Psalms 104

Kite m' di Seyè a mèsi! Seyè, Bondye mwen, ala gwo pouvwa ou gwo! Devan ou se respè, se chapo ba!

 Lova HERREN, min själ.  HERRE, min Gud, du är hög och stor,  i majestät och härlighet är du klädd.

Ou vlope kò ou nan yon gwo limyè. Ou louvri syèl la tankou yon tant pou ou rete.

 Du höljer dig i ljus såsom i en mantel,  du spänner ut himmelen såsom ett tält;

Ou bati kay ou sou nwaj yo ki plen dlo. Ou pran nwaj yo sèvi ou cha, yon kouran van ap pouse ou ale.

 du timrar på vattnen dina salar,  molnen gör du till din vagn,  och du far fram på vindens vingar.

Ou fè van yo pote komisyon pou ou. Ou fè zèklè yo tounen sèvitè ou.

 Du gör vindar till dina sändebud,  eldslågor till dina tjänare.

Ou mete latè kanpe fèm sou fondasyon li. Anyen pa ka brannen l'.

 Du grundade jorden på hennes fästen,  så att hon icke vacklar till evig tid.

Ou mete lanmè sou li tankou yon rad, dlo te kouvri tout mòn yo.

 Med djupet betäckte du henne såsom med en klädnad;  uppöver bergen stodo vattnen.

Men, lè ou parèt devan yo, yo pran kouri. Lè yo tande loraj ou gwonde, yo met deyò.

 Men för din näpst flydde de;  för ljudet av ditt dunder hastade de undan.

Yo kouri desann sou mòn yo, yo pase nan fon yo, y' al pran plas ou te pare pou yo.

 Berg höjde sig, och dalar sänkte sig,  på den plats som du hade bestämt för dem.

Ou ba yo limit pou yo pa janm depase, pou yo pa tounen vin kouvri latè ankò.

 En gräns satte du, som vattnen ej fingo överskrida,  så att de icke åter skulle betäcka jorden.

Ou fè sous dlo koule nan fon yo. Ou fè dlo koule nan mitan mòn yo.

 Du lät källor flyta fram i dalarna,  mellan bergen togo de sin väg.

Yo bay dlo pou bèt nan bwa yo bwè. Bourik nan bwa yo vin bwè lè yo swaf dlo.

 De vattna alla markens djur,  vildåsnorna släcka i dem sin törst.

Zwezo fè nich sou pyebwa ki bò dlo yo. Y'ap chante byen fò nan tout branch yo.

 Vid dem bo himmelens fåglar,  från trädens grenar höja de sin röst.

Ou rete nan syèl la, ou voye lapli wouze mòn yo. Ou kouvri tè a ak benediksyon ou.

 Du vattnar bergen från dina salar,  jorden mättas av den frukt du skapar.

Ou fè zèb pouse pou bèt yo manje. Ou fè plant moun bezwen yo grandi pou latè ka donnen manje,

 Du låter gräs skjuta upp för djuren  och örter till människans tjänst.  Så framalstrar du bröd ur jorden

pou latè ka donnen rezen ki bay diven pou fè kè lèzòm kontan, lwil pou fè figi yo fre, pen pou ba yo fòs.

 och vin, som gläder människans hjärta;  så gör du hennes ansikte glänsande av olja,  och brödet styrker människans hjärta.

Pyebwa Seyè yo, pye sèd li menm li te plante nan peyi Liban an, yo jwenn tou sa yo bezwen.

 HERRENS träd varda ock mättade,  Libanons cedrar, som han har planterat;

Se la zwazo fè nich yo. Sigòy fè kay yo sou tèt pyebwa yo.

 fåglarna bygga där sina nästen,  hägern gör sitt bo i cypresserna.

Mòn apik yo se pou kabrit mawon yo ye. Daman kache nan twou wòch yo.

 Stenbockarna hava fått de höga bergen,  klyftorna är klippdassarnas tillflykt.

Ou te fè lalin pou l' make jou yo. Solèy la konnen kilè pou l' kouche.

 Du gjorde månen till att bestämma tiderna;  solen vet stunden då den skall gå ned.

Ou fè fènwa tonbe sou peyi a, li lannwit. Tout bèt nan rakbwa yo soti deyò.

 Du sänder mörker, och det bliver natt;  då komma alla skogens djur i rörelse,

Jenn lyon yo ap gwonde, y'ap chache manje. Y'ap mande Bondye ba yo manje.

 de unga lejonen ryta efter rov  och begära sin föda av Gud.

Lè solèy leve, yo wete kò yo, y' al kouche nan twou yo.

 Solen går upp; då draga de sig tillbaka  och lägga sig ned i sina kulor.

Moun soti pou y' al travay, wi, pou y' al travay jouk solèy kouche.

 Människan går då ut till sin gärning  och till sitt arbete intill aftonen.

Seyè, ou fè anpil bagay! Ou fè yo avèk bon konprann. Latè plen ak bagay ou fè.

 Huru mångfaldiga äro icke dina verk, o HERRE!  Med vishet har du gjort dem alla.  Jorden är full av vad du har skapat.

Gade gwo lanmè a, li laj, li fon. Gen kantite bèt k'ap viv ladan l', gwo kou piti.

 Se ock havet, det stora ock vida:  ett tallöst vimmel rör sig däri,  djur både stora och små.

Se sou li gwo batiman yo ap pwonmennen. Gwo bèt lanmè ou te fè a, levyatan an, ap jwe ladan l'.

 Där gå skeppen sin väg fram,  Leviatan, som du har skapat att leka däri.

Se sou ou tout bèt sa yo konte, pou ou ba yo manje lè yo bezwen.

 Alla vänta de efter dig,  att du skall giva dem deras mat i rätt tid.

Ou ba yo manje, yo manje. Ou louvri men ou, yo manje plen vant yo.

 Du giver dem, då samla de in;  du upplåter din hand,      då varda de mättade med goda håvor.

Vire ou vire do ou, yo pran tranble. Lè ou wete souf yo, yo mouri frèt, yo tounen nan pousyè kote yo te soti a.

 Du fördöljer ditt ansikte, då förskräckas de;  du tager bort deras ande, då förgås de  och vända åter till sitt stoft igen.

Men, lè ou soufle souf ou, ou bay lavi ankò. Konsa, ou bay latè yon lòt figi.

 Du sänder ut din ande, då varda de skapade,  och du förnyar jordens anlete.

Se pou bèl pouvwa Seyè a rete jan l' ye a pou tout tan. Se pou Seyè a kontan ak tou sa li fè.

 HERRENS ära förblive evinnerligen;  må HERREN glädja sig över sina verk,

Li gade latè, latè pran tranble. Li manyen mòn yo, mòn yo pran fè lafimen.

 han som skådar på jorden, och hon bävar,  han som rör vid bergen, och de ryka.

M'ap pase tout lavi m' ap chante pou Seyè a. M'ap fè lwanj Bondye pandan tout tan m'ap viv la.

 Jag vill sjunga till HERRENS ära, så länge jag lever;  jag vill lovsjunga min Gud, så länge jag är till.

Mwen ta swete pawòl mwen fè l' plezi, paske se li ki fè kè m' kontan.

 Mitt tal behage honom väl;  må jag själv få glädja mig i HERREN.

Se pou moun k'ap fè sa ki mal yo disparèt sou latè. Se pou pa gen mechan ankò! Kite m' di Seyè a mèsi! Lwanj pou Seyè a!

 Men må syndare försvinna ifrån jorden  och inga ogudaktiga mer vara till.  Lova HERREN, min själ  Halleluja!