Job 20

Tsophar de Naama prit la parole et dit:
Därefter tog Sofar från Naama till orda och sade:
Mes pensées me forcent à répondre, Et mon agitation ne peut se contenir.
 På sådant tal giva mina tankar mig ett svar,  än mer, då jag nu är så upprörd i mitt inre.
J'ai entendu des reproches qui m'outragent; Le souffle de mon intelligence donnera la réplique.
 Smädlig tillrättavisning måste jag höra,  och man svarar mig med munväder på förståndigt tal.
Ne sais-tu pas que, de tout temps, Depuis que l'homme a été placé sur la terre,
 Vet du då icke att så har varit från evig tid,  från den stund då människor sattes på jorden:
Le triomphe des méchants a été court, Et la joie de l'impie momentanée?
 att de ogudaktigas jubel varar helt kort  och den gudlöses glädje ett ögonblick?
Quand il s'élèverait jusqu'aux cieux, Et que sa tête toucherait aux nues,
 Om än hans förhävelse stiger upp till himmelen  och hans huvud når intill molnen,
Il périra pour toujours comme son ordure, Et ceux qui le voyaient diront: Où est-il?
 Så förgås han dock för alltid och aktas lik sin träck;  de som sågo honom måste fråga: »Var är han?»
Il s'envolera comme un songe, et on ne le trouvera plus; Il disparaîtra comme une vision nocturne;
 Lik en dröm flyger han bort, och ingen finner honom mer;  han förjagas såsom en syn om natten.
L'oeil qui le regardait ne le regardera plus, Le lieu qu'il habitait ne l'apercevra plus.
 Det öga som såg honom ser honom icke åter,  och hans plats får ej skåda honom mer.
Ses fils seront assaillis par les pauvres, Et ses mains restitueront ce qu'il a pris par violence.
 Hans barn måste gottgöra hans skulder till de arma,  hans händer återbära hans vinning.
La vigueur de la jeunesse, qui remplissait ses membres, Aura sa couche avec lui dans la poussière.
 Bäst ungdomskraften fyller hans ben,  skall den ligga i stoftet med honom.
Le mal était doux à sa bouche, Il le cachait sous sa langue,
 Om än ondskan smakar ljuvligt i hans mun,  så att han gömmer den under sin tunga,
Il le savourait sans l'abandonner, Il le retenait au milieu de son palais;
 är rädd om den och ej vill gå miste därom,  utan håller den förvarad inom sin gom,
Mais sa nourriture se transformera dans ses entrailles, Elle deviendra dans son corps un venin d'aspic.
 så förvandlas denna kost i hans inre,  bliver huggormsetter i hans liv.
Il a englouti des richesses, il les vomira; Dieu les chassera de son ventre.
 Den rikedom han har slukat måste han utspy;  av Gud drives den ut ur hans buk.
Il a sucé du venin d'aspic, La langue de la vipère le tuera.
 Ja, huggormsgift kommer han att dricka,  av etterormens tunga bliver han dräpt.
Il ne reposera plus ses regards sur les ruisseaux, Sur les torrents, sur les fleuves de miel et de lait.
 Ingen bäck får vederkvicka hans syn,  ingen ström med flöden av honung och gräddmjölk.
Il rendra ce qu'il a gagné, et n'en profitera plus; Il restituera tout ce qu'il a pris, et n'en jouira plus.
 Sitt fördärv måste han återbära, han får ej njuta därav;  hans fröjd svarar ej mot den rikedom han har vunnit.
Car il a opprimé, délaissé les pauvres, Il a ruiné des maisons et ne les a pas rétablies.
 Ty mot de arma övade han våld och lät dem ligga där;  han rev till sig hus som han ej kan hålla vid makt.
Son avidité n'a point connu de bornes; Mais il ne sauvera pas ce qu'il avait de plus cher.
 Han visste ej av någon ro för sin buk,  men han skall icke rädda sig med sina skatter.
Rien n'échappait à sa voracité; Mais son bien-être ne durera pas.
 Intet slapp undan hans glupskhet,  därför äger och hans lycka intet bestånd.
Au milieu de l'abondance il sera dans la détresse; La main de tous les misérables se lèvera sur lui.
 Mitt i hans överflöd påkommer honom nöd,  och envar eländig vänder då mot honom sin hand.
Et voici, pour lui remplir le ventre, Dieu enverra sur lui le feu de sa colère, Et le rassasiera par une pluie de traits.
 Ja, så måste ske, för att hans buk må bliva fylld;  sin vredes glöd skall Gud sända över honom  och låta den tränga såsom ett regn in i hans kropp.
S'il échappe aux armes de fer, L'arc d'airain le transpercera.
 Om han flyr undan för vapen av järn,  så genomborras han av kopparbågens skott.
Il arrache de son corps le trait, Qui étincelle au sortir de ses entrailles, Et il est en proie aux terreurs de la mort.
 När han då drager i pilen och den kommer ut ur hans rygg,  när den ljungande udden kommer fram ur hans galla,  då falla dödsfasorna över honom.
Toutes les calamités sont réservées à ses trésors; Il sera consumé par un feu que n'allumera point l'homme, Et ce qui restera dans sa tente en deviendra la pâture.
 Idel mörker är förvarat åt hans skatter;  till mat gives honom eld som brinner utan pust,  den förtär vad som är kvar i hans hydda.
Les cieux dévoileront son iniquité, Et la terre s'élèvera contre lui.
 Himmelen lägger hans missgärning i dagen,  och jorden reser sig upp emot honom.
Les revenus de sa maison seront emportés, Ils disparaîtront au jour de la colère de Dieu.
 Vad som har samlats i hans hus far åter sin kos,  likt förrinnande vatten, på vredens dag.
Telle est la part que Dieu réserve au méchant, Tel est l'héritage que Dieu lui destine.
 Sådan lott får en ogudaktig människa av Gud,  sådan arvedel har av Gud blivit bestämd åt henne.