׃

 Har jag då begärt att I skolen giva mig gåvor,  taga av edert gods för att lösa mig ut,

ומלטוני מיד צר ומיד עריצים תפדוני׃

 att I skolen rädda mig undan min ovän,  köpa mig fri ur våldsverkares hand?

הורוני ואני אחריש ומה שגיתי הבינו לי׃

 Undervisen mig, så vill jag tiga,  lären mig att förstå vari jag har farit vilse.

מה נמרצו אמרי ישר ומה יוכיח הוכח מכם׃

 Gott är förvisso uppriktigt tal,  men tillrättavisning av eder, vad båtar den?

הלהוכח מלים תחשבו ולרוח אמרי נאש׃

 Haven I då i sinnet att hålla räfst med ord,  och skall den förtvivlade få tala för vinden?

אף על יתום תפילו ותכרו על ריעכם׃

 Då kasten I väl också lott om den faderlöse,  då lären I väl köpslå om eder vän!

ועתה הואילו פנו בי ועל פניכם אם אכזב׃

 Dock, må det nu täckas eder att akta på mig;  icke vill jag ljuga eder mitt i ansiktet.

שבו נא אל תהי עולה ושבי עוד צדקי בה׃

 Vänden om!  Må sådan orätt icke ske;  ja, vänden ännu om, ty min sak är rättfärdig!

היש בלשוני עולה אם חכי לא יבין הוות׃

 Skulle väl orätt bo på min tunga,  och min mun, skulle den ej förstå vad fördärvligt är?